Sånt som hjälper vid (tillfälligt) avbrott

När man inte kan/får/bör kuta så är det en väldans tur att det finns andra sätt att bli (fysiskt) trött på och få en endorfin-kick av. Det hjälper också att ha en ledig fredag så det går att få plats på hot yoga under “kontorstid” och att besöka E-badet på tider då man slipper sardinburks-stämningen som ex i går.

Jag hade dock inte lika fint sällskap i dag som i går, faktiskt inget alls, men egen bana i två timmar är en ruskigt bra kompensation!

Jag hoppas verkligen, verkligen att mitt vänster-ben bara har ett tillfälligt avbrott. Och att min högerarm inte blir mer ledsen än vad den är. 🙏🏻 En dag i taget som sagt var. Tills allt blir som det ska får jag helt enkelt öva på tålamod och roa mig med annat.

Kram från Ingmarie

Ny måndagsrutin

Även om jag gillar att testa nytt, prova andra vägar och jobba oregelbundet så tror jag samtidigt att det här med rutiner är underskattat. Kanske särskilt om man lever så oregelbundet som jag gör. Borsta tänderna, yoga, meditera, träna, äta och sova är i och för sig grejer jag gör varje dag men de är ju ganska flexibla både när det gäller tidpunkt, längd och innehåll. Så under några veckor framåt kommer jag ha en exakt spikad måndagsrutin.

Klockan 12 är det simträning med Coach Anna i Vasalundshallen. Dvs i helt fel ände av stan. Men det ör det värt för dels är det ett härligt gäng som simmar ihop och dels är Anna så grymt bra! Och rolig! Vi skrattar nästan mer än vi simmar.

Jag hade sett en teknikdrill på Insta där det stod att 90% av alla människor inte klarade av den. Och den såg verkligen svår ut! Sidoläge, ena armen upp och andra ner på en simplatta. Fenor fick man ha. Och snorkel. Det sista skippade jag för naturligtvis skulle jag testa! Övningen handlar framförallt om balans och corestyrka. Viktiga grejer i simning!

Och tydligen är jag bra på det där för jag klarade det direkt! Inkl andning och byta från sida till sida. Skönt och kul att vara bra på åtminstone något i simvärlden. 🤪

Klockan 17 är det sen Outfdoor Running Sats Marievik. (Som f.ö är nyrenoverat och superfint!) Passet är “bara” 45 minuter och eftersom jag coachar blir det ju ännu mindre. Så jag kutade dit och hem och fick på så vis ihop många extra minuter. Plus att jag slapp trängas på tuben.

Visst verkar detta vara en bra veckostarts-rutin?😍

Kram från Ingmarie

Skaparladans målningsretreat tredje dagen

Tredje dagen är också sista dagen men eftersom jag började tidigt har jag ändå hunnit med mycket! Vår gemensamma start (för den som vill-allt är ju som sagt var frivilligt) var kl 9 med en kort och enkel men väldigt skön mindfullness-yoga. Man behöver verkligen inte krångla till det. Även det lilla kan göra stora saker.

Jag har haft ett fantastiskt målarflow hela helgen. Det är superhärligt att få gå så där all in helt utan (prestations)krav på att göra något specifikt. Men något blir det ju alltid. En lite längre paus blev det såklart för en löptur. Hittade några nya fina stigar och himmel vilka mysiga ställen det finns i Rådmansö-skogen!

Och ännu en sprada. Det blåste friskt i dag. Sju grader jämt fördelat både på land och vattnet.🤪

Minns du förresten stormen Alfrida som drog in i januari? Den kom, tur i oturen, nästan precis efter min förra kurs här. Rådmansö var ett av de ställe som drabbades värst och de var utan el och vatten väldigt länge. Spåren syns fortfarande tydligt. Stora skogsarealer är förstörda och behöver röjas upp för att inte bli skadat för evigt men det finns tydligen varken folk, maskiner eller pengar till det. Torkan förra året har också slagit hårt här, liksom i hela vårt land, så blir det inget regn snart kommer varenda brunn att sina. Miljö- och klimatförändringen är ett faktum och det skrämmer mig förskräckligt mycket!

Det är alltid vemodigt att bryta upp, säga hej då och lämna Skaparladan. Hemfärden är dessutom krångligare än ditfärden för då ska ju alla nya dukar med.🤪 Men jag börjar få rutin och det får ju liksom ta den tid det tar med SL.

Och det hjälper helt klart att jag vet att jag snart ska hit igen och att jag kan fortsätta måla (nästan) precis när och hur mycket jag vill hemma!

