Lördags-rutinen 

För det allra mesta har vi en lördagsrutin som funkar väldigt bra som det är nu i våra liv.

Sovmorgon och sen yoga för mig som vanligt. När jag fixat frukost väcker jag Anders för en gemensam långsittning med SvD och slösurf. Strax före kl 10 kör vi igång med sånt där man “måste” göra om man inte vill bo i en lorthåla. Ja du vet. Städa, tvätta och annat fix. Det tar någon timme eller två men sen är det lektid resten av dagen! (Förutom matlagningen om vi inte “fuskar” som här.)

Lite som vanligt sprang jag iväg utan någon vettig plan. Det känns som det är bäst så just nu med tanke på (diskbråcks)ryggen. Den är fortsatt hyfsat snäll men jag kan absolut inte lita på den ännu. Ibland hugger det till och jag blir livrädd men hittills har det tack och lov inte blivit mer än så. Benen var i ärlighetens namn lite trötta men jag blev ändå sugen på att testa lite fart. Det var liksom läge för det tyckte jag. “Fart” är förstås relativt och för mig innebär det mest snabbare än såsfart. Snabbt bestämde jag mig för enkel fartlek med 12x 60-60. Dvs 60 sek. lite snabbare och 60 sek. supersakta. Som alltid är det en smärre chock när man inte gjort det på ett tag. Minnet är bra men jäkligt kort när det gäller den biten…😜 Hur som haver var det så himla kul! 


Och det känns som om kroppen höll ihop hela tiden.😃


På vägen hem passade jag på att besöka närmsta utegymet. Så lyxigt att ha!



Avslutade med lite sköna yoga-moves på gräset vid vår lya. Härligt!



Hade helst velat ta en powe-nap efter lunchen men tåget norrut  hade nog inte väntat på mig så det var bara att kämpa mot de tunga ögonlocken. Jag vann.😜


Så nu kommer jag garanterat sova extra gott bland hotell-kuddarna här i fina Falun. 


Vad som händer här får du veta imorgon.

Kram från Ingmarie

När enda tanken är: tänk om…

Hade inte tänkt skriva något inlägg i dag men känner att jag behöver. Mina ben är fortfarande shaky och nu har även tankarna kommit i kapp. Särskilt den där tänk om…

En del har läst på FB och läser du även här vill jag tacka för omtanke och snälla ord. Det var det här som hände.

Hade kört ett simpass på lunchen. Kände mig så där härligt lugn och nöjd i sinnet som man oftast gör efter härlig träning. Ska precis gå över Ringvägen när en snubbe med våld drar ut en man från sin bil nästan precis jämte mig och börjar misshandla honom. Våldsamt och brutalt. Det blir kaos. Bilar tutar och människor skriker. Mannen i bilen försöker komma undan och jag ser att han försöker skydda sitt ansikte. Någon rusar ur sin bil mot männen. Snubben gastar om pistol. Far runt som en virvelvind och springer sen rakt över vägen från samma håll han kom. Flera försöker stoppa honom. En man slås ner på vägen av snubben som ändå lyckas fly. Min sjuksköterskehjärna tar över så jag fokuserar på mannen. Han mår förhållandevis väl men upprepar om och om igen “jag fattar ingenting”. Någon ringer polis och ambulans som kommer blixtsnabbt och det blir på något vis bra till slut. 

Min insats var absolut inget märkvärdigt. Vi som var där samarbetade på något ofattbart och obeskrivbart vis.  Folk bryr sig verkligen och hjälps åt när det väl gäller. Det märktes ju även extra mycket vid attentatet. Vi var främlingar för varandra men alla kramade alla när allt lugnat sig. Har nog aldrig kramats så mycket en (egentligen) helt vanlig torsdag i maj. Åtminstone inte med okända.  💕 Har nog heller aldrig uppskattat ett yogapass så mycket som i kväll. Och att det var just bästa Jenny som hade det. Precis vad min själ och mitt hjärta behövde.🙏🏻

Livet påminde mig ännu en gång om hur skört det är. För tänk om... Tänk om han börjat skjuta på oss. Tänk om han haft kniv och gått loss på de som kom i hans väg. Tänk om han haft en bomb på sig. Tänk om han lyckats stjäla bilen och sen kört som den galning han verkar vara och plöjt ner alla som kommi hans väg. Inget av det där är ju vilda fantasier. De är tvärtom högst sannolika.

Så ta vara på dig och dina medmänniskor. Vi behöver varandra. Särskilt när orosvindarna verkar blåsa extra hårt…

Kram från Ingmarie

💕🙏🏻

Mycket blött (och kanske lite korkat…)

Onsdagar är en sån där mellandag rent arbetsmässigt för mig. Jobbar mest hemifrån och har även oftast något eller några Coach-pass av olika slag.

Hur som helst innebär det att schemat är så där härligt luftigt och jag kan göra lite som jag vill och som det passar utan någon större klock-stress. Något som f.ö är perfekt för mig som verkligen har klock-allergi.😜

På förmiddagen sprang jag en hyfsat skön runda i duggregnet. Lite segt men helt ok. Springa, och simma, i våtdräkt med extra allt som i går t.ex är nämligen slitigare än man kan tro. Det tar allt sin lilla tid att vänja sig. Men kul är det! Om nu någon missat att jag tycker det.


