Äldre-förmån

Det var inga pigga ben i dag men solen sken och skogen var vacker så jag var glad ändå. Just återhämtningen efter ansträngning märker jag har blivit mycket längre de senaste åren.
Känns minst sagt ofattbart att jag en gång i dåtiden exempelvis kunde köra hårda intervaller ena dagen + något mer och sen beta av 30-35 km dagen efter i en fart som var bra mycket snabbare än mina intervalltider nu för tiden.
Men så där är det för alla som har förmånen att få leva och bli äldre så det är verkligen inget att hänga läpp över!

Om du undrar över såren på benen så är de orsakade av en elak bildörr. (!!!!!!!!)

Efter lunch hos mamma och Ulf drog jag till med dubbelpass på Sats innan min egen yoga-klasss. Roligt, svettigt och mysigt. Det gör så ont i hjärtat att denna tid snart är över. Halmstad utan Sats är som en gräddtårta utan grädde…

Kram från Ingmarie

Soldag!

Vilken lördag vi fick! Åtminstone i den delen av landet som jag bor i.

Fick ta lite sovmorgon för en redan sen jobbkväll blev ännu senare i går så var inte hemma förrän nära midnatt. (!)
Det är ju garanterat inte sunt för kroppen att nattsudda så som det blir med sena kvällspass, jag är sällan hemma före kl 23, men jag försöker att inte fundera så mycket på det utan istället se fördelarna. För mig hade det oavsett varit jättemycket värre om jag skulle behöva gå upp kl 5.30.

Hur som helst. Efter att lyan blivit städad drog jag ut på en skön löptur i skogen. Körde lite ostrukturerade stegringslopp för att få liv i benen. Tror faktiskt att det hjälpte!

Fortsatte en stund på gymet. Benen fick vila för planen är att de ska få jobba lite extra i morgon…

Avslutade hela festen vid havet. Himmelskt! Är så himla tacksam att jag har detta så nära.

Har du också haft en (ledig) soldag?

Kram från Ingmarie

Tillbaka i hjulspåren

Jag var nog banne mig mer medvetslös än sovandes i natt. Nästan 10 timmar efter jag la mig vaknade jag i alla fall. Jetlag är som sagt var inte att leka med. Åtminstone inte för mig och det blir banne mig inte lättare med åren.

Oftast är det just å här. Jag sover som en stock första natten men sen blir det knas några dagar. Turligt nog är jag ledig i morgon. Har redan jobbat första passet och det är ett mindre underverk att jag fortfarande är vaken antar jag….

Hur såsig jag än känner mig så gäller det att snabbt komma in i rutinerna så den stackars kroppen kan komma i balans igen. Sprang en runda i skogen och det var riktigt härligt!

Kände mig så pigg att jag drog en sväng till gymet också!

När jag sprang såg jag glimtar av havet. Det låg där alldeles stilla och bara ropade på mig. Egentligen hade jag inte alls tänk ta mig dit men du vet ju hur det är. Har badviruset planterat sig i skallen så har det och jag ångrar inte att jag löd det!

Kram från Ingmarie

 

Höjdare

Vi har hamnat i trailhimlen!
Det finns så mycket att välja mellan att det är snudd på omöjligt att göra det.
Men till slut så blev det Rattlesnake Lake Recreation area men även där måste man sen välja. Jobbigt värre! Haha

Jag började vid sjön medan Anders gav sig uppåt mot Cedar Butte summit dit jag också skulle ta mig så småningom.

Trots sitt namn så har Rattlesnake lake inte en enda snake och sjön förser tydligen stora delar med mycket rent vatten. Men helt ärligt kändes den lite kuslig trots sin magnifika bakgrund så det var inte där jag så småningom doppade kroppen och som sagt var, det finns en mening med det mesta.

Vägen upp till toppen gick verkligen uppåt. På först en bred grusväg och sen en smal slingrande stig genom minst sagt varierande skog. Obeskrivbart fint!

Älskar hur allt regn och all fukt gör att mossan växer på nästan varenda gren och det faktum att det är vindstilla.

Och toppen.
Alltså wow!
Hisnande är bara förnamnet.

Du vet väl förresten att megafilmen ”Twin Peaks” spelades in just här? Om du såg den och alla coola landskaps-scener så kan du ana hur fantastiskt vackert det är här.

 

Vi var där i flera timmar innan vi drog vidare till Twin Falls.  Jag har velat åka hit jättelänge! Det var nämligen också med i Twin Peaks och såg fantastiskt ut.
Trailen dit är plättlätt i början men sen får man kämpa lite. Det går upp, upp, upp , lite ner, mer upp, trappor hit och dit men sen så!

