Två premiärer

Jag skrev ju i lördags att jag skulle göra två premiärer i går. Det var sant men egentligen var det bara 1,5. Den andra halvan var i dag men jag återkommer till det.

Den första var årets swimrun-premiär. Sen jag började med den sporten för flera år sedan så har jag aldrig startat så här sent. Vet inte varför faktiskt. Suget har inte riktigt funnits tror jag. Förrän nu då. Fredrik hängde med mig och när vi efter drygt två timmar i skogen, upp och ner i sjöarna, skiljdes åt kändes det helt ofattbart att jag väntat så länge med att dra på mig swimrun-prylarna. Tur sommaren bara precis har börjat! 🤩

Lite senare på eftermiddagen satte jag mig på tåget västerut.

Som du vet gillar jag att åka tåg men jag gillar inte att det alltid ska strula. Åtminstone har 100% av mina tågresor detta år gjort det och SJ är verkligen ur-usla på att ta hand om sina resenärer både när det gäller att ge information och att kompensera för  extra restid och utgifter. Över två timmar fick jag sitta i Hallsberg och vänta bara för att första tåget var försenat. Hur kul är liksom det på en skala?😱😵‍💫

Men jag kom fram. Till Lindesberg. Det lilla samhället vid Lindessjön i Bergslagen.

I morse sprang jag bl a runt den där sjön och det var verkligen oväntat vackert!



Springer man runt en sjö kan det förstås bara sluta på ett sätt.🤪😄

Jag antar att du undrar vad jag gör här? Det gör nästan jag också. Haha!

Svaret är enkelt och stavas j-o-b-b. Här.

Det kommer bli ganska många veckor med grönkläder och so far so good!😄🙏🏻

Kram från Ingmarie 

 

 

 

 

Säsongsavslutning

Eftersom jag har varit på vift så har jag missat flera lördagsträningar med Löparnas vänner men i dag, på säsongens sista, fick jag till det!
Sanna höll i passet och det var verkligen sprint-betonat på så vis att det var korta intervaller med lång vila. Sjukt jobbigt tycker jag. Inte intervallerna som sådana även om de såklart svider i både ben och lungor när man håller på. (De är ju å andra sidan snabbt över.🤪) Nej det jag tycker är jobbigast är att vila länge. Jag hinner liksom tagga ner, fundera på hur trött jag är, vad jag ska äta och om benen kommer hålla eller gå av på halva intervallen.

Vi började med uppvärmning inkl drills och stegringslopp. Sen 2 x 5 hårda, branta backar. 2 minuters vila mellan varje. Jag var toksämst fartmässigt men jag var den enda som hade kunnat köra minst det dubbla antalet.

Löpning ca 20 minuter tillbaka till IP där det blev 5 x 200 m full sula med 2 minuter vila ( fast jag gjorde 6 st för jag skulle ju ändå tillbaka till målet😀😀😀) följt av 4 flytlopp diagonalt över fotbollsplanen. ( Den var för en gång skull tom!)

Plus att jag sprang hem men då var det ingen som såg hur långsamt jag förflyttade mig.😀😀😀

Det var lika längesedan jag körde MA circuit-passet passet så det ville jag ju också köra. Superskoj och superjobbigt.

Satt fint med balkonghäng med favvomannen i solen efter det!

I morgon ska jag på dubbel premiär. Är nästan lite nervös!😱

Kram från Ingmarie

Enkelheten

Visst har jag sagt att jag älskar sommaren? Ljuset, värmen, grönskan, dofterna, energin och ffa enkelheten. Att slippa kånka på ton av kläder och ombyte är en lättnad så stor att den är obeskrivbar men du som alltid åker kommunalt/cyklar vet förmodligen vad jag menar… Flera ton försvinner både bokstavligen och bildligt från axlarna denna årstiden.

Visst gillar jag att simma i bassäng men det slår inte att simma öppet vatten. Det är ju liksom därför jag lärde mig. För att kunna vara fri och simma när jag vill var jag vill. Min närmsta sjö tar fem minuter med hojjen (sju hem för då är det uppförsbacke) och är så magiskt vacker att det nästan gör ont i hjärtat. Ännu är det också ganska lugnt där och jag njöt av en härlig simtur runt den mitt på dagen. Med våtdräkt fryser inte ens jag nu fastän jag är i ett tag.

Att löpcoacha är också enklare för det räcker ha med en tröja till ombyte efteråt. I dag var det dessutom ute så vi fick njuta av sommarsolen.

På hemvägen hamnade jag i samma sjö igen. Den drar! Sommar som vinter. Och hur vidrigt vädret än är så älskar jag ändå alltid just denna platsen.

Kram från Ingmarie

Det där vädret

Bor man i Sverige är vädret verkligen ett samtalsämne. Och inte undra på!  Det är ju minst sagt skiftande och varenda vädersajt spår olika. (Hur svårt kan det egentligen vara?) Vill man planera att göra något utomhus får man nog mest hoppas på tur.

När jag sprang till jobbet var det sol, moln, regn, sol igen och sen mulet. Ingen ordning alls. Men jag frös åtminstone inte!

Frös inte inomhus heller förresten. Jobbat så svetten runnit och på gympasset flög odödlighetsviruset i mig och jag lastade på som om det inte fanns någon morgondag. Men det gör det förhoppningsvis och den blir intressant! Haha!

När jag kom hem regnade det men sen kom solen och jag passade på att cykla till sjön för ett kvällsdopp. Ljuvligt!

 

Också ett mycket smart val för nu både regnar och åskar det så rutorna skallrar!

