Nu är den i gång!

Nu har första löparveckan startat och vilken start!

En hel bunt (över 30 st!) med glada, pigga, snabba löpare som först fick jobba med löpteknik och drills innan intervaller på strandpromenaden. Det är möjligt de tyckte jag var en pain in the ass när de höll på och jag peppade som mest, men efteråt var det enbart glada miner och alla fullföljde. Så starkt!

Det var här vi körde men från bortre sidan. Sämre intervallsträcka kan man ju ha, eller hur?

Lite nervöst var det förstås innan. Hade ju ingen aning varken om hur många de skulle vara, vilken nivå de höll och vad de liksom vill få ut av passen. Eller vad de var för några. Men de flesta löpare är ju faktiskt både snälla och trevliga. Gruppen i dag var det till 100%! Jag är ju som jag är och en del gillar det medan andra antagligen inte gör det och det är ok för mig. Jag duger oavsett ändå tycker jag för jag är inte min prestation.
Det där med att vara lite nervös innan tänker jag att så ska det vara för annars har jag liksom tappat fokus. Jag behöver en viss anspänning för att liksom “tagga till”. Andra kanske behöver tvärtom. (?)

Energi ger energi som bekant så jag fortsatte in på gymet och fick till ett riktigt bra pass.

Som gräddklicken på dagen blev det även ett HIIT-pass ute lite senare. Superskoj!

I morgon har jag två pass igen och det återstår att se hur många som vågar/orkar komma. Varje dag finns det upp emot 20 gratis-pass att välja på, från yoga och meditation till cross-fit och dans, så det finns verkligen något för alla!

Kram från Ingmarie

Världsrekordsförsök

Det finns en man som heter Rait Ratasepp från som jag tills för bara någon dag sedan inte hade en aning om vem det var. Nu vet jag desto mer. Rait håller just här och nu håller på att sätta världsrekord med att göra flest Ironman på raken. Under 60 (!!!) dagar gör han en IM varje dag. Dvs simma 3,8 km, cykla 18 mil och springa 42,195 m (en mara) varje dag i 60 dagar. Han började den 5/10 och kommer sluta den 3/12. varje dag ser jag honom när han kutar och då ska man veta att han lufsar verkligen inte runt. Snitt-tid på maran ligger på 3.15 och hela distansen har han hittills gjort på under 11 timmar. Det är en bra tid om man gör det en gång. Att göra det 60 dagar på raken är snudd på ofattbart! Just nu är han inne på dag 35. Om några dagar har han slagit sitt gamla rekord som var 40 dagar. (Om jag fattat det rätt så är det nuvarande världrekordet 50 dagar på raken.) För att klara detta har han ett helt team på 50 pers och man kan följa allt på hans hemsida. Sjukt coolt att få följa detta! Och som sagt var helt ofattbart! Jag hoppas få byta några ord med honom när han är klar.

Själv kan jag inte ens tänka tanken på att göra en. Det är väl ffa cyklingen. Så dödens tråkigt! Sen hade jag antagligen frusit ihjäl redan på simningen. Pallade inte simma hela timmen i bassängen i dag för jag hackade tänder. (Hörde dock sen av Simcoachen att även hon hade frusit för det var ovanligt kallt! Så helt genomklen var jag väl kanske inte ändå…)

Faktum är att jag tyckte det var ungefär samma temperatur i havet. Swimrundräkten skyddar förvisso lite men långt ifrån som en vanlig våtdräkt. Det var i alla fall onekligen guppigare i havet! Och finare fiskar!

Jag har även lyxat till det lite extra i dag så nui vågar jag träna jämte andra igen.

