I stället för en fest blev det en (annan) fest

Plötsligt hände det! Ledig och fint väder! Då får man slå på stort. Särskilt när de ordinarie planerna som jag sett fram emot jättelänge blev inställda. Egentligen skulle vi nämligen haft finbesök av bästa Anna och Fredrik men Anders är lite klen (läs har en mancold) så det fick skjutas på framtiden.

Kanske det är därför allt flutit på så himla bra i dag? Som plåster på såren.

Jag tog mig till Ekenabben för att börja leta checkpoints. Förr i tiden var det tydligen där man höll till för att festa men numera är det en jättefin plats för både vandring, picknick och fågelskådning! Snacka om häftiga kontraster! Tänk om det är  så det blir på Stureplan i framtiden?

Eftersom jag är en smula kass på att bedöma avstånd så betar jag bara av de checkpoints som syns i närheten av där jag är. Dvs en livsfarlig metod om man vill ha ork över till annat efteråt.

Jag tog den ena efter den andra. Sprang jämte gigantiska ekar, förbi hästhagar, på snirkliga stigar, över broar och nedfallna träd, tog en extrasväng på en vacker grusväg bara för att jag var nyfiken, passerade ryttare på häst och plötsligt var jag mitt i stan!

Springa i stan när det är hyfsat folktomt är ett bra sätt att verkligen se hur det ser ut och när jag kom till Tivoliparken fick jag uppleva både ett Första maj-tillställning, en hälsoträdgård och ett hönshus.

Sen begav mig tillbaka till bilen för jag hade annat jag också ville hinna. Enda negativa på hela rundan var att på två av kontrollerna så gick det inte att knappa in koderna och jag med universums kortaste minne trodde jag skulle komma ihåg dem för att prova senare. Jag kom i håg två av de fyra totala bokstäverna….
Men det ger mig en anledning att springa dit igen för det finns massor av ställen kvar att upptäcka och utforska! Har jag tur kanske ovan nämnda Anna vill med!

När jag fixat det jag skulle tog jag hojjen till byn för att köpa blommor. Jag lägger på tok för mycket pengar på det men de är vackra att se på och gör mig så glada. Visst är det ok då?
Är man i byn så kan man lätt ta svängen om havet också. Något annat vore ju liksom absolut otänkbart en dag som denna.

Medvind hem på det och dagen blev trots allt fulländad!

Kram från Ingmarie

Två tips! Och en (svett)fest med Glenn

Mitt första tips är Stävie Trail nu på söndag. Det finns någon sträcka för alla och eftersom det är Anna och Fredrik som är ansvariga är jag 100 % säker på att det är ett perfekt arrangemang på alla sätt och vis. Särskilt trevlighets-och rolighetskänslan är garanterad! (Hur trött man vill bli bestämmer man såklart själv.) Det går fin-fint att efteranmäla sig på plats. Jag hoppas vara där såklart!

Mitt andra tips är i påsk. Då är det konstrunda på flera håll i Skåne och i Åhus kommer jag finnas på Mölleholmen torsdag-lördag. (Sjukan kallar på söndagen så får skippa den dagen.) Vi är många som ställer ut och du kommer kunna hälsa på lammen, fika och njuta av omgivningarna både där och i Åhus. Så kom!

Svettfesten var 90 minuter i spinningsalen. Jag slog på stort och körde två klasser bara för att jag kunde.

Den där Glenn, som verkar vara huvudinstruktören för Les Mills cycling, är med överallt och jag börjar nästan tro jag känner honom. Haha! Gör jag som han säger blir jag garanterat snortrött. Som i dag..

Tur jag bara behövde cykla hem och till/från bussen till jobbet sen….

Kram från Ingmarie

 

En Höjdar-dag

Jag är verkligen, verkligen lyckligt lottad. Inte nog med att jag är frisk, har ett jobb, ett hem, en familj och världens bästa sambo. Jag har även fantastiska vänner som Anna och Fredrik som så frikostigt delar med sig av både det ena och andra.

