Svårfattat och bortglömt

Benen var bly på löpturen i dag men vad gör det när hjärtat känns lätt och solen skiner? Jag har fortfarande inte riktigt fattat att detta faktiskt är vårt “hemma” nu! Tog mig via en rejäl omväg till Fårabäck och tillbaka utmed havet och i skogen. I medvinden med sol i ansiktet inbillade jag mig att det var vår på riktigt. Det kanske det är ? Det sägs ju att den kommer tidigt här nere!

Det finns ju också en naturlig förklaring till varför benen var slut. Tre, för mig, ganska tuffa dagar på raken går inte obemärkt förbi. Men överkroppen var pigg så på gymet var det desto lättare! Blev påmind om att jag ju haft som mål att klara en ynka chins utan gummiband men tydligen glömt (harkel) det. Så nu tar jag tag i det igen för såklart vill jag kunna klara det!

På tal om att ha svårt att förstå. Detta är lika obegripligt.

Alltså inte att jag badar utan att jag har detta vackra så nära! Älskar verkligen mina stunder här.

Hade glömt baddräkten men trosor och bh funkar lika bra! Dessutom är jag nästan alltid helt ensam där och de fåglar som flyger förbi bryr sig knappast. Inte de ev. fiskarna heller.

Kram från Ingmarie

 

2 Comments

  1. "Herr" Johansson

    Vissa saker är lättare att luras av än andra. Går också på “den där lätta” om att våren skulle vara på G så fort solen visar sig över en relativt torr barmark. Varenda gång 😉

    Lite gråare i Sthlm dock, så härligt att se dina soliga bilder från söder.

    Fick också kämpa ett tag innan jag fick till min första chin (eller räckhäv som jag kallar den). När den till slut kom var det som proppen gick ur. Det gick sedan snabbt att öka antal repetitioner. Finns därför skäl att misstänka att åtminstone en del av processen sitter i huvudet.

    Hade kanske kommit snabbare till målet om jag varit smart nog att lura mig själv om hur lätt en räckhäv faktiskt är. Istället för tvärt om, alltså.

    Hur som helst var det en härlig känsla att “på äldre dar” klara sin första, och snart är du också där 😉

    • Ingmarie

      Wow! Hur kom du på “knepet”? För jag tror att det är just det som felar för mig. Jag gör liksom fel. Trots att jag “vet” hur man ska göra så “tänker” jag tokigt. :-O

Comments are closed.