Kram från Ingmarie

Berg

Man bör nog gilla backar om man ska vara här. Om man inte vill springa på strandpromenaden och den lilla slingan vid Aparthotel (tror den är 1,6 km totalt) varevigaste dag vill säga. Den funkar dock finfint för intervaller och som transportsträcka för att ex komma till bergen men jag sakulle inte trivas här om jag var tvungen att kuta runt, runt där på varje löppass. Jag gillar backar som du nog vet så för mig är det perfekt att vara här! Om de är långa och sega vill säga. Inga sprintbackar om jag får välja. Jag blir frånsprungen innan jag ens har börjat flytta fötterna. Bergen här bjuder verkligen på det förstnämnda. Lägg till en galen vind också så har du två utmaningar. Den tredje är underlaget. Fina stigar blandat med förrädiskt rullgrus och vassa stenar.

Ser kanske inte så farligt ut men nedför är det förrädiskt som attan!

Uppför har jag egentligen inga större problem ens när det är riktigt brant men vissa delar är det klättra över klippor som gäller. Då går jag alt kryper på alla fyra. Haha. Jo det är sant! Men mest springer jag förstås. Och ber en stilla bön att vinden inte ska ta tag i mig. Särskilt på toppen!

Gran Tarajal

Playitas

Jag sprang ner till andra sidan på olika slingor till havet innan jag vände hemåt på andra slingor. Det går hålla på i flera timmar utan att korsa samma trail en enda gång men ändå komma tillbaka till Playitas. Det är coolt!

På eftermiddagen körde jag ett “Full body workout”. Kul men inte särskilt jobbigt. Eller så mesade jag…

Kunde inte låta bli havet efteråt och varför skulle jag förresten?

Kram från Ingmarie

Pose

Att vara med på andra människors gruppträningar är (oftast) både roligt och lärorikt. Hemma gör jag det så ofta jag kan  och här i princip varje dag. Tycker jag får en massa bra idéer och inspiration. Ibland kan det ju faktiskt t o m hända att jag kommer på hur jag inte vill vara eller göra…

Just i dag testade jag en löptekniks-klass med fransmannen Stephane. Han lär ffa ut Pose-metoden Kortfattat går den ut på att kroppen har vissa grund- och nyckelpositioner när den rör sig och att de måste följa ett visst mönster för att rörelsen ska bli korrekt och därmed förhindra skador.

“Efficient, injury-free movement taught through poses. You can use the Pose Method techniques to prevent injuries and to dramatically improve your athletic performance.

The Pose Method® is a system for teaching and learning human movement and sport specific techniques. It was developed by a 2-time Olympic Coach Dr. Nicholas S. Romanov in 1977 in the former Soviet Union. The name of the method comes from the word “pose” or “body pose”.

If you analyze the movement of any body through time and space, you will clearly see that the body passes through an infinite number of poses. Most of the poses are transitional movements and are the result, not the cause, of proper positioning.”

Jag har testat metoden innan och läst en hel del om den. Faktum är att jag nog använder en del “Pose” utan att tänka på det.. Kul var det i alla fall och en del övningar var ruskigt svåra för mig. Som att hoppa jämfota framåt..

I förmiddags sprang jag dock helt utan tanke på “hur”. Det blåste galet mycket och molnen var rikliga. Det kändes bra och inte ens de galna backarna verkade bekymra mina ben. Fast visst var det en smula segt när det var både uppför och motvind men det som inte dödar bla bla bla du vet. Och det var väldigt lätt när det var nedför och medvind.

Körde lite på gymet också och lagom till lunch kom solen. Stor, vacker och härligt varm.

På tal om lunch. Maten är fortsatt väldigt bra här och det finns massor av god vegomat att välja på!

Kram från Ingmarie

Ibland är även jag snabb

Innan kl var 13 hade jag hunnit;

  • Promenera till stranden, yoga och meditera🙏🏻
  • Heja på Light house run racet (nej jag var inte sugen på nästan 14 km full sula kl 8.15 men man ska väl aldrig säga aldrig…)
  • Äta frukost med denna magiska utsikten.