Makalöst vackert men just där kunde jag dock inte bada men den som söker du vet.
Bakom detta jätteträd närmare bestämt.

Om jag var lycklig?
You bet!!!!

Kram från Ingmarie

Segben och lyckligt hjärta

Jag har hört att det är regn, rusk och busväder hemma.
Här är det så här!

Som du kanske förstår så njuter jag varje sekund.

Vi testade en ny park i dag. Lord Hills Park som ligger ca 25 minuter sydost om Everett.
Även denna park är ganska liten men den är proppfull av trails. Nästan 5 mil för att vara exakt. På en av alla sidor jag läst på om detta ställe varnade man för att det var lätt att springa vilse eftersom alla stigar inte är markerade.

Lägg till denna skylt så kändes det ju en smula extra spännande.

Samtidigt så tänker jag att det vore en ära att få träffa på ett sånt djur för chansen, eller risken beroende på hur man ser det, är så minimal att den är obefintlig.
Särskilt när man vet att där är en massa andra människor, hundar och hästar ute i samma skog.

Det började bra med stora fina skyltar med stigens namn på men sen vet i sjuttsingen vad som hände för jag hamnade helt utanför kartan.
Namnen på stigarna fanns väldigt sällan så jag följde skyltar där det stod ”trail” på men på kartan fanns de inte ens med.
Enda anledningen till att jag vet att jag var helt off är för att jag fick ta gps:en till hjälp. Utan den hade jag garanterat hamnat ännu längre bort.

Skogen var fin och stigarna minst sagt varierande. Det var omöjligt att springa ens halvfort för de gick i kringelikrokar, hade branta backar, var snåriga, knöliga, bitvis steniga och ofta fulla av löv så jag inte så vad som låg under.

Två gånger hamnade jag helt bananas fel och fick vända.Andra gången gjorde felvalet att jag fick se denna vy så helt tokigt var det ändå inte men helt ärligt är det lite stressande att inte ha en susning om hur långt det är tillbaka till start eller ens om man ska hitta tillbaka.

Benen var sega som en gammal kolarem men kroppen och knoppen lyckliga så detta var egentligen perfekt som återhämtningspass.

Det blev inte så långt trots att jag var ute i flera timmar men vem bryr sig? Vi fick båda vara ute i fin natur och vädret var helt magiskt! Enda djuren, förutom Homo Sapiens,  jag så var de där hundarna och hästarna. jag vet med 100% säkerhet att där också finns en spindlar som gör megafeta nät. Förstörde nämligen flera då jag sprang rakt in i dem…
Är sånt kanske bra för huden?

Bara 10 minuter bort, i Monroe, ligger Lake Tye Park. En stor park och en liten sjö men oj så fin!

Några hundra meter bort hittade vi ett kalasfint cafe och köpte med oss kaffe + bagels och tog med ner till sjön. Jo då, jag älskar forfarande de där runda brödbitarna. Jättemycket!
Satt länge vid sjön och jag somnade minsann en liten stund där i solen. Så himla härligt!

Innan vi åkte hem gick vi ett varv runt sjön också. Gäller verkligen att passa på när det är så här!

Hur har du det?

Kram från Ingmarie

 

Nytt ställe

Innan vi lämnade gulliga Poulsbo hann jag med ännu ett gympass. Glömde helt bort att fota så det blev bara det här. Skoj var det i alla fall och svettig blev jag.

Hann förresten med en grej till. Ännu ett dopp i fina Hidden Cove! Det stället är både ”hidden” och magiskt.  Märkligt nog bara jag som var i. De två som satt och fiskade skrämde jag tydligen bort för de gick när vi kom. Tippar på att det var ca 12 grader men det är alltid svårt att veta. Salt är det i alla fall. Man flyter som en kork!

Vi har sen åkt ännu en färja och denna gången med bilen och mer norrut till Edmonds. Sjukt smidigt istället för att behöva köra hela vägen tillbaka till Tacoma, genom Seattle och slutdestinationen Everett.

Och här är det! Huset med verandan som är ”vårt” en liten stund. Inuti är det helt bedårande fint och hela området är som i den mysigaste feelgood-movien från någon amerikansk småstadsidyll. Dvs en sån som vi är i!

Jag som gillar hur amerikanarna går all in på varenda högtid älskar hur de har pyntat inför Halloween. Det här är bara en promilles promille av alla roliga hus vi har sett men det lär komma fler bilder…

Kram från Ingmarie

S-e-m-e-s-t-e-r!

Tror minsann jag hade träningsvärk överallt ända upp till halsen efter gårdagens styrkepass. Det är inte mycket som behövs. Nya övningar och andra vikter så vips sitter den där.
Men jag gillar det. Då vet jag att jag har varit utanför min comfortzone och att jag har utmanat mig.
Benen var väl dock kanske inte jätteglada över att kuta en-minutarsintervaller i dag men det funkade ändå ok.