Senare på em blev det ett ruskigt bra Hot Vinyasa flow yoga-pass. Faktiskt ett av de bästa jag varit på! Svettigt är det ju alltid. 


Det låg dessutom i perfekt anslutning till Indoor Running-passet jag skulle hålla. (Jo, tro det eller ej men det finns de som hellre springer inne än ute.😳) Tanken var att jag inte skulle springa med mer än lite i början, innan själva passet liksom var i gång, men jag vet inte vad som flög i mig. Det slutade med att även jag körde intervaller så svetten stänkte. Vilket i och för sig inte är så himla svårt på hamsterband inomhus…


Om detta var smart får morgondagen utvisa. Det var i alla fall jämrans skoj!

Kram från Ingmarie

Tredubbel-lyx

Och med den rubriken menar jag egentligen inte att jag lyckats få till både ett Hot mojo och ett gympass så här på veckans första (jobb)dag även om det såklart är megalyxigt!


Nej jag tänkte på de två superfina dejter jag lyckats få till på två dagar inklusive go-grejer för magen.

Den första var egentligen i går. Då träffade jag Jan. Alias Sickla Swimrun-Janne. Vi sågs på jättemysiga Ma Baker här i Kärrtorp. Förstår inte att jag inte varit där innan. Antar det är för nära och då ser man det liksom inte… Pinsamt hur som helst…

Ma Baker är ett café med fokus på såväl ekologiskt och vegetariskt som gigantiska kanelbullar, stora kaffekannor och rejäla surdegsbröd. Jag blev så till mig att jag glömde fota.😳Men det kommer fler chanser. Nu har jag ju öppnat ögonen.😜 En del av det jag och Janne snackade om kommer du i alla fall kunna läsa om på bästa Allt om Swimrun-sidan.


Vad jag och härliga Lisa pratade om kommer dock ingen kunna läsa om. Någonsin. Det som sägs mellan vänner stannar mellan vänner. Så tänker i alla fall jag. Men jag bjuder på några (vegosmak)bilder från vår go-lunch på Hälsocafet. 😍 




Två bra dejter på två bra hak på två dagar. Visst är det tre-dubbel lyx om något? Och det är så jag tycker livet ska vara så ofta det bara går. Det är liksom för kort för något annat.💕

Kram från Ingmarie

När planen blir en annan

Jag hade, tyckte jag,  en idiotsäker och bra plan inför denna fredagen när jag vaknade i morse. 

Jobba halvdag, cykla till Eriksdalsbadet, simma, vattenlöpa, tuben till bästa kiropraktor-Micke för lite laserbehandling, tuben tillbaka till hojen, cykla till Hot yogan i Sjöstaden och sen hem för soff-slapp. Visst var det väl en bra plan och det bästa är att det blev exakt så men med en oväntad härlig knorr.

När jag kom fram till bassängkanten och precis ska hoppa i hör jag  någon tjoa:

Men där är du ju Ingmarie! Haka på oss nu.

Det var min kompis Daniel, en grym triathlet och swimrunner, och ett stort gäng från Polisens IF som precis skulle köra igång med sitt fredags-pass. Min första tanke var nej jag vågar inte! Min andra ta chansen nu and face your fears Ingmarie.

Det  blev förstås tanke nummer två som vann så i stället för ett lagom lättsamt pass i min egen takt blev det ett tufft och skitsvårt pass med jag vet inte hur många andra simproffs. 😳Första kvarten var jag mest i chocktillstånd. Funderade starkt på hur jag skulle krångla mig ur det hela men såklart jag inte kom på någon lämplig lögn. Så det var bara att nöta på med Coach Karins släpahanden- backward- och fartväxlingsövningar och hänga med så gott jag kunde. Det hela avslutades med 8 x 100 m med start varje 2,5 minut. Precis så jag pallade de sista 100 m avsim.😜

Jag var absolut sämst, men någon ska ju vara det, och jag lärde mig massor!




Jag överlevde ju faktiskt allt och det var så jäkla kul att det bara måste bli en repris redan nästa vecka.😀

Kram från Ingmarie


Torsdags-kärlek

Det är (tack och lov) inte ofta det händer men i dag blev det att jag sprang förbi detta vackra utan att ha tid att hoppa i. 


Måste vara höjden av människoplågeri! Men det kommer garanterat fler chanser och jag är ändå allra mest tacksam över att jag hann få den där stunden med mig själv i skogen på morgonkvisten. Vilken oerhörd lyx! Att både få och kunna kuta runt i så fin miljö. ❤️


Liksom att hinna precis lagom till Yin yogan vid dagens slut. Trots att vi är en väldans massa människor i salen så känns det som även det är en stund med mig själv. Det där att blunda är nämligen en himla bra grej för att stilla sinnet. Och att andas lugnt. De där 75 minuterna är som att kärleksbomba sig själv. 😍


Kram från Ingmarie

Tur i turen

Att jag inte super-gillar att träna i snor-ottan är ingen nyhet men ingen regel utan undantag du vet. Ibland blir man extra förvånad över hur snabbt kroppens status kan skifta. Jag ville ju verkligen ut och med facit i hand var det absolut bästa valet även om det (i min värld) var tidigt. 