Som i dag!

Anna tog med mig på en löparrunda som verkligen hamnade på min topp 10 när det gäller backar, vackra vyer, perfekta stigar, coola vattendrag och variation. Anna gjorde en perfekt beskrivning av första loopen som heter Höjdarnas höjdarled här. Har du möjlighet så testa den! Eller någon av de andra hundra miljoner stigarna och lederna som finns i Hovdala-området.

21 km och 400 höjdmeter blev det men det kändes mer som en runda i en pytteliten park för tiden bara flög i väg! Man kan verkligen spring-snacka bort många timmar utan att det märks!

Men inte nog med detta, jag blev även hembjuden till deras nya fina sportstuga på finkaffe och lunch! Snacka om att bli bortskämd!

Jag är ruskigt avis på stugan men har jag tur får jag komma tillbaka och kanske t o m vara sällskapsdam till Bertil och Ove. Vilka sötnosar!

Den fina rundan, sällskapet, maten, kaffet och kissekatterna gjorde mig tydligen så glad och pigg att jag inte kunde låta bli att köra klubbens simträning i Kristianstad på vägen hem. Superskoj men nu ska jag inte göra många mer knop i dag.

Kram från Ingmarie

Äventyrslöpning igen

En av anledningarna till att jag fortsätter träna som jag gör är att jag vill kunna tacka ja till att springa 2-3-4 timmar med vänner när jag får möjlighet. Innebär det dessutom löpning från A till B på en ny plats med matavslut och Annas fantastiska sällskap så finns det ju liksom absolut inget att tveka på!

Jag tog tåget till Åstorp. Tredje gången på någon vecka jag är där och innan dess visste jag inte ens att stället  fanns!🤪

Anna och Fredrik mötte upp och medan Fredrik for vidare för att köra MTB så sprang jag och Anna mot starten av dagens äventyr. Två etapper av Skåneleden. Åstorp-Krika.

Första 10 km är hyfsat platta och går genom bokskog, förbi böljande fält och hagar med betande djur. Jag visste det skulle bli kuperat på slutet så jag bad en tyst bön att benen skulle vakna till liv. Det gjorde de inte.🤪😱

Men Anna är snäll och höll nere tempot så jag kunde hänga med. Vi hade ju faktiskt ingen brådska heller!😀

Vi gjorde ett kort stopp vid Hålebäck innan vi vimsade vidare. För lite tokigt ”måste” det såklart bli! Annars är det väl inget riktigt äventyr? 😃 Tre felspringningar och en vurpa lyckades vi med men ingen skada och hellre för långt än för kort du vet!😄

Hur som helst så började klättringen vi väntat på så småningom. Ibland var det så brant och mekkigt att vi både fick gå och hålla oss i träden.🤪 Men det var det värt! Det är verkligen en sagolikt vacker miljö!

22 km senare väntade snälla Fredrik. Han hade varit lite väl optimistisk över när vi skulle vara framme och fått vänta på oss en bra stund. Han kommer dock nog att lära sig att när jag är med går det inte snabbt! haha!

P g a lite (trots allt) tidsbrist, tågen går inte jätteofta, så fick vi hoppa badet men maten missade vi inte. Mitt andra besök på vegohaket Sababa i Röstånga. Blev inte besviken denna gången heller!

Jag känner mig verkligen superbortskämd och obeskrivligt tacksam. Blir ju skjutsad hit och dit av dessa två, mamma och kusinen och tågen jag åkt har gått enl. tidtabell. (Bara en sån sak liksom!)  Jag får uppleva nya vyer och äta god mat med finfint sällskap, har en familj som jag älskar och en kropp som ställer upp på (nästan) allt jag önskar av den. Vad mer kan man egentligen begära och vilja ha?

Tack för i dag Anna & Fredrik! Jag kommer ha kvar dagens lyckobubblan i magen länge!

Bada fick jag också! I havet!

