Colorado Springs dag 3

För det allra mesta gillar jag intervall-träning. Undantag är väl egentligen bara de gånger kroppen inte alls vill det huvudet vill. Men en sak är stensäker. Det är väldigt mycket roligare och enklare när det är så här!

Det var inget märkvärdigt pass, 30 x 30-30, men det kändes riktigt bra!

Jag avslutade det hela med att springa hela långa backen upp till huset så det blev ett riktigt bra pass!

Liksom sim-och vattenlöpningspasset.

Att det sista gick så himla bra kan bero på att vi varit på OTC. Colorado Springs Olympic Trainingcenter.

Blir man inte inspirerad där blir man det aldrig!

Tack vare Trish fick vi även äta i atleternas matsal. Wow alltså! Förutom att (vego-)maten var excellent så var det lite småunikt eftersom det inte är öppet för allmänheten. Coolt va?

Vi fick även en fantastisk guidad rundtur där jag lärde mig massor av nya grejer om bl.a skytte, brottning och hur simträningen kan gå till. De har även kök för matlagningskurser och ett altitude-room där man kan ändra allt från altitude till temperatur och luftfuktighet beroende på vad atleterna behöver anpassa sig till. Och såklart alla möjliga olika slags tränare, terapeuter, tester, mätningar, maskiner, specialutrustningar och bostäder.

Det som nästan alltid slår mig när jag är här är hur extremt stolta amerikanerna är över sina idrottare och hur hyllade de är. Samtidigt är skyddsnätet när karriären är över inte särskilt utvecklat. Faktum är att det är i princip obefintligt. Liksom i många andra länder. I Sverige är det inte heller bra men ändå väldigt mycket bättre.

Som sagt var enormt inspirerande och intressant så är man det minsta sport-intresserad och har vägarna förbi så är OTC ett måste!

Kram från Ingmarie

Colorado Springs dag 1

Innan vi kom hit till Colorado Springs i går trodde jag, av någon oförklarlig anledning, att det mest var en skidort. Vi kan väl säga som så här. Jag hade helt fel! Det här är (ytterligare) ett löparparadis med så många trails att springa på att jag tror att jag aldrig skulle bli klar med dem även om jag springer varje dag resten av mitt liv. Ja du fattar va? Det är många!

Så vi får försöka välja ut några av guldbirarna medan vi är här.

I dag blev det Red Rock open space park. Mellan de stora röda klipporna slingar sig trails fram och tillbaka upp och ner för backarna. Det blev många höjdmeter, många “ååååh”, många “aaaah”, många fotostop och många härliga löpsteg.

Direkt efter for vi till lyxiga Boulder Country Club för att simma och vattenlöpa i en i princip helt ny simbassäng som dessutom hade riktigt varmt vatten! Inte ens om jag bara legat still hade jag frusit!

Anders testade även att simma med fenor för första gången. Han kallas numera raketen….

Det allra, allra lyxigaste denna dag, jag menar lyxigt som i lyxigt, har ändå varit middagen på Broadmoor tillsammans med Trish och James. Faktum är att jag nog aldrig ätit på något så fint ställe. Nu är det väl egentligen ingen vidare referens för jag är väl kanske inte direkt känd för att käka på fancy restaurants, men helt novis är jag inte.

Sen är det förstås jättelyxigt att ha en Theo som morgon-yoga kompis. Som jag saknat honom! Och jag tror faktiskt han saknat mig lite också trots att det är tre år sedan sist.😍

Kram från Ingmarie

Going south

Monday is funday is gymday is swimday eller hur det nu var. Man har det i alla fall inte roligare än man gör det och East Boulder recreation center har ju hittills varit ett säkert kort om man vill ha skoj! Även i dag!

Men nu har vi lämnat fina Boulder. Kört söderut genom alla möjliga och omöjliga väder!

