Month: februari 2024

Plan för planlöst

Nu verkar t o m de “riktiga” Åhus-borna börja tröttna på allt det vita. Jag har gjort det för längesedan. Typ för flera år sen.

Löpturen började i en mix av sol och moln och tack och lov var det helt halkfritt i skogen. Sandstigar har den fördelen att allt sugs upp väldigt snabbt så det var bättre än väntat! Inte ens snöbyarna som plötsligt kom förstörde dem.

Jag sprang helt planlöst både när det gäller tid och runda. Väldigt skönt får jag lov att säga. Faktum är att jag är helt planlös när det gäller löpningen nu och har inte ett endaste lopp inplanerat helt enkelt för att jag vill ha det så. Det har varit tillräckligt mycket “presterande” och “krav” med jobbet så träningen har behövt vara min frizon.

Men det kommer antagligen att ändras för det är inte första gången jag har känt så här.  Det finns de som kan maxa på alla plan men jag tillhör inte dem så därför får jag liksom “vänta in” kropp och knopp tills det är balans igen. Fatta mig rätt. Jag kan absolut springa lopp för att det är skoj, det gör jag alltid nu för tiden, men just nu har jag liksom inget sug för att planera något och därmed behöva fokusera.

17 km visade klockan när jag kom hem och tyckte det kändes lagom att stanna utan en massa extravarv.

Jag har ingen direkt plan på gymet heller men jag ser alltid till att ha några övningar där jag lyfter/bär/drar rikitigt tungt, några spänstövningar och några coreövningar. Oftast håller jag på non-stop i 40-60 minuter.

I dag, som så många andra dagar, hade jag förberett för belöningen/avkopplingen/återställaren (kärt barn har många namn du vet) redan innan gym-passet.

Havet bjöd på magi av högsta klass och jag dog nästan lyckodöden på kuppen. Kolla färgerna!

Kram från Ingmarie

Sista jobb-passet

När jag sa upp mig kändes det som evigheter till det skulle bli sista dagen på IVA. Det var liksom “sen” men i dag kom alltså det där “sen” och det blev sista gången jag gick in, och ut, genom dessa dörrar.

Liksom sista gången här som jag hade på mig den blå IVA-västen, slängde i mig maten halvsittandes, fick en massa extra steg och försökt få ordning på alla slangar, sladdar, apparater, papper, läkemedel, telefonsamtal osv osv osv.

Lite vemodigt kändes det allt men samtidigt så är detta avslut början på något nytt och jag ser verkligen fram emot allt som ska hända framöver. Det första äventyret börjar redan nästa vecka med resan över atlanten.

En sak jag inte kommer att sakna är att vänta på/jaga bussen. Ska bli så sjukt skönt att slippa detta! Oavsett vad nästa jobb blir, nej det är inte klart ännu helt enkelt pga att jag inte har valt, så kommer jag att ha cykelavstånd.

Sista löppasset är dock inte gjort ännu och i dag kunde jag njuta av mestadels barmark!

Kram från Ingmarie

Sista veckan

Om en vecka lämnar jag Åhus. Om det blir för alltid får framtiden utvisa men jag vet i alla fall att det blir på obestämd tid.

Flyttlasset går förvisso inte förrän i mars men jag ska till andra sidan Atlanten och är inte ens här då. Det blir en utmaning för både mig och Anders för jag måste släppa kontrollen och Anders måste vara den som styr flyttgubbarna. Men det går säkert bra och jag försöker intala mig att det är nyttigt för oss båda…

Är grejerna bara på plats och besiktningen av vår nuvarande lya avklarad så är det lugnt. Flyttlådorna lär inte försvinna så de kan packas upp i lugn och ro när jag väl är hemma igen. Anders ska nämligen också komma till det stora landet så ingen kommer göra jobbet för mig/oss och det är bara bra för hur najs det än skulle vara att allt var klart så vill jag inte att det första jag behöver göra är att leta efter var det jag behöver finns och/eller möblera om.

