(Nästan) en favorit i repris

Minns du när jag berättade om min tur på Blekingeleden till Långasjönäs  och att vi då även hittade det där fantastiska matstället.
Well, i dag blev det nästan samma men ändå helt annorlunda.

I stället för att jag sprang A till B så parkerade vi vid Nyatorpet i Långasjönäs naturreservat. Smidigt och enkelt! Finns det inte plats där så finns det flera andra ställen att välja mellan. Sen tar man bara backen ner mot sjön för att hitta en stor fin superbra info-skylt. Enda knepiga med den är att välja vilket spår man ska börja med och vilka om man inte har tid att springa alla. Jag valde 8 + 5 + en extra sväng men det visste jag inte då.

Lederna är extremt välmarkerade och man får endast vistas där till fots vilket är ganska skönt för då vet man att ingen cyklist dyker upp i maxfart i en krök. Dessutom håller spåren bättre när två-hjulingar och hästar inte far fram där. Just nu är det blött, geggigt och fullt med löv så det är svårt att se var man sätter ner fötterna men det spelade ingen roll. Detta måste vara varje löpare/vandrar/naturälskares paradis! Det var nära på att jag började lipa för det var så himla fint och härligt!

Extrakroken blev för jag ville kolla in bastun och där hittade jag ännu en runda som jag liksom var “tvungen” att testa. 95  springminuter (och x antal fotominuter) senare möttes vi vid bilen för nästa upplevelse. Anders var minst lika lyrisk och då ska man veta att han är inte den som hetsar upp sig och sprider superlativ i onödan.

Några hundra meter från parkeringen precis vid en av sjöarna har Friluftsfrämjandet den där bastun. Vem som helst får nyttja den för ynka 30 kronor. Hos killarna var det snudd på fullt men jag hade damernas helt för mig själv! Så himla lyxigt! Den var förvisso inte på men det gick fortare än jag trodde att få den varm. Eller så kändes den bara varm för det första jag gjorde var såklart att ta mig ner till sjön och var i så länge att t o m nästippen domnade. . Även här var jag helt solo på egen brygga. Alltså jag dog verkligen lyckodöden!

Tre gånger var jag i. Bara för att jag hade chansen för vem vet när jag får uppleva detta igen? Anders tog sig minsann i från “killbryggan” en gång han också!

Bastu-huset

Men dagen och kalaset var inte slut där. Till saken hör att denna helgen firar vi 22 år tillsammans och då ska man ju ha lite extra guldkant, eller hur? Fram tills dess hade det ju varit perfekt och bättre blev det.

Vi har varit på Afternoon Tea innan men ingen av dem slår Afternoon Tea på Mormors bakeri! Detta ställe alltså! Så himla mysigt, trevligt, gulligt, avslappnat och verkligen så udda att man bara måste älska det!

Precis som förra gången så kunde vi nästan inte prata för att det var så gott. Jag valde den veganska varianten och Anders den vegetariska. Två rejäla mackor med smarrigt pålägg, en stor chiapudding med jordgubbssylt, två bakelser,  kakor/scones, grädde och såklart te. Allt vackert serverat av den väldigt, väldigt trevliga personalen. Sen var vi så mätta att vi nästan inte kunde resa oss.

Jag vet inte vad du tycker men jag/vi tycker detta var en perfekt första söndag i november och en lika perfekt 22-årsdag!

Kram från Ingmarie

Fullrulle-dag

Vissa morgnar börjar helt klart både annorlunda och lite lyxigare än andra.

Morgonlöpning före frukost är som du vet inte min favvo och var inte i dag heller för kroppen var som sirap med träningsvärk.🤪 Men sträckan var fin!


Belöningen var ännu finare! Frukost med (nästan) hela Sats Halmstad gänget på ProfilHotel. Känner mig oerhört priviligerad som får vara en del av denna goa lilla ”familj” för det är så den känns. Som en familj!


Resten av dagen har ägnats åt kyrkogårdsbesök, färd till Helsingborg för lägenhetsvisningar och Ikea besök.( F ö vårt snabbaste och billigaste ever!)

Nu är vi hemma i Åhus igen och jag hoppas jag både sirapen och träningsvärken försvinner tills i morgon för då ska bästa Anna firas och det kommer garanterat bli både svettigt, blött, lerigt och mumsigt gott!🥳🎉

Kram från Ingmarie 

Från det ena till det andra

I morse var jag hemma i Åhus och körde The Trip #29 helt solo i salen. Visst är passet sjukt bra men det är allt tur jag är så bra på att peppa mig själv..

