Det lilla som egentligen är gigantiskt

Jag känner mig ofta både bortskämd och oerhört priviligerad för allt jag har och får av livet. Tänk ändå att jag av alla miljarder människor som finns på vår planet bor där jag gör, gör det jag gör och har de vänner jag har. Det är banne mig hisnande när man tänker efter! Allt är förstås till låns under den tid jag är här på vår jord men det skulle ju lika väl ha kunnat bli att jag fötts i slummen någonstans där jag tvingats tigga varje dag för att få mat, där mitt hem (i bästa fall) bestått av två plåtväggar och där de enda vänner jag hade var de i samma situation. Eller att jag fötts upp i en djurfabrik utan att få se varken ljus eller gräs under min korta levnadstid innan slakthuset gjorde slut på plågan.

Ibland får jag väldigt dåligt samvete över detta fastän jag ju vet att det inte hjälper ett skvatt. Som många andra “dövar” jag mitt samvete genom att skänka pengar och kläder till  organisationer som jobbar med att hjälpa de som behöver. Nu hjälper jag förvisso sjuka människor i mitt jobb men det är en annan sak. Jag får ju faktiskt betalt för att göra det. Mest skänker jag nog ändå pengar till olika djurrättsorganisationer för djur har verkligen ingen som helst möjlighet att få det bättre utan snälla människors hjälp.

Varför jag tänker extra mycket på detta just i dag är nog för att jag tillsammans med Fredda varit hemma hos Eva och Roger i deras supermysiga hus. Så otroligt gästvänliga, trevliga och härliga människor att man nästan inte tror det är sant! Blev bjuden både på lunch, efterrätt och lån av tvättmaskin. Plus oräkneliga skratt, djupa samtal och massor av inspiration.

Plus att jag fick gosa med alla söta kissekatterna som verkligen lever riktiga djurliv! Tror de var totalt fem med granngästerna. Total lycka för en sån som mig!

Sprungit har jag också gjort. Två timmar av en annan slags total-lycka. Vår svenska natur och allemansrätt är unik och alldeles för lätt att ta för given men de är inte självklara. Jag tror vi måste påminna oss om det med jämna mellanrum och inse hur förbenat bra vi faktiskt har det.

 

Och dagens 25armhävningari25dagar-plats.

Kram från Ingmarie

2 Comments

  1. Ja det där med allemansrätten är en lyx man lätt tar för given. Tills man kommer utomlands och måste betala för sig! Allemansrätten kan vara världens bästa rättighet 😀
    (Med tillhörande skyldighet. Vilken en del tyvärr missar…. )

    • Ingmarie

      Exakt!Det finns verkligen mycket att vara tacksam över för att man bor i Sverige. Kanske extra mycket nu med tanke på resten av världens (galna) restriktioner…

Comments are closed.