  • Vara med på ett superskoj danspass. Det är tur det inte var stilpoäng om jag säger så men jag hade garanterat vunnit första priset för gladast av alla om det funnits ett sådan!💃🏻

  • Kuta nästan en timme. Benen var inte de raskaste men märklig pigga och ostela trots gårdagen.

  • Köpa två dunkar vatten i närmsta byn och kånka hem dem.
  • Simma en timme och duscha för andra gången. Jag övade på det Simcoachen gick igenom med mig i onsdags men jag får ju lov att säga att det var ruskigt mycket enklare med henne vid kanten och direkt-feedback i öronen. (Man har headset då nämligen. Sjukt bra grej för man får feedback direkt!)

Sen blev det lunch. Och massagepistol. Inte för att jag har ont utan mer för den känns bra!

Jag väntade också. På bussen till Gran Tarajal. De går faktiskt hyfsat säkert och är enormt smidiga! Ca 30 kr tur och retur bara. Grymt bra. Man kan förstås springa dit också men just i dag hade jag bestämt mig för att 3 pass och träningsfri eftermiddag var en bra plan.

På 45 minuter hann jag gå runt nästan hela byn (den är alltså inte så stor), köpa tre (billiga) linne (hade glömt mina i garderoben hemma), köpa extra magnesium på apoteket och gå inom The Hippomercado för att köpa nötter och chips. Hann precis lagom tillbaka till buss-stationen innan bussen gick tillbaka.

Kram från Ingmarie

Bendödar-dag

Jag hade verkligen längtat till att få köra intervaller på ”röda vägen”. Den är tuff för det känns som om man alltid antingen har medvind och uppför eller motvind och nerför. Dvs något att kämpa mot oavsett. Förutom intervallerna vill säga.🤪

Det gick förvånansvärt bra faktiskt. Inget märkvärdigt pass, 20 x 60-30 sek, men jag körde på vad benen pallade! Trött och svettig blev jag i alla fall.

Drog sen direkt till gymet för att fortsätta med mina läxor. PT-Rafael har nämligen gett mig en rejäl sådan. Mina ben är för klena tycker han så nu ska de byggas upp.🏋️


Resten av kroppen också såklart. Klen är såklart relativt men eftersom jag vill bli starkare så är det bara att nöta på.
Vi kan väl säga som så att de var en smula trögstartade när jag skulle få igång dem till Nikitas ”sweat” pass på eftermiddagen. 😄 Men de vaknade minsann till liv och jag blev som passet hette!

Nikita är f ö den som peppade mig att komma hit som gästinstruktör.👌

Precis som på morgonen så avslutade jag min dag vid havet. Eller kanske snarare i.

Kommer onekligen bli intressant att känna hur benen är i morgon…

Kram från Ingmarie

Vilken start!

Jag ska ärligt erkänna att jag mer än 13 gånger i går funderade på om det var rätt att åka hit. Du vet det där med tecken ,karma och olustkänsla. Var allt strul ett tecken på att jag inte skulle? hit

Nu vet jag att det var helt rätt! Jag älskar verkligen att vara här! Bergen, havet, solen, träningsmöjligheterna, maten och t o m boendet. Jag bor förvisso i “annexet” som är väldigt mycket mindre flådigt, plus att man får gå lite längre när man ska nyttja pool/gym/restaurang osv, men det är inte ens ett problem. Dessutom får jag lite extra träning. Haha.

Jag började dagen så som jag älskar att göra här. med en stunds yoga och meditation vid havet innan frukost.

Att springa här igen känns nästan “som hemma”. Så himla skönt att veta vart man ska och hur rundorna är!

 

Passade även på att reka lite goa backar inför nästa vecka. Den som inte blir trött av dem får göra bonusrundor och extra jägarvila tills benen blir asplöv. Eller så får jag bara gratulera till någon med ruskigt starka ben!

Körde även ett pass på det nyrenoverade gymet. Jättefint!

och testade den där braiga “massage-pistolen” som verkligen verkar kunna göra underverk! (Ja den får användas gratis!)