Så nu börjar min sista vecka här. Det är med blandade känslor. Å ena sidan finns det ju väldigt mycket fint och bra i Åhus men å andra sidan finns det på det nya stället också plus att allt jag gillar kommer att vara närmare. Det är (nästan) alltid jobbigt att bryta upp, särskilt om man ändå på något vis trivs, men att inte göra det när hjärtat och magkänslan säger annat vore otroligt dumt och taskigt mot mig/oss själva.

Om SMHI inte har helt fel så är det dock inte sista gången det ser ut så här utanför.

Jag får ju lov att säga att jag tycker det var extremt onödigt! Särskilt när det sen började regna också. Mina tänkta korta intervaller fick bytas mot någon slags slir-backintervaller. 20 stycken för att vara mer exakt. På köpet fick jag en extra lång uppvärming för jag hade en förhoppning om att min vanliga “säkra” runda skulle funka men den var oplogad så det sket sig om jag säger så…

På tal om uppvärmningen så såg jag då att de inte “bara” huggit ner en massa träd utan även förstört de fina skogsvägarna med vassa stenar och fula hjulspår. Så tråkigt men det gör också beslutet att flytta ännu starkare.

Springa i slir sliter, i alla fall på mig, men ändå kände jag mig riktigt stark på gymet! kanske tack vare den lilla siestan jag fick till. Det där är fina grejer alltså! Som alltid blev det även lite extra rörlighet i form av olika (yoga)övningar.

Med tanke på hur det regnat/snöat i dag så hade man ju kunnat tro att jag fått nog av vatten men att bada är en helt annan grej. På något mirakulöst sätt blev det nästan uppehåll när jag kom till bryggan och det var inte heller någon vind! Dessutom var det dimma som jag ä-l-s-k-a-r.

Inget av det i dag har varit för sista gången men i morgon händer det på jobbet och det känns allt lite vemodigt. Återkommer om hur det.

Kram från Ingmarie

Förlängd tid

En sak jag har märkt lite extra av sista året är att min återhämtningstid efter hårda pass är lite längre än vad den har varit. Det krävs liksom både fler dagar mellan det tuffa och jag behöver även chilla lite mer än tidigare på de dagarna. Men det är bara att gilla läget, anpassa sig och hitta en ok balans. “Vila” är ju relativt och jag föredrar att den är aktiv. Inte träna alls undviker jag.

Förra veckan hade några rejält tuffa dagar men också några rejält lugna för jag både ville och behövde det.
I går ville jag verkligen inte springa och då är det ett starkt tecken på att låta bli så jag cyklade i stället. Inte för att det ar särskilt lugnt men det är åtminstone annorlunda. Det var längesedan jag körde The Trip nr 12 så det kändes lite extra skoj! Jag är ju så sjukt lättroad och lättlurad att jag t o m börjar tävla mot de där “spaceshipen” på skärmen trots att jag (såklart) fattar att det är totalt meningslöst. Haha!

I dag var jag springsugen igen men benen trötta så det blev en megalugn tur i skogen innan jobbet. Väldigt skönt!

Minns du förresten att jag skrev om att de högg ner ännu mer träd här? Well, så här såg det ut nu. Man blir banne mig inte glad av det!

I morgon börjar “den sista veckan” på flera fronter och det är med en hel del blandade känslor men absolut mest bra sådana!

Kram från Ingmarie

 

Löpningens dag 2024

Jag vet inte riktigt varken var eller hur jag ska börja att försöka berätta om denna dagen. Det har blivit en sån där dag som skapat ett underbart minne för liver.

Det är nog egentligen inte lönt att ens försöka förklara exakt hur det varit för det är svårt och snudd på omöjligt att beskriva all den energi, glädje, kämparanda och kamratskap som den skapat och gett.

Jag och PT- Linda träffades lite innan för att förbereda och fixa det sista.11.30 gav sig hela gänget ut för del ett. Lätt jogg till Stationsparken där det blev teknikträning, drills och lite lätta intervaller innan vi sprang tillbaka igen. T o m solen sken!

Nästa del var Indoor Running och vartenda löpband var upptaget och vi snackar energi så taket nästan lyfte. Jag tror minsann det glödde lite i några av banden. Det kan kanske verka “tråkigt” att kuta på hamsterbanden men jag lovar att det är det inte. Det är 30 minuter party!