Dels gick det oväntat bra! Körde faktiskt en slags fartlek vilket just nu innebär långsamt eller ännu långsammare. Men det var trots allt fartskillnader och då räknar jag det som fartlek.😄 Och dels var det en ljuvligt vacker morgon. Så där så lyckocellerna fick en extra boost.


Efter jobbet var det inte riktigt lika najs ute. Alltså det här med snöblandat och hagel i maj. Jag är väldigt skeptisk…


Men då var det så turligt att jag hade bokat in Hot vinyasa-yoga.  Det var däremot väldans najs. Ibland prickar man minsann helt rätt en hel dag..😀

Kram från Ingmarie

Effektivitets-pass

Jag åker och flänger runt i 08a land obeskrivbart mycket både privat och med jobbet. Mitt SL-kort måste vara ett av de mest välutnyttjade de någonsin haft.  För det mesta tycker jag det är helt ok. Det jobbiga är egentligen allt släpande på väskorna. Rullväskan rymmer ju dessvärre inte hur mycket som helst. (Jag har testat.) När jag då kan göra flera aktiviteter på ett och samma ställe under ett och samma tillfälle så tycker jag det är multi-lyxigt!

Som när Hot mojon och gym-passet går att synka perfekt på samma hak.



Turligt nog för hade jag inte gymat innan hade jag inte haft några brallor till Hot mojon och utan brallor blir man inte insläppt. Dresscoden tillåter nämligen inte att man har enbart linne även om de är två…😜

Kram från Ingmarie

Det är nu det händer!

Du märker det väl? Att det är nu den där gigantiska målarfärgsburken med alla möjliga sorters grön färg fullkomligt väller in över vårt land! Det är nu allt vaknar till liv igen, nu som dagarna upplevs som längre, nu som de tunnare kläderna plockas fram och nu som man kan ta sin lilla powernap ute!


Jag vet att det tyvärr finns de som upplever våren som kämpig, både fysiskt och psykiskt, och jag lider verkligen med dem alla. Särskilt de som  sjunker ner i deppighetsträsket. Jag har ju själv varit där och det är inte roligt någonstans. Min räddning från det där svarta hålet kom när jag började käka D-vitamin  för många år sedan. Nu för tiden älskar jag våren! Så där mycket så jag inte vill sova för jag vill inte missa en endaste liten sekund.
Helst vill jag vara ute hela, hela tiden men vissa grejer får man masa sig in för att göra om man vill göra dem och det vill jag ju.😊

Sånt som Hot yoga t.ex. Och besöka bästa laser-Micke.


För att inte tala om simma och vattenlöpa. Sprada i all ära men det är en helt annan grej att köra riktiga träningspass i någon sjö  ännu så länge.


Men jag har varit i stans bästa butik och kittat upp mig för att klara åtminstone en liten stund i öppet vatten. Gick dit för att köpa en liten grej men precis som alltid så kom jag ut med en hel påse prylar.😜



Nåja. Ingen risk att någon av de där sakerna blir någon dammsamlare i alla fall…

Kram från Ingmarie

Den där känslan

När man haft ont väldigt länge någonstans, du vet sån där smärta så man hela tiden måste tänka på hur och vad man gör för rörelser för att inte dö smärtdöden, och man sen helt plötsligt inte har ont längre så är det banne mig som att uppleva största tonårs-förälskelsen igen! Man vill inget annat än hångla och hänga med den där godbiten 24-7-365. Är det dessutom blandat med starka vårfeelings får man plocka fram sin absolut starkaste karaktär för att det inte ska sluta illa.😜

Jag är väl medveten om att springa tre dagar på raken i mitt “tillstånd” inte är varken optimalt eller att rekommendera, men vad gör man när lusten och längtan är starkare än ett drogbegär? Jag hade i alla fall förnuft nog att cykla till och från mitt kära Flaten för att få kuta runt och omkring den. (I vanliga fall springer jag ju plättlätt dit och hem.)

Det är som i en sagobok där nu. Glömde nästan andas!😍


Och jo, såklart det blev en Sprada-tur. 💕 Absolut omöjligt att låta bli!



Jag dog lyckodöden flera gånger om där kan jag berätta…


Men lite förstånd verkar jag ha kvar. Förutom cykelturen menar jag.

Dels blev det ett Hot mojo-pass. Behålla rörligheten och styrkan är ju superviktigt! Det var förresten en sprillans ny release som jag gillade jättemycket!


Sen har jag även varit hos Micke. Lasermannen du vet. 😁 Ännu vågar jag nämligen inte släppa honom.


Så nu håller jag mina tummar och tår stenhårt för att det fortsätter så här.🙏🏻

Kram från Ingmarie