Month: maj 2024

Sista dagen

Tre månader har jag varit här och de har gått rasande fort. Som alltid får jag väl tillägga. Under alla 20 + gånger jag varit här har jag längtat hem en enda gång.
Inte en enda!
Det säger väl typ allt.
Faktum är att jag aldrig längtat hem varken från Usa eller Australien. Jag känner mig hemma där oavsett var  jag är (undantag Kansas) och jag är på något vis mer till freds inuti.

Jag vet att jag kommer hit igen, dock inte riktigt när, men det känns ändå både sorgligt och konstigt. Tycker jag precis kom hit. Haha!
Hemma väntar en helt ny lägenhet i en ny stad med oräkneliga ouppackade flyttlådor, nytt jobb och nya områden att upptäcka. Jag är så himla glad och tacksam att jag har det att se fram emot förutom att träffa Anders, familjen och vänner såklart!
Självklart är jag obeskrivbart tacksam över dessa månader här. De har berikat mitt liv ytterligare på så många olika sätt och vis.

Denna sista hela dag här bjöd på alla slags väder. T o m några droppar regn när jag skulle simma!

Men vattnet var ljuvligt och jag hade finsällskap av Berta i jaccuzzin och vi satt så länge i den att jag snudd på längtade efter isbad.

 

Löpturen var en blåsig historia men i medvinden och solen blev det både svettigt och snabbt. Åtminstone nedför för i ärlighetens namn var benen ganska sega sen i går.

Gjorde även ett sista pass på gymet som ett försök att rasta av mig innan 24 + timmars resan hem i morgon. Inte för att jag egentligen tror det kommer hjälpa… En liten löptur hinner jag i morgon bitti och man kan ju också tänka att väsk-kånkandet är en slags träning.

Avslutningsvis blir det några bilder från mitt Cedro Peak trail run-äventyr som var en både magiskt vacker och en rejäl utmaning samt från Cinco de Mayo-loppet som jag lyckades vinna!

Nu hoppas jag på en ofattbart smidig hemresa!

 Kram från Ingmarie

Ner är inte alltid = snabbare än upp

Förra gången jag tog mig upp på Pino trail fick jag vända bl.a pga snö. Ingen risk för något sånt nu och jag kom bra mycket längre men därmed inte sagt att det var lätt(are).

Jag tog mig inte hela vägen upp för det fanns inte tid för just i dag men en timme i princip rakt upp räckte bra det också. Man skulle kunna tro att det skulle gå väldigt snabbt nedför men då tror man fel. Rullgrus + branta stup gör mig både feg och långsam så jag “sparade” knappt 10 minuter på hemvägen.

Det är en jättefin trail men den är utmanande och ju längre upp man kommer ju mer rullsand/grus och bröte blir det.

Utsikten är emellanåt både bedövande och hisnande. Vissa delar går precis vid bergskanten och jag fick jobba hårt med skallen för att inte låta svindelskräcken ta över.

På något mirakulöst vis kom jag hem utan att ha ett endaste litet skrubbsår och hann i precis lagom tid för ett simpass med Berta i Highpoint-poolen. Det är en av de finaste bassängerna här är men tyvärr inte alltid öppen som Del Norte är. Simpasset gick som tjohejsan!

Här i Albuquerque finns det hyfsat bra med vego-hak och en favvo är Thai Vegan som jag och Anders var på efter Cedro-loppet.

I dag hade jag sällskap av Erin. Ruskigt gott och lika trevligt som alltid att ses. Förra gången jag var här kall-simmade och åt vi kakor varje gång vi sågs. Denna gången har vi bara ätit och druckit vin. Undra vad det blir nästa gång…?

Kom hem till denna vyn. Svårslagen!

Kram från Ingmarie

Sånt som underlättar

Intervaller är väl i princip alltid utmanande och ska så vara. Det är ju liksom själva grejen med dem eller hur?

De kan förstås vara mer eller mindre utmanande. Köra dem själv i snömodd, i motvind, i kyla och mörker bland tråkiga byggnader är klart mycket jobbigare än när det är så här!

Lägg till värme, sol, mina gula skor och pigga ben så har du ett vinnande koncept!

Visst blev jag trött av de där 6 x 5 minutrarna men inte slutkörd. Tiderna är inget att skryta om men känslan av att vara stark och pigg är viktigast för mig!

Jag var stark och pigg på Yael´s Athletic yoga också. Samma flow som i måndags när jag trodde jag skulle svettas bort. Hon kör samma i en vecka sen byter hon och jag fattar fortfarande inte hur hon kan hålla allt i huvudet. Det var mitt sista pass med henne för denna gången och jag hade svårt att hålla tillbaka tårarna när vi sa hej då. Eller rättare sagt “see you later” för såklart jag ska tillbaka hit.

Kram från Ingmarie

Folktomt & goda nyheter

Jag har “listat ut” när det är som mest folk i bassängen och väljer såklart därför att inte komma dit när det är rusning men i dag var det ovanligt lugnt. Det var bara jag och en till vid lunchtid! Men vi klagade inte och jag fick till ett makalöst bra pass!