Kram från Ingmarie

Skaparladans målningsretreat andra dagen

Andra dagen är alltid en tyst dag. Dvs vi pratar inte utan är helt tysta från morgon till kväll. Dagen börjar med att vi går en väldigt långsam vandringsmeditation i skogen och den avslutas med en gemensam stund för reflektion.

Ingen gång är den andra lik men det händer garanterat alltid något nytt på insidan. Själv upplevde jag det som alltid otroligt skönt att slippa prata men jag kom också ännu en gång på hur otroligt stressande klockan är för mig och hur bra jag mår av att slippa den och att släppa kontrollen. Min hjärna är nämligen specialist på att minut-planera men istället för att tycka det är bra kan jag bli extremt stressad av det. Antagligen för att jag då lever för mycket i framtiden i stället för i nuet. Så det där är något jag jämt jobbar med. När jag väl släpper den där kontrollen är det en sån enorm befrielse! Samtidigt är det ju också en smula läskigt. Att inte ha koll menar jag. Meditation har hjälpt mig jättemycket med detta, och på flera andra vis, och att kunna göra det flera gånger om dagen, även ute, är verkligen hur härligt som helst!

Det intressanta är att när jag målar har jag ingen koll alls. Jag bara kör på och ser vad som händer. Oftast börjar det med att jag väljer två färger, klickar ut dem på duken och sen bara börjar jag.

Sen kan det sluta med precis vad som helst!

och lika intressant är det hur mycket som man hinner med utan (klock)koll! Mellan allt målande blev det ett bra intervall-pass inkl sprada i en Östersjövik. Uppfriskande!

Det var extra gott och skönt att få bli serverad vego-lunch efteråt och äta den ute i solen. Så lyxigt och gott!

Men det var svårt att inte prata med denna lilla sötnos. Är det tyst dag så är det ju. Men jag är säker på att hem fattade. De är så kloka de små liven.❤️

Innan jag gick loss på dagens sista målning blev det även ett kvälls-coldswim. Svårt att låta bli när det är så vackert och så nära.

Tippar på att det var 6-8 grader i vattnet (hade glömt temp-mätaren hemma men litar på lokalbornas mätningar) så efter 16 minuters sim blev det som det brukar. Inte lätt varken att ta på sig kläder eller dricka te när hela kroppen skakar och tänderna skallrar.🤪 Ändå vet jag att jag kommer göra om det. Många gånger!

Och jag har även varit på Weronicas mysiga gård och galleri. Vilken oas! Och så inspirerande! Hundbus ingick också.😍

Ännu en dag att minnas och lägga i tacksamhets-banken.❤️🙏🏻

Kram från Ingmarie

Skaparladans målningsretreat dag 1

På ett vis vill jag inte berätta om Skaparladan för om fler kommer på hur fantastiskt det är här kanske varenda kurs blir fullbokad innan jag ens hunnit reagera. Dvs det blir ingen plats över till mig.😱

Men jag berättar ändå. Såklart. Både för att jag vill fler ska få chansen att uppleva magin här och för att utan deltagare blir det ju inga fler kurser. Det är ju så det mesta funkar i vår värld. Jag kommer därför skriva lite varje dag om hur det är och fungerar här. Alla kan nämligen vara med på dessa kurser oavsett bakgrund och erfarenhet. Alla! I alla fall om man har minsta lilla nyfikenhet och upptäckarlust i sig. Själv skulle jag bara “testa en gång” när jag var här första gången för ett och ett halvt år sedan. Tror detta är min sjätte kurs. Och fler är redan bokade. Så kan det nämligen bli när man släpper prestationskraven och istället låter hjärta och magkänsla styra. 😍

Lärarna Peppe, Jonna och Weronica är de bästa lärarna och de finaste människorna man kan tänka sig. ❤️

Rådmansö ligger bara några mil från Norrtälje och Knösgården där Skaparladan finns är gjort för skaparglädje och inspiration.

Och frukosten som serveras i det lilla fina köket första dagen med bröd från det berömda bageriet är precis lika god som alltid. Och mysig!

Jag väljer medvetet en ny ateljé-plats varje gång jag är här (man har alltid sin egen plats som ingen har tillträde till om man inte bjuder in till besök) och det är alltid lika härligt att ställa upp alla prylar och få tejpa upp den första duken.

Att ha tre dagar framför sig för att bara måla, träna, meditera, yoga, äta och sova är ruskigt lyxigt!

Förra gången jag var här var det snorkallt. Denna gången är det ljummet! Började dagen med en slöjogg i finskogen inkl sprada. Alltså jag dog nästan lycklighetsdöden!!

Och jag avslutade dagen i simhallen med en av vårt lands absolut finaste utsikt.