Efter lunch och en liten siesta i solen hoppade (nåja) jag i poolen. Simningen gick skittrögt men känslan av att vara i här igen slog allt!

Det simtröga hoppas jag få hjälp med redan i morgon. Är faktiskt lite nervös!

Kram från Ingmarie

Tillbaka!

Denna dag har jag tillbringat med att vänta, köa, vänta, köa, vänta lite till och köa lite till.😱

Tror nästan Arlanda har missat att folk reser igen. 🥺 Galna köer, förseningar och rörigt. Som en anställd där sa; för få personal helt enkelt.🙄

Men det var bara att gilla läget och njuta vidare av kaffet off vego-rullen jag lyckades hitta.🥳

Själva flygresan är inte mycket att berätta om. Den var exakt lika tråkig som alla flygresor är. Det fanns en tid då jag tyckte flyga (långt) var mysigt och kul men den är förbi för längesedan. Efter en timme har jag liksom fått nog. Efter nästan sex skriker min kropp efter markkontakt. Men det där är ju bara lyxproblem förstås!

Väl på Fuerteventura så var det nya köer för nu skulle alla inreseintyg och covid-bevis scannas. Om man nu har som syfte att minska smittspridning så undrar jag vem som hade otur när hen tänkte för alla dessa köer och trängsel känns inte helt smart.

Resan var ju heller inte slut bara för att flyget landat.
Först skulle väskor väntas in. Sen bussresa till Playitas innan nya köer för att få nyckel.
Totalt 12 timmars resande.😱 Ändå har jag hunnit packa upp, ha ett (jobb) möte, handla och ett havsbad.

Årets enda träningsfria dag blev i dag men jag är banne mig tröttare än om jag kört 4 intervallpass på raken.🤪Men det har såklart varit värt både träsmak och leda för det känns väldigt härligt att vara här igen!

Kram från Ingmarie

Olika variationer

Jag vet inte hur många gånger jag fått frågorna;
– hur långt springer du varje gång?
– är det inte tråkigt och enformigt?

– vad tänker du på när du springer?

Jag kan förstå att man undrar men det är ändå obegripliga frågor. För mig är löpning så otroligt varierande och inget pass är det andra likt. I går blev det distans och i dag intervaller. Olika fart, olika längd och olika platser. Ibland tänker jag på allt och inget, ibland löser jag problem och ibland tänker jag inte alls.

Egentligen är få saker särskilt enformiga i mitt liv. Det är ju ett val man gör tänker jag. I går jobbade jag och det är väl typ allt utom just enformigt. I dag har jag varit ledig och vi har bl.a varit på en liten utflykt norrut för att vidga våra vyer. Sverige är vackert och det finns många ställen jag kan tänka mig att bo på. Men också en del där jag skulle få snudd på panik om jag skulle bo.

F.ö kan jag berätta att det nu verkligen kan kallas kallsim.

Undrar förresten om Puzzel fattar hur söt och rolig hon är? (Förutom när hon väcker oss på nätterna vill säga…)

Kram från Ingmarie

 

Så mycket vi inte vet

Det är nog både bra och dåligt att man inte vet, eller ens kan ana, hur livet ska bli. I dag för exakt 30 år sedan förändrades mitt liv på det mest tragiska och drastiska sätt. Aldrig hade jag kunnat ana att sorg kunde göra så ofattbart ont. Eller att den aldrig går över. Den bara ändrar form.

10 år senare träffade jag mannen med stort M som jag ännu efter snart 20 år avgudar, beundrar och älskar mer än någon annan. Vem trodde väl det?

Inte kunde jag heller ana att jag skulle hitta detta lilla paradis när vi 2017 spontanhyrde en stuga där jag får skapa, vara precis hur jag vill och göra precis vad jag vill.

Vilken grej livet är alltså! Och jag tror fortfarande inte det bästa har hänt ännu. Vad tror du?

Kram från Ingmarie