Att det är gott om plats på trailsen kan jag mer fatta för det finns ju oräkneliga att välja mellan plus att det är ett stort område. Helt ensam är man dock aldrig och det är bra för dels är det skönt att veta att någon troligtvis kommer hitta mig om något händcer och dels vill jag fler ska vara ute och njuta av allt detta vackra!

Ser du nyckelpigan?

Det var ganska gott om plats på Yoga-intervallerna också men det var också bra för vi behövde allt syre vi bara kunde få! haha!

Jag försöker måla så mycket som möjligt och just nu är jag inne i ett bra flow. Några grejer börjar bli klara men inte denna. Vet (som vanligt) inte var det kommer sluta heller.

Så till en annan väldigt bra grej! Äntligen har ännu ett sk “covid-vaccin” förbjudits och tagits bort från marknaden i hela världen. Må sanningen fortsätta komma fram och de ansvariga få till svars.
Med tanke på att det kommit fram att Pfizers injektioner ger biverkningar på hela 1 av 800 vilket är en extremt hög siffra å borde det vara dax där också men tyvärr har de stor makt på alla håll och kanter. (Som jämförelse så ska man veta att svininfluense-vaccinet drogs in när biverkningarna var 1 av 16 000 – 50 000.)

Citerar här Max Lundqvist;
En allvarlig biverkning är en sådan som leder till döden, är livshotande, nödvändiggör sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård, leder till invalidisering, medför missbildning eller är annan medicinskt viktig händelse.
Den Kanadensiska immunologen och virologen Jessica Rose har analyserat biverkningsrapporter. Hennes slutsatser är:
1. Biverkningen är i stort sett alltid orsakad av vaccinet.
2. Antalet rapporter skall multipliceras med 31 för mer korrekt siffra (underrapportering)
Inför massvaccinering mot svininfluensa så sa man att vi slutar om det överstiger 50 döda (i världen). Man slutade omedelbart vid 53 döda
Döda i Europa efter covid-injektion 2021 (dvs flera år sedan): Cirka 30.000
Döda i USA (VAERS): Cirka 20.000
Multiplicera med 31
I SVT Morgonstudion, 1 december uttalar Richard Bergström, Sveriges vaccinsamordnare, att 1,5 miljarder människor har fått Pfizers och Modernas mRNA-vacciner ”utan egentligen några allvarliga biverkningar eller problem” och uppmanade alla ovaccinerade att omedelbart låta sig vaccineras. Journalisten ställer ingen motfråga.
Sanningen är den att aldrig under vaccinhistorien har ett vaccin lett till så många dödsfall och svåra biverkningar.
Man ska också veta att de där sk “säkerhets-studierna” inte finns ö h t. Än en gång, må de ansvariga få stå till svars och få sitt straff.
Kram från Ingmarie

Matt-svett

Jag missunnar verkligen inte min favvoinstruktör här, Yael, några dagars ledighet men jag är glad hon är tillbaka efter sin lilla trip för jag har saknat hennes pass! Borde bjuda henne till Sverige för att gästspela och utbilda. Jag har blivit oerhört inspirerad och har lärt mig massor! Hennes Athletic yoga/Yoga Intervals pass är i princip aldrig lätta men i dag var nog ett av de tuffaste hittills! Svettades så mycket att jag kände mig, och var, som en smörklick på en varm tallrik.
Måste säga att Shavasan var extra härlig just i dag.

Löpturen var också ganska svettig men där torkar svetten direkt och stör liksom inte. Så där så man nästan inte behöver duscha. haha!
Och kolla blommorna!

Kram från Ingmarie

Social sport

När jag började och lärde mig simma “på riktigt”, dvs crawla både i bassäng och öppet vatten, så trodde jag att simning var en av de mest osociala sporter som fanns. Vi kan väl säga som så att jag hade extremt väldigt mycket fel. Faktum är att det är minst lika socialt som löpning även om man inte kan prata exakt hela tiden. Det kan man å andra sidan inte när man ex springer och cyklar heller..

Man hinner och kan absolut prata under ett simpass och en annan väldigt bra grej är att man kan simma med andra som är både snabbare och långsammare än en själv utan problem. Även i öppet vatten. Med simning kan man kan hitta på äventyr, nöta teknik, köra intervaller, ha det som återhämtning eller som ett sätt att ta sig från A till B som i t ex swimrun. Fördelarna är massor och jag är så himla tacksam att jag inte gav upp trots att det tog evigheter innan jag klarade crawla hela 50 meterslängden på Eriksdalsbadet. Numera kan jag göra i princip hur många som helst så visst lönar sig flit!

I dag fick jag sällskap av Berta och vi simmade både längre och mer än vi tänkt bara för att det var så himla härligt och roligt!

Vi belönade oss med både jaccuzzi, solchill och god mat efteråt.

Jag har kutat också. Nere vid floden. Kände jag ville ha lite mer av The Cottonwood trees, floden och platt underlag för benen var trötta efter i går men hjärtat var lätt!

