Month: november 2021

Inte alltid leende

Självklart ler och skrattar jag inte alltid när jag springer/tränar även om en hel del verkar tro det. (!) Kanske för att man (jag) hellre väljer bilder där jag faktiskt ser glad ut än bilder där jag gör grimaser. Vem blir inspirerad av det liksom? Haha!
Grejen är dock att även om jag sliter hårt på ett träningspass, som i dag på intervallerna och på den tunga styrkan på gymet, så är jag oftast väldigt glad inombords. Framförallt är jag tacksam både över att jag kan springa och att jag kan träna så jag blir så där trött så man liksom nästan inte orkar mer. Det är ingen självklarhet. För en del inte ens en rättighet.

Det var extra ”kul” i dag för jag hade Peters sällskap på de tre första seten. Vilken superman alltså! Han är snart 70 bast men tränar mer än de flesta 40+ åringar! Jobbar mer också förresten. En stor förebild för mig!

Det blev gymet direkt efter. Mest tunga benövningar och jag tycker det är skitskoj!

När kvällssolen kom blev det ännu ett HIIT-pass med Stephane. Jag har börjat lära mig hans pass nu. På gott och ont…

Undrar du hur det går för Rait Ratasepp förresten? Han tuffar på som en maskin och på fredag går han i mål efter sina 60 dagar med en Ironman/dag. Alla utom en har varit sub 11 timmar! Undantaget var en extremt blåsig dag.
Jag är lika förundrad över hur han pallar! Samma, samma, samma varje dag. Det enda som väl egentligen varierar är just hur mycket det blåser och från var…

Han ler inte heller så mycket när han är i gång vilket man förstås lätt kan förstå. Precis all energi går åt till det han gör. Mellan varje IM rör han sig inte en centimeter mer än han behöver.
Jag har pratat en hel del både med honom men ffa hans team. varje kväll får han massage, han äter mellan 10-12000 kalorier/dygn och även om han sover ok så vaknar han en till två gånger/natt pga av att han är hungrig och måste upp och äta. Hans måltider handlar inte om att njuta av maten och sitta länge. Nej, det handlar enbart om att äta så mycket som möjligt under så kort tid som möjligt. Jag har sett honom både efter simningen och på middagen. T o m jag ligger i lä där när det gäller antal portioner… Självklart ska vi vara med på fredag och fira när han går i mål för sista gången. Eller vem vet? Han kanske gör ett till ”bara för att”. Å andra sidan vet jag att han längtar efter att få äta frukost i lugn och ro på hotellet och inte vid pool-kanten…

har du någon ”extrem” grej du drömmer om att göra? Själv skulle jag vilja springa genom både Sverige, Europa och USA och vem vet vad framtiden har med sig?

Kram från Ingmarie

 

(Lätt)lurad och (lätt)road

Jag hade planerat hel löpvila i dag för efter sju dagar på raken med löpning (en dag dessutom med dubbelpass) behöver min kropp en dags återhämtning. Inte från träning men från just löpning. Men så frågade några från ”mitt” gäng om jag inte ville med på en tidig och lugn tur innan de flesta skulle med flyget och hur skulle jag kunna tacka nej till det?

Vi tog oss upp på högsta toppen av berget och även om molnen var i vägen för soluppgången, och vinden höll på att ta med mig, så var det värt både skippad löpvila, skippad sovmorgon och den läskiga nedvägen. Upp går ju liksom alltid men ner på rullgrus och bland vassa stenar är en utmaning. Särskilt för en som mig som lider av svindel.

Men livet är fullt av äventyr om man bara tillåter det och jag tror ju på det där att man ska utmana sig för att växa som människa. Det var inte så farligt som jag befarat att ta sig ner och av bara farten blev det en sprada i rejäla vågor. Som jag ju också tycker är läskigt…

Resten av dagen har himlen varit molnfri och solen så där skön som bara den kan vara. Men fastän bassängen såg hur behaglig ut som helst så var vattnet för svalt för att jag skulle tycka att den var det. Men simmade gjorde jag! Och huttrade i flera timmar efteråt. Så klen har jag blivit…. Men å andra sidan är det helt ok att bli lite klen och huttra en stund när man har det så bra som jag har det.