För att stanna i Colorado Springs hos Trish, James, Shannon och Theo. Så underbart att äntligen ses igen! Så tacksam för det! Vi bor lyxigare än lyxigt och har hunnit babbla, ätit så magarna står åt fyra håll och lagt pussel så jag är alldeles vimmelkantig. 🤪

Kram från Ingmarie

Boulder dag 3

Plötsligt blev det vinter igen! Men det är så Colorado-vädret kan vara. Men när man vet att solen kommer visa sig inom kort, och snön försvinna, då har jag inga problem med att “stå ut”. Dessutom blir vägar och cykelbanor fixade på nolltid, här är ingen som helst modd, den lilla snö som föll var puderlätt och vi hittade en helt makalöst fin trail att kuta på.

South Boulder trail följer vattnet och är i princip helt platt. Man springer genom små skogsdungar och över öppna fält med bergen som kuliss hela tiden. Magiskt vackert! Får man inte springsug här får man det aldrig! Massor av löpare ute, jag fick sällskap av en local en bit (inte Anders alltså) och fick ännu mer tips till denna fantastiska stad!

l

Men inte nog med det! Precis jämte “starten” ligger South Boulder recreation center. Som jättestor lekplats för vuxna med gym, gruppträning, bollplaner, klättervägg och simbassäng plus bubbelpool och bastu att relaxa i när man lekt klart.

För bara drygt 75 riksdaler får man härja där hur mycket man vill! Man får dessutom gå ut och komma tillbaka om man känner för det. Antingen dit eller till någon av de andra två centren. Makalöst! Tre likadana i samma lilla stad! Jag nyttjade både gymet och bassängen. Kände mig skitstark och hur pigg som helst!

Jag höll på så länge att Anders började bli orolig. Då har det gått långt. Han är ju liksom van vid att “jag är borta en timme” i verkligheten i princip aldrig stämmer utan behöver minst dubblas. Åtminstone om jag inte har en tid att passa.

Efter alla de där tränings-timmarna var jag såklart superhungrig. Vi åkte till första stället med bra namn, Native foods, utan att jag egentligen kollat upp det. Hade gluttat på menyn och sett att det fanns åtminstone en vegorätt. När jag frågade i kassan vad de hade för vego tittade killen på mig som om jag kom från en annan planet. Alternativt rymt från någonstans.

It’s all plantbased and vegan dear!”

Jäklar vilket ställe! Fanns ju plötsligt hur mycket som helst att välja mellan! (Försök det när du är hungrig och allt låter tokgott.)

Helt klart var valet bra för jag fick den godaste burgare jag någonsin ätit!

Många timmar senare är jag fortfarande mätt. Bra grejer det där!

Kram från Ingmarie

Boulder dag 1

Hotellet vi bor på nu tillhör inte precis den lyxigare varianten om jag säger så men de har ett gym som saknar all liknelse!

Från början har det varit någon slags bar/nattklubb som man sen förvandlat till ett gigantiskt gym plus att det finns en stor gruppträningssal som ligger precis vid frukostmatsalen. (En frukost som f.ö kan få vem som helst att gråta. Tur jag hade egen gröt med mig…)

Hur som helst, gymet var det. Det må vara placerat på en märklig plats men faktum är att det är riktigt coolt! Och bra!

Och ännu coolare var det att det fanns en Powerplate! Det är flera år sen sist och det beror helt och hållet på att det inte finns några i närheten att träna på i 08a land. I love it! Du som följt mig ett tag vet ju att jag även jobbat som PP-instruktör. Jag gick bananas direkt så nu kommer jag väl inte kunna röra mig normalt i morgon…🤪

Lägg till ett ganska tufft trailpass i Chautauqua park med många höjdmeter, på höghöjd, så anar du kanske vad som ev väntar i morgon. Boulder är ju känt som ett löpar-mekka oavsett årstid ffa för att det finns trails i princip överallt och de funkar alltid att kuta på. Även i snö! Det är så här jag gillar vinter-traillöpning! Jag kan hålla på tills jag ruttnar!

Jag höll såklart inte på så länge att det ens fanns en minirisk för att jag skulle ruttna. Jag blev ju hungrig! Vi åt en vansinnigt god lunch på vegohaket Leaf. Så där god så Anders till slut fick be mig sluta att mmmmmmm:a.

Plus finkaffe från fin coffee-stället som vi surplade i oss när vi strosade runt. (Anders drack dock hot chocolate om man ska vara petig.) Boulder är precis lika mysigt som jag minns det. Trots att det är vinter.

