Skåneleden SL 6 norrut

Jag har inbillat mig att jag är åtminstone lite bra på att läsa kartor med tanke på att jag klarar både Naturpasset och Hitta ut (utan kompass) men helt klart har jag haft fel.
När jag har kollat på Skåneleden  mellan Åhus och Ekenabben så har jag hela tiden trott att man måste ta tråk-cykelvägen utmed bilvägen. Hade jag bara kollat in kartan lite bättre och inte inbillat mig en massa så hade jag nog fattat men nu hade jag inte gjort det. Ändå bestämde jag mig för att springa just den sträckan, man kan ju liksom inte bo här utan att testa den, och sen fortsätta till åtminstone Tivoliparken inne i Kristianstad.

Vi kan väl säga som så att jag hade tokfel och att det är väldigt skönt att ha just tokfel ibland!

I stället för att springa direkt ut till leden, och cykelbanan, så tog jag en liten krok genom skogen. Var rädd att det skulle bli den anda biten med mjukt underlag. Även det var jättefel skulle det visa sig.
Efter bara ett par hundra meter svängde leden av från cyklebanan  och fattade jag! Det här skulle bli nya upptäckter!

Leden går bakom Rinkaby ganska nära vattenriket. Först på en vacker gräsbevuxen väg och sen på en gullig liten asfaltsväg med ännu gulligare hus. Någonstans där såg jag t o m en annan löpare! (En ynka till blev det under hela sträckan. Var är alla???)

Efter Rinkaby kan man välja att svänga höger eller vänster (de sammanstrålar sedan) och jag valde vänster för att komma ännu närmre vattnet och Hercules-området. Där finns bl.a ett fågeltorn som man kan gå upp i både för att se utsikten (jättefin) , läsa om området och sitta ner en stund för att t ex fika om man vill. Jag tog en klunk vatten och kollade på vyn innan jag tog mig vidare.

Vid Ekenabben hade jag kutat ca 18 km och därifrån och framåt har jag sprungit innan. Helst hade jag velat springa ända till nästa ”hållpunkt” men det är bortom bortom, dvs det går inga bussar där, och behöva kuta tillbaka på asfalt var inget som lockade. Dessutom hade det blivit för långt för mig just i dag.

Vid Tivoliparken går Skåneleden ihop med Linnerundan. Jag har sprungit den en gång innan men då var det åt andra hållet och med mitt minne så blev det som en ny runda!

Egentligen hade jag tänkt nöja mig med den och sen springa tillbaka till stationen i stan, ta en kaffe och åka hem men jag var pigg och sånt ska man inte slarva bort! Så jag fortsatte och tog mig till C4-centret. Det var också den enda egentliga tråkiga biten på hela rundan. Resten var ljusår över förväntan! Den är pannkaksplatt och lättsprungen, lagom varierande, vacker och har flera möjligheter till förkortning/förlängning om man vill det. Det var en hel del raksträckor men tack och lov hade jag mest sidovind och när det blev motvind koncentrerade jag mig på alla vackra blommor!

Om du undrar över den lilla blå ”bulan” vid Viby så var det för jag sprang inom Fresta gård för att fylla på vatten. Ett ställe jag inte visste fanns men som jag definitivt kommer ta mig tillbaka till för att stanna och käka!

C4 är inte jordens roligaste ställe om man inte älskar att shoppa men de har en Espresso House så jag kunde stilla min hunger och mitt kaffesug en smula efter de där 29 kilometrarna. (Det finns även gratis toa så man kan ”snygga till sig” lite. haha)

Dessutom går bussen precis utanför så jag kunde nyttja mitt sommarkort för att ta mig hem. Himla bra grej!
Det går dock inte ta sig till finsjön med kortet så dit fick det bli med bil. Den var betydligt guppigare mot mot förra fredagen men lika vacker! Ingen av de andra i klubben kunde men Anders var minsann med ännu en gång och simmade!

 

Kram från Ingmarie

 

Den lille rackararen

Jag fortsätter gneta på med min lilla backe för ja den är liten om man jämför med t ex Hammarbybacken.
Men jag vet hur den ändå kan döda benen.
Man börjar ca 70-80 meter från ”foten”, kör på i relativt hög fart och trycker på det man kan kan uppför och en bit på toppen. Sen vänder man och springer i hyfsad fart ner till starten igen och börjar om direkt.
Gör man det 2 x 12 gånger (à 70 sekunder) så svider det åtminstone i mina ben till slut. Eller redan innan det är slut om jag ska vara ärlig.