Allt är superfräscht och det finns även bl a en riktigt fin Relax-avdelning. Men smakar det så kostar det. 100 riksdaler för att vara exakt. Då gäller det att utnyttja varenda minut till max. Oavsett så är det helt klart värt pengarna.

Hoppas jag sover snabbt för jag längtar redan till i morgon! Å andra sidan är det synd att jag behöver sova för ateljén är öppen dygnet runt när det är kurs och jag kan alltså måla precis när jag vill. 🙏🏻

Kram från Ingmarie

Rast(ad)

När jag vet att jag kommer behöva sitta still i flera timmar pga resa så gäller det att planera in en ordentlig rastning före.

Morgonyogade, kutade 80 minuter, cyklade till Eriksdalsbadet , simmade en timme, cyklade hem och traskade sen till tuben tillsammans med all packning. Och ja, allt behövs.🤪

Jag har nämligen långrast från jobbet och ska vara med på ännu ett målningsretreat i Skaparladan. Att åka kommunalt dit tar sin lilla tid men det är värt vartenda rumpskav och väsksläpande! Billigt, (hyfsat) enkelt och miljövänligt. Sitter man på övre plan i bussen får man dessutom fin utsikt.

Och såklart är själva målet värt allt! Så fort jag passerat bageriet och öppnat dörren till “min” lilla stuga så är varenda litet bekymmer och varenda stress-cell helt borta. Som om det liksom rinner av någonstans på vägen. Magiskt på något vis.

Som alltid här har jag inga krav, inga förväntningar, inga måsten och inga ska. Jag bara är och flyter med i det som händer och som livet bjuder på.❤️

Kram från Ingmarie

Trött-varianter

Man kan verkligen bli olika slags trött.

Fartleksintervaller plus utegyms-styrka och lite extra yoga är en variant. Körde 50 x 30-30 sekunder på spåren i “min” skog, gymade på Kärrtorps utegym och yogade utanför huset.😍

Ännu en övertidskväll på jobbet är en annan typ..

Jag vet helt klart vilken av dessa tröttheter jag föredrar och det är inte jobbvarianten…

Kram från Ingmarie

Urblåst

Jag vet sen innan att just våren verkligen är “the windy season with gusty winds” här men hur mycket man än försöker förklara vad det innebär så går det banne mig inte. Det är en sån sak som bara måste upplevas för att helt förstå. Ungefär som att det inte går att förklara hur rosa ser ut för en som är färgblind…

Dessa “gusty winds” gör att det yr skräp från precis alla håll och kanter, gångare och cyklister välter, bilarna skakar och både vägskyltar, trafikljus, staket och flaggor halvt viker sig.

Tack och lov varar de där blåsperioderna inte särskilt länge men när de kommer är de desto intensivare. När jag gav mig i väg till Academy parken i morse för att köra intervaller höll jag på att vända redan innan jag startat klockan. Då är det illa… T o m riktigt illa. Men jag tänkte att det kanske skulle mojna och att jag åtminstone skulle prova.

Mojna gjorde det inte. Tvärtom. När jag körde första omgången av mina tänkta 5 x (3-2-1) min. trodde jag skorna skulle blåsa av alternativt att jag skulle bli begravd under sand och tumbleweeds. De sistnämnda far fram i en jäkla fart från alla väderstreck och sticker som fasen när de träffar en.

Det gäller att vara snabbfotad och parera när de kommer farande. Vilket inte alltid är så lätt när man kör intervaller. Inte ens när de går långsamt som i dag.( Förutom i medvinden!😱)

Det är sällan jag avbryter påstartade intervaller pga vädret, vet förresten inte ens om det någonsin har hänt, men i dag var det väldigt nära. Inte för att det var svårsprunget eller extra jobbigt. Jag ser sånt mest som extra bra träning för hur ofta är egentligen yttre (och inre) förhållanden helt perfekta? Nej det var mer för att jag faktiskt tycker sånt här är lite läskigt. Naturens krafter är oerhörda när de visar den sidan. Fördelen med parken är att där inte är något direkt farligt hårt som kan flyga på en tokig människa som springer. Och du vet hur det kan vara. Man vänjer sig liksom. Eller kanske rättare sagt, adrenalinet gör att man fokuserar på en intervall åt gången och “plötsligt” var alla 15 gjorda. Efteråt ångrade jag mig såklart inte och när man ser det så här så ser det ju ganska najs ut, eller hur? ( Så det där att en bild aldrig ljuger är en lögn!🤪)

Det var oerhört skönt att få vila öronen från blås-dånet inne på gymet efteråt. Och att få yoga i en lugn sal. Vindar rör inte bara om i naturen. Och håret. De verkar röra om i hela mitt inre system också. Men nu är det lugnt igen. På alla plan.