Och just det ja! Jag har besökt stället där mina favvoskor alla kategorier utvecklas. Jättekul! Och ja jag köpte ett par. Special edition så jag ska låta dem glänsa på gymet så de håller sig fina extra länge.😍

Och förresten, vem vet? Kanske det inte händer någonting med kroppen tills i morgon. Jag mår nämligen väldigt, väldigt bra på höghöjd så länge den är under 2200 m. (Över 3000 är jag däremot helrökt!)

Kram från Ingmarie

On the road again

Har du hört talas om Red rocks amphitheatre? Det hade inte jag för någon månad sedan. Men jäklar vad glad och tacksam jag är att jag fick vetskap om den för jösses vilket coolt ställe!

Den ligger mellan Denver och Boulder i en stor unik naturpark och öppnades 1941. Storheter som allt från Beatles, Springsteen, Sting och U2 till operastjärnor har uppträtt där. Platsen är minst sagt magnifik där den ligger 2000 m ö h.

Väldigt många verkar åka dit för att träna. Jo du läste rätt. Och jag förstår varför. Coolare bendödarställe får man ju leta efter! Jag som inte kan göra ens en boxjump på sealevel höll på att dö fågelholksdöden när jag såg flera stycken göra det hela vägen upp till toppen. Både jag och Anders tyckte det räckte med vanliga steg.

Men kanske jag är den enda som gjort “flossa-dansen” där!

Vi hade dock mer träningsplaner. Trailrun i William Frederick Hayden park. Nu blir det som bekant inte alltid som man tänkt sig. Stigarna var mestadels rejält geggiga och ju längre upp vi kom (vi snackar många höjdmetrar) ju mer blåste det så när jag trodde jag skulle lyfta vände vi och kutade ner igen.

Nu var det dock så himla bra uttänkt av vem det nu var som planerade bygget runt parken, att det fanns en simhall precis jämte där vi kunde rasta av oss lite mer.

Och ett Wholefoods!

Nu ligger vi i en varsin säng i Boulder på ett av de lustigaste hotell ever. Eller vad sägs t.ex om ett gigantiskt gym i en fd bar, gruppträningssal jämte frukostrummet, möbler från förrförra seklet och en gigantisk jordglob i lobbyn.

Wait and see what I mean.

Kram från Ingmarie

Barr Lake Statepark och en massa annat

Det här att kunna kuta på olika ställen varje dag är både galet lyxigt och galet skoj! Hade plättlätt kunnat ha “testanya-löpvägar” som jobb.

I dag for vi norrut till ännu en statepark. P.g.a Mr Trumps tramseri får man kolla noga så det som är statligt är öppet och tack och lov var just Barr Lake Statepark en av dem. Det här hade jag nämligen inte velat missa!

Parken är mest känd för sitt rika fågelliv, där finns över 330 olika arter, och då ffa den vithövdade havsörnen eftersom Barr Lake Statepark är en av några få där den gör bo. För dig som inte vet så är den även USA:s nationalfågel och nationaldjur. Inne i parken finns ett jättefint naturcenter där man fick bra med tips och kunde lära sig mer om både djuren och området.

Vi åkte egentligen inte dit för fåglarnas skull även om det blev ett väldigt stort plus. Mer om det nedan. I parken finns nämligen en stor sjö med en grusväg som går runt hela härligheten. Totalt ca 13 km med markeringar varje halv mile. Platt, vackert och trängselfritt.

Jag fick verkligen skärpa mig för att inte stanna var tionde meter för att fota. Klippiga bergen och Colorado har verkligen slagit rot i mitt hjärta.

 

Lilla huset på prärien

 

A real road train!🤪

Jag har aldrig i hela mitt liv spanat på fåglar så mycket som i dag. Örnarna är otroligt vackra och fascinerande. Så ståtliga att man får goosebumps och att få se dem sväva på himlen är något jag önskar alla fick uppleva!

 

Anders har ju äntligen fått hit sina träningskläder så även han fick kuta i “The mile high city”. Det är så Denver kallas eftersom den ligger en mile (ca 1600 m) över havet.

Han var (nästan) lika lyrisk som mig.

