I dag åkte Puzzel-katten hem till sin “riktiga” familj och det är så tomt så tomt. Ingen som kommer och möter mig i dörren, ingen att leka och busa med, ingen som kommer och tjatar om mat (på kattspråk), ingen som kommer se till att jag inte försover mig och ingen liten hårboll i sängen eller soffan.
Hur ska detta gå?
Hur ska vi klara oss nu?
Bara att hoppas att hon snart kommer på besök igen…
Dessutom har det fullkomligt vräkt ner både regn och snö precis hela dagen. Var det verkligen nödvändigt???
Såna här dagar är det extra bra och skönt att ha träningen. Den gör mig glad, lugn och får mig att tänka positiva tankar igen. Jag valde att göra den inomhus. Det finns liksom en gräns för hur mycket elände man vill utsätta sig för på en dag. Tyckte det räckte att behöva lämna Puzzel och att cykla till och från tuben samt traska decimeterhöga vattenpölar i stan.
Svett på gymet och bassängvatten är däremot härlig väta!
Kram från Ingmarie
Å så tomt utan kattisen. Hoppas du snart får passa den igen.
Ja det är rent hemskt så tomt det blev! Kommer inte dammsuga på länge för då ligger åtminstone hårbollarna kvar…
När vi har fått vår löparstuga i de skånska skogarna och behöver åka på semester vet du var du kan få komma och passa katter 😀
Jaaa!Ni kommer inte hitta en bättre än mig. 😀 När börjar ni bygga? 😀 Jag vill dock gärna även ha ert sällskap!