Kram från Ingmarie

Landskrona-Helsingborg

Egentligen skulle jag ha sprungit lopp i dag. Det kändes som en jättebra idé för en vecka sedan men sen jag lämnade mitt uppdrag i Lindesberg har lusten försvunnit mer och mer till att slut bli obefintlig.

Då blir ju frågan, ska man springa ändå? Jag är ju trots allt varken sjuk eller skadad. Eller ska man ställa in och lyssna på hjärtat?

Jag vet av erfarenhet att när lusten inte finns så blir det inte bra. Plus att jag tänker som så att livet är för kort för att göra saker man egentligen inte vill “bara för att”.

Den största anledningen till att jag inte hade lust är nog ändå att en annan sak lockade mer. Anna har fler än 14 gånger berättat om sin favvosträcka mellan Landskrona och Helsingborg och jag har velat springa den sen första gången jag fick höra om den. Nu hade jag ju plötsligt chansen! Jag är här och Anna både kunde och ville!

Så nu blev det så och med facit i hand vet jag att jag valde rätt till 100% för vilken dag vi haft.

Jag tog tåget norrifrån och Anna söderifrån så vi i möttes på stationen i Landskrona.

Regn, grått och lite småkyligt men bara efter någon kilometer åkte min jacka av. Anna var mer hardcore och körde t-shirt direkt.

Själva sträckan börjar egentligen några kilometer från stationen och följer delvis Skåneleden och följer kusten i princip hela vägen in till Helsingborg city.

Redan där i början började fatta varför Anna var så lyrisk över denna sträcka. Den är magisk! Man springer utmed havet, inne i skogen på små stigar, passerar hus så gulliga att man dör gullighetsdöden direkt, beskådar färgsprakande blommor på gula ängar och förbi bryggor som kan få vem som helst badsugen. Det blev många fotostopp!

Undra var Stor-Ola finns?

 

Om man nu tror det är platt hela vägen så tror man helt fel. Sträckan innehåller både branta backar och trappor minsann!

Sista ca 7 km in till stan går genom industriområde och är väl kanske inte lika vackert men jag måste erkänna att jag tycker det har sin charm det också. Dock glömde jag helt att fota…

Att ha Anna som guide är både roligt, trevligt, mysigt, lättsamt och med ett garanterat kaffestopp. I dag på mysiga Bruket.  Satt finfint i magen efter dryga 25 km. Vi var dock inte riktigt klara där för det finns ju andra “måsten” på en tur med mig…

På en (lång)löptur med mig utmed ett hav kan man ju liksom inte skippa att sprada. Det vore ju rent kriminellt!

Sista biten till “vår” lägenhet uppför Hälsovägs-backen var en smula seg men jag är oerhört tacksam över att mina fötter pallade dessa 28 km och allra mest över att Anna ville dra med mig på detta. TACK! 

(Det tog 17 minuter att åka tåget ungefär samma sträcka men liiiiite längre tid att springa. haha)

Dessutom fick vi både hennes och Fredriks fina sällskap på middag. Det är andra gången jag och Anders äter på veganska restaurang Chay och vi blev inte besvikna denna gången heller. Otroligt gott och helt ok priser. Rekommnderas!

Tror förresten inte jag behöver ta några extra steg i dag. haha

Kram från Ingmarie

Finbesök

När Anna messade i går för att fråga om vi var hemma och kunde tänka oss ett snabb-besök av dem under deras färd norrut, blev jag helt lycklig i hela magen. Anna och Fredrik vill man nämligen helst träffa varje dag men avståndet gör det en smula omöjligt.🤪 (Sen är jag ju inte helt säker på att de stått ut med att träffa oss varje dag.😁)

Att besöka Hellas en dag som denna kan nog få vem som helst att vilja bli 08a bo. I alla fall om man gillar att vara ute i naturen, träna och bada. Dvs sånt som vi alla gillar. Det var ett kort men oerhört uppskattat besök och jag är ännu mer lycklig i magen nu.❣️ Det bästa är att vi redan planerat in nästa träff och den är hanterbart långt borta. Tack Anna och Fredrik för ni tog er tid att träffa oss! Så uppskattat!🙏🏻

Anna och Fredrik passade på att springa när de var här och hur gärna jag än hade velat haka på så hade jag bestämt mig för att vila benen från löpning och i stället simma. Två gånger blev det! Den första var härlig och den andra jättehärlig!