Innan vi åkte vidare fick vi gratis fika på naturcentret. Lyxigt värre!

Jag vet inte vad det är med dagarna här men de känns långa på så vis att vi hinner massor trots sovmorgon och slöfrukost.

Efter parken har vi varit i downtown och traskat en lång runda i en park, käkat och beundrat vyerna.

Vi var även i en av de coolaste bookshops ever! Ett litet himmelrike för bokälskare som mig. Och Anders för det var han som kom ut med en bag. Inte jag…🙄

Innan vi var hemma för dagens enda dusch ( japp-såna är vi) så hann jag med ett pass på gymet.

Avslutade det hela med 10 min i Hydromassagen. Jösses vad härligt!

Nu är dagen i alla fall slut och jag har både duschat och beundrat super-månen!

Hur har din söndag varit?

Kram från Ingmarie

Vilda djur, matfrosseri, lycklig löpare och ett kärt återseende

Några mil norr om Denver ligger Rocky Mountain Arsenal, National Wildlife Refuge Colorado. För ca 100 år sedan var det en bosättningsplats som sen blev en militärbas där man bl a använt olika slags kemiska gifter vilket gjorde området helt förstört och obrukbart.

Efter andra världskriget och kalla kriget bestämde man att allt skulle återställas till den prärie det en gång var. Området sanerades, man planterade utvalda olika präriegräs och tog dit de olika slags djur som en gång funnits där. Området är 15 000 acres (ca 60 kvadratkilometer om jag inte tänker helt fel) och det finns över 330 olika slags djurarter. Några är t.ex bisonoxar, olika slags örnar, prairie-dogs, coyotes, mule deer, flyttfåglar, black-footed ferret och pelikaner. Det finns ett jättefint visitor center där man kan få massor av information om parken. Det bästa är sen att köra den egen-guidade 11 mile långa turen runt, stanna där man får och gå några (eller alla) av de fina trails som finns.

Det var som att hamna i en en helt annan värld. Absolut omöjligt att riktigt beskriva för vidderna, lukterna, ljuden och ljuset går aldrig att förklara med bilder. Inte ens de små filmer jag lagt upp på Insta kan riktigt visa. (För dig som inte vet heter jag Ingmarie_yoging där. )

På de delar där bisonoxarna är får man absolut inte gå ut. Vi hade turen att få se flera stycken och även om det verkar smått på bilderna så såg man hur mäktiga och vackra dessa djur är!

 

Vi såg, förutom bisonoxarna, coyote, fåglar av olika slag och känguru-hoppande mule deer.. (Helt ärligt trodde vi att det var en känguru först.) Skithäftigt!

Och massor av prairie-dogs. Det är så de heter! De jag kallade Piff & Puff. Jag är helt kär i dem! Så rackarns roliga, söta och viktiga för naturen. De har bl.a det mest avancerade språket man hittills lyckats avkoda bland djur. Du kan läsa ännu lite mer om dessa coolingar här.

Vi var där så länge att solen hann gå ner och månen upp.

Man skulle ju kunna tänka att detta hade varit nog för en extremt lyckad dag men det kommer mer!

Jag kutade en ganska lång tur på High Line Canal Trail i morse. Men långt, långt ifrån hela för den är 60 mile! (Ca 96 km.) Fatta alltså! En slingrande trail genom hela stora Denver! Makalöst!

Och magiskt vackert!

Ju längre jag sprang, ju varmare blev det. Nästa gång ska jag låta bli att tro att jag ska frysa.

Och de nya trail-pjuxen funkade kalasbra! Känns som en mjuk skön socka! Och ja, bilen är stor. Plus 4-hjulsdriven.

Mittpådagenmaten blev på Wholefoods. Gott och bra som alltid! Jag kommer aldrig bosätta mig nära en sån butik för jag skulle äta ihjäl mig! Och bli jätte-fattig.

När vi kom “hem” på kvällen hade denna ä-n-t-l-i-g-e-n kommit hit!