Kram från Ingmarie

Svettigt grått

Grå och mulen himmel behöver verkligen inte betyda kyla. Det kan lika väl betyda tryckande värme och svett ända ner i skorna. Intervallerna vid floden i dag var precis så.

 

Det är makalöst fint där nu och så grönt att jag nästan blir bländad. Cottonwood trees är stora och ståtliga, det vanligaste trädet utmed floden och har funnits där i över 2 miljoner år. The Native Indians använde trädet bl.a till att göra trummor, behållare för ex vatten, tuggummi, elda med och bota sjukdomar som diarré, artrit och som njurproblem. Skogen ger skugga både för djur och människor och är en välbesökt plats ffa på sommaren.

Pga jobb, jag är som sagt var inte helt ledig och förslöad, så fick jag ändra mina planer lite men hann i alla fall även med både vattenlöpning och gym.

Kram från Ingmarie

Min plats

Du som följt mig genom åren och du som känner mig vet att Albuquerque har en gigantisk plats i mitt hjärta. Det är därför jag åkt hit 20 + gånger, aldrig längtar härifrån men alltid längtar hit. Faktum är att jag tror inte det går en enda dag utan att jag tänker på det här stället.
Varför?
Jag kan inte sätta fingret på exakt vad det är helt enkelt eftersom det är så många olika faktorer och kombinationer som gör helheten.
Visst är jag ledig från “vanligt” jobb men jag har mina uppdrag och tider att passa även här så det är inte bara det att jag är fri från arbete. I så fall skulle det ju räcka att åka till Växjö och leva drönarliv. haha

Det är bl.a bergen, solen, himlen, naturen, stigarna, maten, utsikterna, människorna, ljuden, djuren, dofterna, luften, konsten, kulturen, utbudet och tystnaden som på något vis gör helheten jag så innerligt älskar här.

Och hur skulle jag inte kunna älska att springa här?

På gymet/gymen finns allt jag behöver och lite till plus att det finns massor av bra klasser. Dvs sånt som jag gillar! I dag fick jag t o m gratis massage när jag var klar med allt!

Simma i bassäng ute året runt önskar jag fanns i Sverige. Det är en helt annan grej än att vara inomhus. Oavsett väder. Faktum är att det är nog extra härligt när det är riktigt kallt men en dag som denna är det outstanding!

Kram från Ingmarie

Svårbegripligt

Det finns väldigt många saker jag inte varken förstår eller begriper och två är kroppen och Garmin-klockan..

Om jag börjar men klockan så säger den till 90% att jag ska vila varje gång jag startar den. Även i dag. Men den gjorde inte det i måndags, dagen efter jag kutat lopp och tränat annat ganska hårt. Då tyckte den jag skulle springa “bas” i en fart jag inte gjort på många år här i bergen.

Om jag inte helt missminner mig har den föreslagit fart/intervaller max tre gånger sen jag började använda den för över ett år sedan. Borde den inte ha lärt sig hur jag funkar vid det här laget?

Sen är det då kroppen. Jag vet att man ska lyssna på den för den vet bäst men ibland undrar jag allt.. Eller är det liksom skallen som frånkopplar sig från kroppen och gör egna slutsatser och beslut?

Jag var ganska seg i morse och benen var extra stela och ffa trötta. Så där så jag nästan funderade på om jag kanske skulle löpvila. Men hur det var så tänkte jag att jag lufsar väl runt och går om jag behöver.
De första hundra meterna var inte roliga men sen bara vände det och jag fick ett jättehärligt pass! Märkte nästan (nästan) inte ens av de värsta backarna!

Jag hade inga stora förhoppningar på simpasset heller för det var segt som sirap i går. I dag var jag oslagbar! Tiden och intervallerna bara försvann! Jag funderar på om det var bassängen för den i går var förvisso fantastisk men det kändes som det var lite extra mycket chemicals för det var just andningen som var besvärlig. I dag var jag i Del Nortes igen och det kändes det som jag inte ens behövde andas.

Ja det är sånt jag bl a funderat på i dag!

Kram från Ingmarie

 

27 grader (i skuggan) första maj…

… tycker jag är precis lagom och perfekt!

I alla fall om man får vara ute. Annars kan det ju liksom kvitta…

Ingen risk för varken frostskador eller stor tvätthög när det är så här och kroppen blir både varm och glad av solen.

Åkte ner till floden och sprang först 12 x 2 minuters-intervaller. (1 min gå/joggvila)

Det var svettigt..
Men det gick oväntat bra och på köpet fick jag njuta av både all grönska, se många fler löpare och hästar! Det enda jag saknar är en sprada och även om flera sagt att det går att bada i Rio Grande, dock inte var, så är jag tveksam. Har aldrig sett någon göra det och pga att sanden gör att vattnet blir brunt har jag ingen som helst aning om vad som döljer sig där under ytan…

Eftersom jag parkerat vid Riverdside-gymet var det bara att fortsätta direkt in till gymet. Hur smidigt som helst!

De har precis öppnat sin ute-bassäng så självklart har jag testat den också! Jättehärligt och den svalkade åtminstone en liten stund.

Kram från Ingmarie