Barmarks-feeling

Det hade kommit några korn snö här i morse men tack och lov är de redan borta. Nej, jag är ingen snö-fan och jag tror det är “tack vare” alla år i 08a land där det i princip alltid handlade om modd, slir, grus, is och en salig s-ö-r-j-a. Livsfarligt, oanvändbart och fult.

Jodå, jag vet att många tycker det är fint och att det “lyser upp” och visst kan det vara så. När vi bodde i Falun var det helt annorlunda. Fint packad snö som gick både att cykla och springa på plus att det fanns massor av bra skidspår. Det var toppen då men nu jublar jag i stället varje gång jag får springa på barmarks-stigar. Mjukt, roligt och säkert.
Särskilt när man vill köra lite intervaller.

4 x 1,5 km blev det. Start var 9:e minut så ju snabbare jag sprang ju mer fick jag vila. Första mesade jag tydligen på för sen gick det snabbare och snabbare och den sista var hela 20 sekunder snabbare än den första. Fast egentligen tror jag mest det berodde på att jag var/är trögstartad. Har alltid varit och det har knappast blivit bättre med åldern…

Trött blev jag hur som helst. Och nöjd!

Gympasset var tänkt bli lite soft men jag fick feeeeeling och öste på som om det inte fanns något slut. Eller någon morgondag. Men den kommer onekligen bli intressant…

Kram från Ingmarie

2 Comments

  1. "Herr" Johansson

    Mmm, barmark,

    Fast kylan här gör att det faktiskt är fullt löpbart på snön….fram till helgen i alla fall. Då är det tö i prognosen.

    En vit jul? Kanske vad gäller alkoholen, men troligtvis inte utomhus ;-(

Comments are closed.