Hann även med ett halvakut tandläkar-besök.
Eller så här;
Hade det inte varit för att vi skulle iväg så hade jag inte stressat en sekund med det men plötsligt blev jag livrädd för att få akut tandvärk efter en liten lagning som lossnat. (No wonder liksom…)
Är så himla glad att jag äntligen har hittat en så bra tandis här! Tog knappt 10 minuter så hade han fixat problemet så istället för att behöva ta av flextiden så blev jag blev extra tidig till jobbet.

Hade ett hyfsat lugnt pass där jag åter fick se fina vyer.

Här springer man btw förbi när man springer Landskrona-Helsingborg på Skåneleden. Makalöst fint!

Och nu har jag semester! Det kommer bli en magisk sådan!

Kram från Ingmarie

Sista jobb-helgen på ett tag

Helgjobbet är över och nu har jag bara ett pass kvar innan semesteräventyret börjar! Hurra!
Det har varit hyfsat lugna dagar och jag/vi har hunnit både äta, gå på toa, snacka (med varandra) och andas. Inte illa va?

För att verkligen optimera tiden före jag började så hade jag fixat matlådor för alla tre passen så jag kunde kuta till jobbet både lördag och söndag.
Och jodå vi har dusch där. Helt crazy är jag inte. Dessutom slipper jag ta med en massa extra kläder för det är bara att ta på jobb-pyjamasen när man är klar. Himla bra!

I går blev det lite intervaller. 3 x 5-3-1 minut. Känslan var helt ok och jag blev så där ”lagom” trött. Komma slutkörd till arbetet är ju aldrig en bra idé. Särskilt inte om man ska kunna både räkna, ta beslut, starta avancerade apparater, ge injektioner och köra bil långt ut i tassemarkerna i mörkret. (Det är alltså typ det jag gör just nu.)

Vädret var ljuvligt och jag älskar verkligen att svettas!

I dag blev det typ samma fast lite annan väg och betydligt lugnare. Benen var egentligen pigga men jag har (till slut)  fattat att återhämtningen tar sin lilla extra tid nu när jag inte längre är 55 år.

Till sist vill jag bara visa vilken fantastisk kväll jag hann uppleva under mitt jobbpass!
Snacka om magi!

I morgon ska jag njuta av en helt ledig dag.

Kram från Ingmarie

Torsdags-långpanna

Ledig torsdag innan jobbhelg då gäller det att passa på! Särskilt när regnet samtidigt bestämt sig för att göra uppehåll.

Tog först en vända på 10 ans spår i Pålsjöskogen innan jag hoppade på Skåneleden. Tänkte dels att jag skulle göra en av mina vanliga längre rundor ”på fel håll” och dels att jag skulle undvika värsta motvinden vid havet.
När man tar en runda på ”fel håll” märker men verkligen hur backarna är. Det är ganska festligt faktiskt. Plötsligt blir liksom de annars ganska sega partierna lätta och vice versa och ibland kom jag på att jag inte ens har tänkt på att där var en backe!
Beträffande vinden så kan jag väl säga som så att SMHI hade inte prickat helt rätt denna dagen heller… Å andra sidan så fick jag medvind där jag inte hade räknat med det så kanske det jämnade ut sig ändå.

När jag kom till Domsten fick jag chans att fylla på min lilla vattenflaska innan jag vände tillbaka. Vem hade trott det skulle behövas i mitten på september? Men jag klagar inte på varken solen eller värmen!

27 km senare stapplade jag in på vår gårdsplan. Ett pass som jag nog bäst sammanfattar som en blandning av himmel och helvete. Dvs allt utom mittemellan och svenskt lagom.

Efter att jag fått i mig mat somnade jag en stund på soffan. Så himla härligt och antagligen välbehövligt.
De där extra sena jobbkvällarna ställer verkligen till det med min dygnsrytm och sömn så tupplurarna är guld värda!
På en ledig dag med sol kunde jag såklart inte skippa att ta ett dopp på. Det var friska vindar om jag säger så men vattnet var ljuvligt!

Kram från Ingmarie

En annan (var)dag

Inte mycket spännande som har hänt här i dag förutom att himlen har öppnat sig x antal gånger. Märkligt nog har jag klarat mig undan varje gång!
Har också sluppit tråkiga mail som i går, jobbet har varit ”lagom” och gympasset gick riktigt bra.

Dvs det har varit en helt vanlig vardag men ändå har den varit unik och den kommer aldrig mer tillbaka. För mig är det viktigt att påminna sig om det och att vi aldrig kan ta för givet att vi ens får en (var)dag till.

Kram från Ingmarie