Kram från Ingmarie

 

 

 

Spontanat igen

Spontana är mitt nya favvo-verb. Då gör man ju i princip bara grejer man känner för! Spontant! Som att anmäla sig till ett lopp kvällen före det är som jag gjorde i går. Det blir inte alltid så bra uppladdning men det blir garanterat roligt, lustfyllt och bra träning oavsett. Dvs så som jag gillar att göra och ha det just nu.

Jag har kutat Lunchloppet en gång innan för längesedan men då var det på Djurgården. I dag var det i Tanto på Södermalm.

Upplägget är enkelt. Man betalar 100 kr, får nummerlapp, kutar loppet, lämnar tillbaka nummerlappen. Typ så. Inga utdragna tal varken före eller efter, ingen medalj, inga priser och ingen statistik men roligt, lättsamt, kamratligt, billigt, enkelt, avskalat, bra träning som sagt var och alltid i fina miljöer. Tycker det är en jättekul och bra grej!
Vi var inte så många i dag men vi som var med sprang vårt bästa för dagen. Banan är i platt men en solig dag som denna är den absolut proppfull av strosande människor, barnvagnar, cyklister, andra löpare, kaffedrickare, kompisgäng, ungar som ska spela boll, hundar som drar iväg i koppel och to.m fåglar. Det var väl mest rena turen att jag inte sprang på/över någon eller något…Haha!

Värmde upp som vanligt ca 4 km inkl stegringslopp innan vi drog i väg. Tyckte jag hittade ett ganska bra tempo men när det var lite över en kilometer kvar var jag ganska trött och sista lilla kullen till målet var jag rejält mör. Men på ett bra sätt för hur det än är så vill jag ju inte komma i mål och känna det som jag joggat runt.

Lite bättre tid hade jag hoppats på men jag är ändå nöjd och jag var garanterat den enda som inte klagade på värmen.

Hade siktat in mig på ett pass på Tantos fina utegym efteråt men det var absolut knökat med folk (även där) så jag bestämde mig för att springa hela vägen hem (7km) i stället. Väl hemma vände jag nästan bara innan jag cyklade ner till sjön för ett varv i sjön. Återhämtningen är det som sagt var inget fel på och den blir extra stark för en solcellsdriven person som mig sol-dagar som dessa!

Dagen avslutade jag tillsammans med mina fina vänner Desirée och Petra. Är så tacksam över att jag har dem i mitt liv. Vi ses inte så ofta men tjattar i princip dagligen om allt mellan himmel och jord. Underbart!


Maten på Mahalo är förresten grymt god. Och riklig! Sånt gillar jag. Vego såklart!

Kram från Ingmarie

Två på samma

Två sim på samma dag! Det är ingenting för en riktig simmare, särskilt inte med tanke på att de simmar längre både tid och sträcka, men det är en hel del för mig. Särskilt med tanke på att jag fryser som en nakenhund varje gång. Eller nej, nu ljög jag. Både bassängvattnet och sjövattnet var riktigt behagliga i dag! Tempen i bassängen vet jag inte men tippar på 26. I sjön ca 20 enl. min termometer och då hade jag ju våtdräkt som ”fuskhud” så det var nog banne mig samma.

Två helt olika sim och var och en härliga på sitt sätt även om jag föredrar sjöar och hav alla veckans dagar. (Om det inte vore för den där isen och frysandet vill säga…)
Samma (mycket varierande) himmel var det i alla fall!

Vem sa förresten att simning är enformig? Det kan vara nästan lika varierande som löpning om man vill!

Kram från Ingmarie

Att ta sig

Jag är kanske ovanligt lättroad men nog är det ganska coolt att man kan och får springa hur man vill i och genom vår vackra huvudstad? Det är dessutom inget ovanligt eller konstigt! Jag tycker det är jättehäftigt! Därmed inte sagt att jag gillar springa i stan ö h t, jag föredrar skogen och grusvägar, men när jag nu ändå ska in dit för att jobba så är det ett väldigt bra alternativ till tuben. Denna årstiden blir ryggan heller inte så förbenat tung som på vintern och det är ett stort plus!

En annan sak jag gillar med 08a land är att det i princip alltid finns något cafe´, vego-mathak eller Sats i närheten var man än är. På så vis kan man lätt både få fika och gyma utan att behöva transportera sig jättelånga avstånd. Hur bra som helst!

Men, det finns alltid ett men som du vet, det där gäller bara om du ska norr-söder eller vice versa. Ska du ta dig öster-väster så är det inte lika varken smidigt eller enkelt. Fast springa kan man såklart ändå.

Kram från Ingmarie

 

Slut för denna gången

Livet alltså. Och alla dess vindlingar. Så coolt!

I går sprang jag intervaller (3 x 12 minuter), målade tills hjärnan var helt mosig, yogade, mediterade flera gånger och simmade längsta OW-simningen i år.

I morse vaknade jag i stugan på Rådmansö, åt frukost på verandan, sprang en solig runda inklusive en sprada.

Hela dagen har jag sen målat, mediterat ännu mer, skapat och varit i min ”bubbla” i denna underbara Skaparlada.

 

Nu är jag tillbaka i 08a land, har packat upp allt och möblerat om i ffa mitt målarrum.
Igen.
Jag gjorde samma sak förra gången jag varit och målat. Mycket märkligt för jag borde ju vara sjukt trött, och lite ledsen är jag över att det är slut för denna gången, men istället känner jag mig mest full av energi och galet inspirerad!

Kram från Ingmarie