Simsalabim, eller nåja det tog sina timmar med buss och tre olika tåg + promenad, så var jag i Halmstad och fick hur mycket sällskap och pepp som helst på Marinas Transformer. Om jag skulle välja mellan de där två passen behöver jag inte ens fundera på svaret för detta är så galet skoj att det inte riktigt går att förklara. Inte heller hur jobbigt det är. Dessutom bjuder hon alltid på lite extratid och övningar så man absolut tar ut sig det där allra sista.

Så nu har jag garanterad träningsvärk tills i morgon. Tjoho!

Kram från Ingmarie

Hemma

Visst är det ganska galet ändå hur vi kan förflytta oss från en plats till en annan på ett tjillenix.
I går kväll satt vi utomhus i varm luft och åt god mat. Tidigt i morse, jag var klar 06.15 vilket borde gå till historien bara det, så svettades jag på hotellgymet.

Taxin, flyget, tåget, bussen – allt flöt på hur smidigt som helst! Många kryss i taket där!
Man kan luras att tänka att en tre timmars flygresa är en kort resa men från dörr till dörr tog det över nio timmar. Fast det är ändå snabbt för det är ruskigt många mil som avverkats.

Väl hemma packade vi upp, startade första tvätten (av oräkneliga), handlade och sen det jag längtat efter.

Komma ner i havet!

Det var bara det att det blåste galenvindar, vi snackar storm med vågor som helt täckte varenda stege jag brukar gå ner på så jag fick gå tillbaka igen och ta mig i från stranden. Den nya fina handikapp-rampen var paj och hade inte Anders hållit i kameran hade det inte blivit några bildbevis över huvudtaget. Vet inte om jag sett havet så vilt här någonsin faktiskt. Han gnällde dock en del över att det var kallt… (Kläderna lyckades jag klämma in under en bänk så de inte for i väg.) Det var verkligen crazy men har det där bad-viruset planterat sig i skallen på mig så kan tydligen väldigt lite stoppa mig… Åtta grader i vattnet så kanske någon grad varmare än på land.

 

Kram från Ingmarie

Tack!

Sista dagen här på Mallis och den kunde nog inte blivit mycket bättre.

Som alltid en härlig morgon vid stranden innan frukost. Inte and under de två regndagarna har jag behövt skippa detta. Helt otroligt när man tänker efter!

Sprang en fin runda “på landet igen. Småvägarna är verkligen guld trots att de är asfalt.

Hängde sen mest på stranden, badade, läste och lyssnade på detta intressanta avsnitt på Feel better live more-podden. Förvisso något år gammal men väldigt bra samtal mellan Dr Chatterjee och Eliud Kipchoge om löparlivet i allmänhet och livet i synnerhet.

Ett sista pass i bassängen blev också ett av de bästa. Härligt att få ha med sig den känslan hem!

Kommer du ihåg toppenstället vi var och åt på första kvällen? Vad kunde vara bättre än att även avsluta där? Bellaverde är utan tvekan ett av de bästa, trevligaste och mysigaste ställe jag varit på och maten är outstandning! Kommer du hit m-å-s-t-e du besöka det.

Tack för dessa veckor Puerto Pollenca och Mallorca! I morgon åker vi hem men första sova lite i den vackra månens sken

Kram från Ingmarie

Kan man bunkra värme?

Vi har verkligen haft en galen tur med vädret! Två “dåliga” dagar på hela tiden och resten över 25 grader varje dag. Snacka om att ha lyckats att pricka rätt för det är ovanligt vid denna tiden och när vi åker hem på torsdag vänder det och bli svalare igen. I dag har det varit härligt varmt och morgonen bjöd åter igen på magi. Jag är bortskämd, jag vet!

På schemat stod det backe och backe blev det. 12 x 250 m + 6-7 km distans. Under dessa 12 rundor på vägen upp mot Formentor mötte jag oräkneliga bilar och cyklister, 2 rullskidsåkare och en (!!!) löpare. De tre sista verkade dock inte vilja ta hela backen upp till utsikten mot Formentor för de kom tillbaka fortare än jag hann göra ett varv. Om det var deras ursprungliga plan eller om backen blev för scary och lång låter jag vara osagt men jag vet att jag kände mig ruskigt stark i alla fall!

Även på gymet som avrundades med ett härligt kvällsdopp.