Efter 72h ”priority rush” via Gran Canaria, Madrid, Miami och gud vet var. Ingen vet! (Så mycket för all extrem säkerhetskontroll som annars behövs…) Plus timmar i telefon dygnets alla timmar med personal som inte vet någonting om vad kundservice är, mailande, chattande och fixande av ersättningsprylar. Det händer inte särskilt ofta men jag har verkligen varit rasande arg. Och när jag är arg är jag som en bålgeting. Det är den korta versionen. Den långa kanske kommer… Nu fortsätter den hur som helst med ersättningskrav och upprättelse. Få se hur den storyn slutar…

Kram från Ingmarie

Storm

Precis som livet kan vädret svänga fort som attan. Sol och värme i går. Snöstorm och kallt i dag. I alla fall halva dagen. Sen blev det plötsligt klart, vindstilla och oräkneliga liter med smältvatten precis överallt. Nästan så jag hade kunnat köra swimrun. Nästan.

Jag mesade och valde gymet istället. Hittade ett riktigt bra bara en kort sträcka från där vi bor nu. Körde bl.a den gamla hederliga Stairmastern tills benen helt stumnade. Jäklar vad trappor kan svida!

Men du vet hur det är. Det går snabbt över och man glömmer ännu snabbare. Kände mig skitstark och hade hur skoj som helst!

Precis granne med gymet ligger Boulder Running Company, och nej jag visste det inte innan. Går man in i en löparbutik så… Ja du vet ju hur sånt slutar. Så nu är jag bl.a ägare av ett par Altra Lone Peak trail shoe. Har hört av så många att den skon borde passa mina känsliga fossingar och jag tror de haft rätt. Fortsättning följer…

Ätit har vi förstås också gjort. På en Mall lika stor som hela Bagis.

Kasst väder är inte särskilt bra för plånboken men vi har åtminstone inte spenderat slantarna på sånt vi inte behöver eller inte planerat att köpa.

Och väskan? Still missing. Den kanske hamnat på månen där uppe…?

Kram från Ingmarie

Colorado

Ända sen jag var här för 23.5 år sedan har jag velat och önskat att få komma tillbaka hit till Colorado. Den gången var jag här mitt i sommaren. Denna gången i princip mitt i vintern. Men trots att jag är en sommarmänniska av rang så älskar jag det här. Varför? Tja du. Det är nog inte bara en anledning. Precis som i New Mexico kan det vara kallt, vrålsnöa, blåsa och stå i men det varar aldrig särskilt länge, det blir ingen modd, ffa här i Denver smälter snön bort fort och solen skiner igen från en blå-blå himmel. Och som den värmer! Vi tog oss till Cherry creek state park park där jag kutade en vansinnigt vacker runda. Jag skulle lätt kunna vänja mig vid att ha Rocky mountain som kuliss varje dag!!

För att inte tala om att få se och höra dessa små murmeldjur tjitt-tjatta med varandra och springa fort som fasen mellan sina hål! Jag vet faktiskt inte vad de heter men tror det är jordekorrar men de är som Piff & Puff live!

Vi hade egentligen inga ordentliga planer för resten av dagen även om vår lilla “villgöra-lista” är ganska gedigen. Men jag behövde hur som helst duscha av mig och som av en händelse hade jag med mig både ombyte och alla simattiraljer. Och som av en händelse fanns det även en simhall inte alls långt från parken. Himla bra!

Någon hade tänkt till för bara några stenkast därifrån fanns ett Panera och jäklar i min hatt vad det satt fint med mat efter den starten. Höghöjd kräver energi!

Vi spontanbesökte även Colorado State Capitol och Denver City Council. Två fantastiska byggnader man får gå in i helt gratis (dock inte utan att genomskannas) där vi på den förstnämnda även bjöds på en guidad tur ändå upp i det guldklädda tornet. Kommer du hit rekommenderar jag verkligen ett besök där! Fantastiskt vackert och coolt att liksom få vara som en del av högsätet. Det kändes lite som att vara med i en film.

 

Undrar du över den uppgraderade flygresan?? Ja den var lyxig värre. Hade man haft det så här bekvämt och med denna utsikt varje gång så hade jag kunnat ha att åka långflyg som jobb.🤪

Att det sen det blev helfel med maten och att Anders väska fortfarande är på vift är en annan story…

Kram från Ingmarie