Sen kändes det ganska bra att min avdelning bara ligger på tredje våningen.

Kram från Ingmarie

Grus i maskineriet

I vanliga fall när jag kör de virtuella passen så går de igång e-x-a-k-t på den utsatta tiden så det gäller att inte släntra in för sent om man vill vara med på hela resan från början.

Så har det varit tills i dag då. Jag var på plats och hade trampat igång, minutrarna tickade på men ingen The Trip startades och eftersom jag skulle till jobbet efteråt hade jag inte så mycket ”väntetid”. Och cykla ville jag. (Gyma i cykelbrallor/skor kändes inte så lockande och springa skulle vara i princip omöjligt.)

Hon i repan fick till slut i gång filmen och ordningen var återställd.

Trodde jag.

Efter ungefär halva passet började det hacka och plötsligt blev det svart. Sen var den igång igen. Efter en stund samma sak och det där upprepade sig så många gånger att jag tappade räkningen. Min fasa var att det helt skulle lägga av för det hade verkligen blivit antiklimax. Att få avbrott mitt i en intervall är inte skoj men det hade varit ännu värre om hela programmet lagt av. Cykla intervaller utan ens någon bakgrundsmusik hade krävt mycket pannben! Nu fick jag svettas och bli trött så jag kunde cykla hem lycklig.

Kram från Ingmarie

Letar vidare och har laddat

Förutom att Hitta ut-kontrollletande är en bra aktivitet, man upptäcker nya platser och hjärnan får jobba lite så är det också ett väldigt bra sätt att få träning och samtidigt en aktiv återhämtning som inte sliter. Det var en av anledningarna till att jag tog mig till Bromölla för att leta upp checkpointsen där. (De andra anledningarna var att jag ville upptäcka just det området, sprada och göra en mini-utflykt.)

Förutom en rejäl bom så prickade jag alla ganska exakt. Varierande väder, terräng och en miljard mygg fick jag på köpet.

Förra gången jag spradade här gick jag i från stranden. I dag sprang jag ut på udden och hittade två platser med stegar! Hur fint som helst och vattnet var alldeles ljummet! Med andra ord inte så svalkande men jag blev åtminstone lite renare. haha

På hemvägen åkte jag via Nymölla och Tosteberga. Det första är nog mest känt för att Stora Enso ligger här. Det andra är för att det kallas Skånes enda skärgård. Om du har möjlighet så ta dig dit för det är så gulligt så man dör gullighetsdöden direkt. Även i ösregn!

Hann lagom hem för att både hinna fika, måla och ta mig till gymet för att vara med på crosscage-passet. Roligt, svettigt och riktigt svidigt för ben och armar.

Det var det sista för mig innan sommaruppehållet för nu ska det jobbas extra mycket. Men jag är minsann redo för del ett av denna och nästa vecka! Bara hoppas jag hinner äta upp dem också….

Kram från Ingmarie

 

Svängigt

Det är rackarns snabbt man kommer in i de vanliga rutinerna. Ja de få som finns för egentligen har jag inte så många. I alla fall inte om man med rutiner menar göra ungefär samma sak på samma tid varje dag. De enda grejer jag garanterat gör varje dag är mediterar, yogar, äter, går på toa och tränar. Tidpunkterna kan dock variera lika mycket som vädret. Jobbet är ungefär lika oförutsägbart både tidsmässigt och innehållsmässigt. Helgalna pass i veckan där jag t o m åkte hem med en oäten matlåda kl 22.20 (!!!), en jättelugn lördag där vi hunnit både fika, äta, fika igen och prata och en söndag som var typ hela havet stormar. Det svänger om jag säger så men det är på något vis också ”charmen” med det hela. Jag hade ruttnat om det var same same varje arbetspass.

I går blev det löpning till och från gymet för ett lite kortare pass där.

I dag blev det en avdammad gammal favorit. Fartökningar på diagonalerna. Dvs man tar sig till någon slags grus/gräsplan i typ fotbollsplansstorlek, kör snabbt på diagonalerna, jogg på kortsidorna. 10 per gång och 4 set. Sen är det skönt att det står några mål man kan luta sig mot.

Hann även kladda vidare med mina små projekt. Så himla bra kontrast till allt hektiskt och intensivt att bara vara och låta kreativiteten leva.