Det ska bli väldans spännande att uppleva Åhus-havets vatten om bara några dagar. Lär ju inte vara som här… Frågan är, kan man bunkra värme på något vis? Inte för att klara av att bada för det vet jag att jag gör, utan inför Åhus trailrun-loppet  som jag sett fram emot på lördag. Jag vet att de flyttade det från december just på grund av vädret men nu kommer det bli minst lika illa som förra året. Stämmer denna prognosen så blir det t o m värre! T p m betonglöpning är bättre än detta!

Nåja, inget att göra och jag bunkrar så gott jag kan från Mallorca-solen i morgon också.

Kram från Ingmarie

Blandad kompott

Med bara några få dagar kvar här så hittade jag (förstås) superfina byvägar som är helt perfekta att springa på. Förvisso inga grusvägar men när man hamrat betong så känns asfalt nästan som en studsmatta under fötterna. Vägarna slingrade sig fram mellan hagar, prunkande blommor, porlande vatten, olivodlingar och gigantiska gårdar En infart hade t o m trafikljus!
ja du fattar va…? Det där var inget nyckelfärdigt standardhus precis.
Efter gårdagens och nattens regn luktade det så där gott som det bara gör då och hade jag kunnat så hade jag bara andats in hela tiden.

Som du ser var det mulet men ändå varmt. Det var det när vi kom med bussen till Puerto Alcudia också. Visade Anders alla ställen jag bott på där och var jag brukade springa. I början på 1990-talet var jag nämligen här i princip minst en gång varje år. Mycket var sig likt men en hel del var också förändrat. Stranden och havet var i alla fall precis som jag minns det! Med facit i hand så hade Alcudia kanske varit ett bättre val för där finns bättre ställe att springa på men å andra sidan har jag nu stillat min nyfikenhet när det gäller Puerto de Pollenca och hotellet vi bor på. Vore ju faktiskt otroligt trist att dö nyfiken.

När vi kände oss nöjda där traskade vi vidare upp mot gamla Alcudia. Det var också då regnet kom. Hinkvis! Från precis alla håll och kanter plus från bilarna som susade förbi.
Men det var bara vatten och gamla Alcudia är otroligt fint oavsett väder! De har verkligen lyckats behålla och göra allt väldigt fint och mysigt där.

Bussen till och från funkade otroligt smidigt. Man blippar sitt betalkort när man går på och stiger av och betalar därmed bara för den exakta sträckan man åker. Smart!

Lagom tills det var dax att simma så kom solen tillbaka och jag tror det är slut på regnandet nu. Åtminstone tills vi åker hem och det räcker för mig.

Ander satte en slags rekord i distans i vuxen ålder utan att ens ha varken planerat eller laddat för det!

Kram från Ingmarie

Förändringar

I går morse var min stund vid havet så här.

I dag så här.

Lika men ändå helt olika. I går stilla och klart. I dag kraftfullt med stora svarta moln som omringade färgexplosionen.

Klarade mig precis från första regnskuren för ja, det har minsann regnat här i dag. Massor! Det största problemet med det är inte varken bristen på sol eller att allt blir blött. Det är även fortfarande varmt men allt blir verkligen snorhalt. Betong och blank asfalt är eländigt på flera vis…

Lägligt nog stod det cykel och gym på planeringen. Himla smart! Hehe

Två flaskor med vatten och elektrolyter krävdes under mina 80 min på hojen. (!) Inte ens en bastu hade nog kunnat få mig att svettas mer. Benen var som spagetti efteråt vilket jag hoppas bero på att jag körde på riktigt bra.

4 x 5-3-1 min (1 min lugn trampvila) + 10 x 30-30. På köpet hade jag fin utsikt över poolen och kunde studera simtekniker. När jag orkade. Haha

Styrketräningen var som den var. Ok men detta är inget gym jag liksom “går igång” i, det är helt enkelt tråkigt, så därför är en timme där verkligen en fjäder i hatten! Fatta mig rätt, jag vill styrketräna. Det är platsen som är tråkig men när det bara är en begränsad tid så funkar det.

Sen vet jag inte riktigt vad som flög i mig men jag blev lite wild&crazy, tog på baddräkten igen, täckte mig med en handduk (som om det hjälpte) och gick till havet änu en gång. Var typ bara jag på hela stället och just i dag kan jag lite förstå varför. Fick binda fast handduken och lägga sand i skorna för att de inte skulle blåsa i väg men vattnet alltså! Ljummet! Det är dessa stunder som gör att jag känner mig både levande och i nuet. Som ger minne för livet och, tror jag, lite mer mod för även om jag inte är rädd så är det lite läskigt när naturens krafter slår till.
Men som jag brukar säga: I might be crazy but I´m not stupid så jag tar aldrig några risker.