Kram från Ingmarie

 

Avslutning

Det är inte utan att det känns en smula tomt nu när sista coach-passet är gjort. Det har varit så himla skoj och alla som varit med har varit helt fantastiska! Snälla, glada, roliga, entusiastiska, starka, snabba och fulla av spring!
Vårt sista gemensamma löptur blev en distans-runda i bergen och vilken runda vi fick! Sol och ”rätt” vind (dvs mest medvind – haha) på de fina stigarna. Å andra sidan skulle vad som helst funkat med detta gänget!

Jag är fortsatt överväldigad och tacksam över att så många velat vara med och över all positiv feedback jag fått. Längtar redan till vårens resa!

Turligt nog är en del kvar så tomheten inte blir så stor plus att några av mina ”gamla” vänner kommit hit så jag kommer fortsätta ha lekkamrater. En av dem är Peteroch hans kompis Magnus. Peter är en av de coolaste jag känner (han har dessutom varit min chef två gånger) som inte bangar någonting. Särskilt inte OW-sim i vågorna. Som han sa; ”jag är uppvuxen med vågorna i Californien så detta är ingenting”. Jag däremot fick gå rejält utanför min comfort-zone men i kom jag och simmade gjorde jag!

Tuffingarna Magnus och Peter och mesen jag.

Kram från Ingmarie

Blås-dag

Dagen började väldigt (vind)stilla. Nästan inte ens en krusning på havet.

Men sen satte någon på fläkten på högsta nivå!🤪

Dock stoppade det inte löparna! Över 50 pers totalt på intervall- och styrkepasset! Fantastico!

Jag glömde helt ta bilder så detta får symbolisera förmiddagen.🥳🤩😄

Jag blev så inspirerad av all energi att jag fortsatte med ännu mer styrka på gymet. Och lite senare ett Tabata-pass med Stina. Jätteskoj och jättejobbigt!

Det är nästan så jag känner mig lite odödlig just nu och precis som alltid är det en underbar känsla. Bara att tacka och ta emot!

Kram från Ingmarie

Dubbelbackar

En av de bästa grejerna med att vara här är alla underbara människor man träffar och lär känna. Som Cathrine och hennes fantastiska familj! I dag fick jag hennes sällskap till fyren trots att det inte var ett coachpass! (Hon kunde ju valt ett annat sällskap än mig då🤪)

Det blåste riktigt rejält och det kom t o m lite regn men vårt humör var det absolut bästa tänkbara!

Faktum är att Cathrine var med även på mitt coachade pass.🤩💪🏻 Tuff backträning med både (lite) regn och vind.😱 Högst ovanligt väder här men ibland händer det.🤪 Och gänget imponerade som vanligt! Så starka!!! Inte lika många i dag men det är resdag så många som åkt plus att just back-intervaller verkar ”skrämma” lite. (!!!)

Längtar redan till i morgon men då blir det något helt annat.

Kram från Ingmarie

 

 

Multidag

Nog för att jag oftast har mycket energi men vissa dagar spiller den liksom över.🤪 ( Vegomat, sol och sömn är en oslagbar kombo och hjälper garanterat mig!)

Dagen började med en tidig löptur. Inte så långt, 50 minuter, men med väldigt pigga ben.

Innan frukost hade jag även ännu ett löpteknik-pass för löparna här och efter frukost blev det en dryg timmes bra simning. Men för att vara säker på att inte frysa ”fuskade” jag med swimrun-dräkten. Å andra sidan gör den att simningen blir tyngre så det vet i sjuttsingen om det kan kallas fusk.(?)🙄

På lunchen hade jag möte med Apollo och planerna inför våren är igång! Tjohoooo!🥳🥳 Hann även hänga en stund med lite härliga människor innan det blev ett gympass.

Plus ett superbra spinningpass med Stina.

Egentligen hade jag tänkt vara klar där men då lockade några av ”mina” löpare med mig på ett 70-80-90- tals danspass (jag var inte så svårövertalad🤪) och jösses vilken nostalgitripp! Och så kul! Det funkade utmärkt att svänga loss i (svettiga) cykelbrallor!🤪💃🏻💃🏻💃🏻

Kram från Ingmarie

 

Nära nu!

I dag gjorde Rait Ratasepp sin 51a Ironman på raken. Nu är det ”bara” nio kvar innan världsrekordet. Det här är helt makalöst! Han håller fortfarande under 11 timmar på alla och maran oftast under 3.10! För mig är det ofattbart! Hur gör han liksom? Jag vet att han har ett fantastiskt team bakom sig och att han äter en massa men det är ju liksom bara en bråkdel av vad detta handlar om. Snacka om stark både fysiskt och mentalt!