På andra sidan av tavlan är “presenten”!

Till sist blev det ett styrkepass som PT-Linda fixat. Jag tror och hoppas alla kommer minnas oss i minst en vecka pga ömma muskler. Hehe.

 

Vår snälla platschef hade fixat med förfriskningar som vi bjöd på i pauserna och att det var uppskattat vet vi för det fanns inte en smula kvar när vi var klara.
Jag är så sjukt impad av alla som var med för vilket gäng alltså!
Tack tack tack alla!

På vägen hem passade jag på att stanna vid Sjöaltesjön för att verkligen fira denna dag. Om jag inte helt missminner mig så var det mer sommar och varmt förra gången jag var i den. I dag var det blåsigt, kallt och alldeles, alldeles ljuvligt.

Jag tror jag kommer sova extra gott i natt.

Har du firat Löpningens Dag?

Kram från Ingmarie

Fredags-fysmys på riktigt

Så här gör man det;

* Åtta varv à 700 meter trappintervaller på Galgberget. I regn. Ett garanterat rejält bendödar-pass😅

* Fika med finaste kusinerna på ett nyupptäckt ställe några kilometer utanför Halmstad. Missa inte xxx när du är här. Makalöst mysigt, gott och trevligt!

* Crosstraining på favvogymet. Lika galet skoj, svettigt, utmanande och crazy som alltid. 🥳🤩🎉

* Familjemys med massor av mat så magen blev proppfull och skrattmusklerna trötta.

Kram från Ingmarie

Framme & en påminnelse

Du kommer väl i håg att på lördag är det Löpningens Dag! Kanske har du redan planer annars är här 2 tips!

I Skåne fixar ex bästa Anna  detta event och i Halmstad kan du fira Löpningens från kl 11.30 på Sats i Halmstad (Järnvägsgatan 4a)

🥳🥳🥳🥳
🏃🏻‍♀️🏃🏻‍♀️🏃🏻‍♀️🏃🏻‍♀️
11.30 ; Kort löpning ute + löpskolning och löpteknik 50 min med Ingmarie Nilsson ( Cirka 1 km jogg till och från samlingsplats i lugn fart)
12..45 Indoor running 30 min med Ingmarie Nilsson
1330 Löpstyrka Löpstyrka 45 min med Linda Rehn
( Med reservation för ändringar)
Alla kan vara med, även icke medlemmar, och allt är gratis! Du kan välja valfritt vad du vill vara med på. Vi bjuder på lite förfriskningar och det blir utlottning av en fri träningsmånad! 🥳 En lott/aktivitet så chansen ökar ju mer du är med på.
Anmälan görs via mail eller direkt på centret
Mail; halmstad@sats.se
Jag är äntligen på plats i Halmstad.  Med bilens hjälp. Förutom att tågen är högst osäkra så tar det snudd på dubbelt så lång tid att ta sig från dörr till dörr Åhus-Halmstad så egentligen vore ju bilen det givna valet men jag har envist tänkt och hävdat att tåg är bäst för det ger möjligheten att slappa, jobba, läsa och gå på toa samtidigt som man reser. Numera vet jag att det i och för sig är sant men jag vet inte om det blir en extra lång resa, en omvägsresa, en inställd resa eller en helt annan resa. Sånt är ju ohållbart! Med bilen tar det ca 2 timmar. Med buss och tåg nästan 4. Ju mer jag tänker på det ju galnare är det.
Sverige 2024 och vi har inte kommit längre med kommunala färdmedel…
Nåja nu är det sista gången denna pendling görs för nästa pass på Sats, förutom på lördag, blir i maj och då bor vi ju i Helsingborg. Som alltid var det jätteskoj med bra tryck på löpningen och stilla avslutning i yoga salen.
Min löpning blev i Åhus och var en seg historia. Men naturen var fin!
Mellan alla grejer med pappa-besök och lite annat så hann jag ta ett dopp i ett guppigt och vackert hav. På det viset var det himla bra att jag “tvingades” ta bilen för nu tar jag mig lätt vart som helst.
Inget ont bla bla bla.
Kram från Ingmarie