Särskilt bra blev det efter att jag tillbringat flera timmar med mina vänner Erin och Lorraine. Vi bestämde nämligen att vi borde göra något annat än att bara simma, fnissa, äta donuts och huttra tillsammans. 😀 Så vad kunde väl vara bättre än att käka god Vietnamesisk vegan food en dag som denna?

Och smida planer som bara månen vet om.

Kram från Ingmarie

Stark gelé

Det svänger snabbt. Åt alla håll. Lika plättlätt som simningen var i söndags lika vedervärdigt tung var det i dag på Master-simningen. Jösses liksom.😱 Armar och rygg var mest som en oformlig gelé och det fanns absolut inget som kan kallas go i kroppen. Men jag genomförde det!💪🏻 Lägstanivån har helt klart blivit högre!

Och det finns troligtvis en förklaring. Nej förresten. Två.

Den första är Yaels athletic yoga i morse. 70 minuter svettfest! Begriper inte hur hon kan komma på så många utmanande och roliga pass!😍

Den andra är dagens gympass. Benen fick vila men kroppen består ju av mer än dem.🤪 Jag vet att det finns de som tycker styrketräning är trist men som jag sagt en halv miljard gånger innan så tillhör jag inte dem. Dessutom är det i princip livsviktigt i vårt “moderna” (läs stillasittande/förslöande) samhälle. Särskilt när man blir äldre. Vilket = över 30 bast. Jo du läste rätt. Det är nämligen ungefär då muskelförlusten (sarcopenin) börjar . Just saying…

Så om du inte redan kör styrka 2-3 ggr/v är det dax att börja! Om du tycker det är tråkigt så testa någon av alla styrkeklasser som finns eller ta hjälp av en kompis eller en PT. För det är kul! Känslan av en stark kropp är härlig! Även om man får gelékropp emellanåt.

Kram från Ingmarie

Livlinor

Vet inte hur det är med dig men jag behöver verkligen min dagliga dos yoga. Och meditation. Inte enbart för att hålla kroppen något sånär smidig och inte helt stelna till rent fysiskt. Hur det än är så blir vi ju inte direkt smidigare eller flexiblare med åren.🤪 Det är ju även det som är tanken med yoga. Och meditation. Att bli och vara mer “mjuka” både i kroppen och sinnet. Som med det mesta så gäller dock use it or lose it. Man måste helt enkelt öva. Hela tiden.

För mig är båda även viktiga för att behålla fokus, lättare vara i nuet, få ökad självkänsla och självinsikt, bli medveten och för att hålla stressen på en ok nivå. Det är ju enkelt att vara “här&nu” och att hålla sig cool här där jag befinner mig just nu när jag i princip styr både klockan, tempot och vad/hur jag vill göra. Det blir en helt annan utmaning när SL, stämpelklocka, schema och andra “måsten” styr. Jag är helt enkelt inte bra på att få tyst på “the monkeymind”, inte älta eller inte oroa mig utan dessa två hjälpmedel och livlinor. Därmed inte sagt att det alltid funkar till 100% men det funkar för mig! Så mycket vet jag. När jag började för många år sedan gick jag enbart på klasser och kurser. Tror det är bra för att få en trygg grund och förståelse. Min egn yogalärar-utbildning är bland det bästa jag gjort hittills. Utmanande och emellanåt väldigt svårt men mest bara utvecklande och enormt roligt. Även om jag gärna både har och går på klasser, tycker liksom det är skönt att bara parkera mig och bli ledd emellanåt, så gör jag det mest för mig själv och på mitt eget lilla vis. Man behöver inte krångla till det så mycket. Det måste inte vara på någon särskild plats med särskilda övningar i särskilda kläder. Det funkar finfint både i nattlinne, baddräkt och svettiga löparkläder!

Simningen gjorde jag i Del Norte-bassängen och löpningen på platten utmed Rio Grande. Träning är några andra livlinor jag har för att t.ex inte hamna i det där svarta hålet och för att hantera tjattret i skallen. Men det är på ett annat vis och något jag inte heller vill vara utan. Tack och lov behöver jag ju inte välja. Inte just nu i alla fall…

 

Det finns enormt mycket forskning och studier som visar yogan och meditationens alla fördelar men för att bli rörlig och mjuk, fysiskt såväl som psykiskt, behöver man såklart inte göra precis det. Kanske gör du på något annat vis som funkar lika fint? Alla lagliga knep för att må väl är ju faktiskt bra. 😍

Kram från Ingmarie