Min grupp satte förvisso inga rekord när det gäller distans och fart (även om en del är ruskigt snabba) men de vinner alla priser när det gäller kämparglöd, entusiasm och löparglädje!

I dag bjöd jag på ett styrkepass och ett distanspass med backträning. Roligt och uppskattat! Sen är det nog ganska säkert att allt blir roligare när man får springa i denna miljön.

Kram från Ingmarie

Den andra har startat

I dag körde jag i gång min andra löparvecka och vilken start!
Ännu fler deltagare och minst lika roligt!
Jag kommer köra i princip samma program (varför liksom ändra på något som funkar?) så i dag blev det först teknik och sen intervaller på strandpromenaden. det var en härlig blandning av löpare och alla vann. Man gör alltid det på mina pass. Haha!

För att krydda till det lite mer för egen del så körde jag även ett pass på gymet.

Och ett kort simpass i havet. Så vindstilla och lugnt som det varit i dag vet jag aldrig om jag upplevt här så det var bara att passa på!

Ännu en härlig dag men det är ju svårt att ”misslyckas” när de börjar så här…

Och slutar så här.

Kram från Ingmarie

 

 

Annorlunda

Det finns en instruktör här som heter Andrew. Han är från Skottland och inte lik någon annan instruktör jag någonsin stött på innan. (Och de är ju en hel del…)
Det enda man vet med hans klasser är att man inte vet vad som kommer höända men att det kommer vara helt wild & crazy och en show. Hans ”Aqua-fun” (vattengympa) lockar lika mycket publik som deltagare och förra gången jag var här gick jag ofta på hans cirkel/styrke-pass för de var både så galet skoj och jobbiga.

I dag testade jag hans spinning. Det var precis lika wild som allt annat han gör och vansinnigt skoj. Musiken är alltid bra och han pushar alla samtidigt som han bjuder på sig själv till 100% och gör en slags show av hela kalaset. Helt makalöst! Jag hade nog tröttnat om alla pass hade varit som hans men de livar onekligen upp även den mest surmulna deltagare. Dvs inte jag för jag är glad redan innan jag trampar i gång oavsett. Det är faktiskt svårt, för att inte säga omöjligt, att inte vara glad här!  (Såklart jag har dippar också men du fattar nog vad jag menar.)

För att spara benen lite inför veckan så körde jag enbart överkroppen på gymet.

Och simning är mycket överkropp hur man än vänder och vrider på det. I dag var vatten-tempen riktigt behaglig så det blev extra härligt!

Kram från Ingmarie

Berg & hav

Jag tog mig upp på berget här jämte i dag. Älskar att gneta på uppför backarna och att få njuta av utsikten! (Trots att jag får svindel!)

Sen går det ju härligt ner också. Vissa delar behöver jag gå pga rullgruset (och för att jag är en superfegis) men mest är det helt ok.

Fortsatte ner till grannbyn och där fick jag high feeling och bara fortsatte. Att det var platt och medvind verkade jag ha förträngt…

Hemåt tog jag en liten annan väg (skippade högsta toppen) och trots både uppför och (lite) motvind så gick det riktigt bra! Tur jag gick på känsla för på köpet fick jag ju 2 timmar härlig löpning! Älskar verkligen den här kombon av att det finns både berg och hav!

Jag är minst lika bra på att göra absolut ingenting som jag är på att röra på mig. Jag vet ingen som kan vara så stilla som mig när jag bestämt mig för det. Eller ok, jag vänder blad i boken/trycker på ”play” på telefonen men that´s it!

Dock hade jag bestämt mig för att köra ett HIIT-pass på em och det gjorde jag men med ett oplanerat avbrott. Det är ett jättestort gäng ungdomar här och en av dem kollapsade mitt i svett-festen och som den sjuksköterska jag är så agerade jag såklart. Min diagnos var genast att hen behövde socker och salt. Lite gel i munnen och ungen piggade på sig igen. När ambulansen kom sa de samma som mig så hen slapp åka med och får nu vila på rummet. Det hade väl helt enkelt ”bara” blivit lite för mycket av det roliga (de kör på typ hela tiden!) och för lite av vila, vätska och näring.

Lagom är bäst eller hur det nu var…

Kram från Ingmarie