Framåt kvällen lugnade allt sig och vi har ätit på ännu ett riktigt bra ställe. Nature poke hade inte bara grymt god mat utan också väldigt trevlig personal och fin utsikt. Bara en massa plus!

Kram från Ingmarie

Upp på toppen och ner på botten igen

Från “vår” strand ser man en borg högt upp på ett berg långt bort. Eller snare ett slags torn och ruin. “Ruines d´en Colomer”. Det är samma väg som jag sprang i söndags men man får göra en avstickare och ta sig ännu högre upp för att komma dit.

Eftersom jag älskar långa backar har tanken på att ta mig dit upp inte försvunnit och i dag gjorde jag önskan till verklighet.

Början är platt utmed havet och biten upp till den första utsikten visste jag var utmanande men mest härlig, rolig och med bedårande utsikt.

Jag sprang förbi kaoset vid Coll de la Creueta där i princip alla stannar för att kolla utsikten, fika, fota och hämta andan direkt upp mot toppen. Här var det betydligt glesare med folk kanske för att det är en mindre cykelvänlig väg, smalt och brant. Jag matade på, kände mig skitstark och var så där lycklig att det bubblade i magen!

Drygt en timme tog det för mig att ta mig de 8-9 km hela vägen upp till toppen. Om det var värt det? Till 100%!!!!!

Formentor-playan

Nedvägen till Formentor-playan gick betydligt snabbare men det vet i sjuttsingen om lång nedförsbacke ändå ibland faktiskt är jobbigare än uppför. Benen kan ju liksom inte gå hur snabbt som helst hur länge som helst även om de får hjälp. I alla fall inte mina.

Mötte ingen annan löpare denna gången heller men oräkneliga cyklister och bilar. Jättekonstigt om du frågar mig!

Rolig banprofil!

Nere vid playan väntade Anders som tagit båten dit. Trots en hel del folk (vågar nästan inte fundera på hur det är vid högsäsong) så är detta ett perfekt ställe att sprada, simma, slappa och fika. Vattnet är nästan löjligt vackert!

Tillbaka blev det båt även för mig. En dryg halvtimmes färd förbi kåkar så pampiga att man nästan trodde de var fejk. Samtidigt hade jag aldrig velat bo så där. Hade garanterat känt mig både instängd och inlåst bland de höga klipporna. Och var skulle jag ha kutat? Fast hade jag haft råd att bo där hade jag antagligen haft en båt (med förare) som kunnat ta mig till magiska trails och någon slags virtuell löparbana för regniga dagar. Haha

Tillbaka på hotellet så körde jag lite svalkande (läs iskall) vattenlöpning. Som sagt var förhoppningsvis ett bra sätt att vänja kroppen vid den svenska vattentemperaturen.

Kram från Ingmarie

Fredagen den 13e – 2023

I dag kanske det var den sista dagen med konstant sol och toppvärme så jag har njutit extra mycket av allt! Vi har verkligen haft tur som prickat in så många fantastiskt fina dagar!

Jag hoppas få någon mer sådan här morgon. De är verkligen obeskrivbart fina. Det känns liksom som om inget kan bli helt fel när man börjat sin dag i lugn och ro till detta skådespel som en soluppgång är.

Intervallerna blev så där skönt svettiga att jag nästan inte såg för all svett till slut.

I joggpauserna gjorde jag mitt bästa för att heja fram de sjukt tuffa och starka cyklisterna som kom farande mot stan. Det har varit någon slags stor Master-tävling här i dag med 30-70 åriga män. Shit vad de är modiga alltså! Uppförsbackarna hade jag antagligen älskat men feg som jag är så hade jag bromsat nedför och därmed högst troligt haft ungefär samma tid ner. Haha!

Just där och då kunde jag inte alls förstå hur jag skulle kunna frysa senare på kvällen men det skulle jag. Frivilligt dessutom. “Lekpoolen” är nämligen inte uppvärmd på samma sätt som simbassängen så efter 30 minuters poolrun var jag som en isbit. Faktum är att jag huttrar fortfarande trots varm dusch, filtar och extra hot mat. Havssimningen är ljummen så ganska märkligt att den är så kall ändå! Men det är nog bara bra jag får lite tillvänjning inför baden hemma.

Hur som helst har det varit en väldigt bra fredag med siffran 13 där vi även tagit del av det spanska Nationaldagsfirandet. Den var förvisso i går men en del har fortsatt även i dag. Hur har din varit?

Kram från Ingmarie