F.ö vill jag tipsa (igen) om att inte missa ett besök i Bondens skafferi när du besöker Åhus. Deras egna Danska rågbröd är värt stora omvägar!

Kram från Ingmarie

En ny glittrande pärla

Jag har hittat den!
Drömsjön!
Kanske t o m en finaste någonsin som jag simmat i. (Kan verkligen inte komma på någon bättre i skrivande stund.)
Med så klart vatten att man ser ända till botten i princip hela tiden.
Men himmel alltså. Levrasjön är s-å-h-i-m-l-a-f-i-n-! Trodde först den var konstgjord som t ex Saxtorpssjöarnba men näpp, it´s all natural!
Vi har varit där en gång innan men då var det lite svalare och lite blåsigare om jag säger så. (Det var då jag kutat Skåneleden och vi fick fika i bilen för att inte frysa ihjäl.)
Hade toppsällskap av några simkompisar från Ok Pan + Anders. (Ja alltså han är också med där men du fattar nog vad jag menar.)

Simningen kändes underbar, vattnet var perfekt och vädret kunde inte varit bättre. Det här kommer jag/vi göra om fler gånger!

Som förrätt hade jag 18 km löpning i kroppen. En tur som var helt oplanerad när det gäller var jag skulle kuta, seg som sirap och vacker som en en tavla.

Träningen i sig är ju min belöning som du nog vet men det är även ett besök i Bondens Skaffeributik.

Jordgubbar, deras egna danska rågbröd (nästan farligt gott!) och 2 av mina favvo-mjölksyrade grönsaksblandningar.

Kram från Ingmarie

Svåraste jobbet?

Egentligen vet jag inte varför jag envisas med att tro att SMHI ska spå vädret rätt för helt ärligt stämmer det ju sällan. I dag skulle det enligt dem bli ”lätt regn” vid kl 12.
Well, not so right om jag säger så. Det blev fel redan när vi åt frukost ute och fick gå in pga regn. (Inte ens jag äter frukost så sent som kl 12. haha)
När jag stack ut och sprang var det uppehåll och riktigt varmt. Valde en del av Skåneleden som jag sen kortade av vid Horna-skogen.

Ungefär vid mitten var det kolsvart åt ena hållet men sol åt det jag sprang åt så jag kände mig ganska säker på att SMHI än en gång hade fel. Det hade de men inte som jag trodde.

När jag hade några kilometer kvar sätter någon helt plötsligt på kranen där uppe. Först på halvfart med fläkt.

Sen blev det helt öppen kran med extra tryck! Jag har tydligen helt missuppfattat det där med ”lätt regn”…

Det blev ingen sprada där och då men havet drog som vanligt så efter gympasset, ett oväntat bra sådant för övrigt, blev jag blöt ännu en gång. Utan ett ”lätt regn” trots att det skulle vara det enl. SMHI. Meterolog måste vara universums svåraste jobb!

Kram från Ingmarie

 

The Trip #29

Jag vet inte hur många av The Trips releaser jag egentligen kört men det är en del. De flesta har varit grymt bra och jag gillar verkligen hela grejen. I dag testade jag nummer 29 för första gången och jisses vilken svettfest den var!

Riktigt bra upplägg med en perfekt blandning.

Resten av dagen var inte alls lika rolig (jobbet) men ibland kan man inte få allt.

Kram från Ingmarie

Liten backe som kan bli stor

Åhus är inte känt för att vara kuperat så därför får man hålla till godo med de få backar som finns. Som jag skrivit innan så kör man bara tillräckligt hårt och många vändor i backen på elljusspåret så känns den snart som Mt Everest! Lägg till en 48-timmars träningsvärk så blir den ännu brantare…
jag hade dock värmt upp ordentligt med en halvtimmes löptur + att luften var så varm att jag var plaskblöt av svett redan innan jag började. Gött!!!!!
2 x 10 upp och ner (pausen mellan är typ 18 sekunder och innebär mest en kort stretch) innan jag sprang hem igen. Enkelt, effektivt och bra pass!

Högst ovanligt med fler löpare på spåret trots att det är så fint! Fördel med turister!

Gympasset var typ lika effektivt. Det brukar de i och för sig vara.

Sen kunde jag inte låta bli havet och varför skulle jag?

Det sägs att just vatten, liksom att vara i naturen, är lugnande och ”jordar oss” och jag tror på det till 100%. Vad tror du?

Kram från Ingmarie