Förresten, visste du att jag är en rackare på att packa grejer på en cykel? Det är jag!

Kram från Ingmarie 

 

 

 

Två premiärer

Jag skrev ju i lördags att jag skulle göra två premiärer i går. Det var sant men egentligen var det bara 1,5. Den andra halvan var i dag men jag återkommer till det.

Den första var årets swimrun-premiär. Sen jag började med den sporten för flera år sedan så har jag aldrig startat så här sent. Vet inte varför faktiskt. Suget har inte riktigt funnits tror jag. Förrän nu då. Fredrik hängde med mig och när vi efter drygt två timmar i skogen, upp och ner i sjöarna, skiljdes åt kändes det helt ofattbart att jag väntat så länge med att dra på mig swimrun-prylarna. Tur sommaren bara precis har börjat! 🤩

Lite senare på eftermiddagen satte jag mig på tåget västerut.

Som du vet gillar jag att åka tåg men jag gillar inte att det alltid ska strula. Åtminstone har 100% av mina tågresor detta år gjort det och SJ är verkligen ur-usla på att ta hand om sina resenärer både när det gäller att ge information och att kompensera för  extra restid och utgifter. Över två timmar fick jag sitta i Hallsberg och vänta bara för att första tåget var försenat. Hur kul är liksom det på en skala?😱😵‍💫

Men jag kom fram. Till Lindesberg. Det lilla samhället vid Lindessjön i Bergslagen.

I morse sprang jag bl a runt den där sjön och det var verkligen oväntat vackert!



Springer man runt en sjö kan det förstås bara sluta på ett sätt.🤪😄

Jag antar att du undrar vad jag gör här? Det gör nästan jag också. Haha!

Svaret är enkelt och stavas j-o-b-b. Här.

Det kommer bli ganska många veckor med grönkläder och so far so good!😄🙏🏻

Kram från Ingmarie 

 

 

 

 

Öva, öva, öva

Det där att inte kunna göra det man velat och planerat för är skittrist men ibland är det så och man får helt enkelt bara gilla läget. Och göra det bästa av situationen.

Så medan Anna och Fredrik har roat sig i Göteborg utan mig har jag fått roa mig själv utan dem. Under de skrala förutsättningarna har jag lyckats ganska bra om jag får säga det själv.

Tekniksim med TS är alltid kul och lärorikt. Den där rotationen börjar ta sig! Nu ska jag “bara” öva vidare ännu mer och även mer på draget, vinklarna, isättningen, tajmingen och alla andra triljoner detaljer. Men det är ju onekligen bra att ha något att klura på! Så tråkigt det skulle bli annars menar jag.

En annan grej jag behöver öva på är traillöpning. Jag är och förblir nog en av jordens sämsta men så länge jag håller mig på benen är jag ändå väldigt nöjd! Det gjorde jag i dag. Sprang inte ens vilse. Bara en sån grej liksom.

När det gäller kall- och issim kan man kanske tro att jag “kan” det men faktum är att det också måste övas på. Visst hjälper min erfarenhet mig men för att hålla uppe vanan måste man öva. Helt klart är detta vara en av de vackraste övningsplatser man kan hitta.

Vad övar du på?

Kram från Ingmarie

När man missar festen

Egentligen skulle jag ha varit i Göteborg nu och hängt med världens bästa Anna och Fredrik. I morgon skulle vi ha kutat GBGfive, druckit finkaffe och frossat i god vegomat.

Nu blev det inte så som du kanske förstår. Anledningarna är flera och det är bara att gilla läget. Jag får roa mig så gott jag kan här hemma i stället och klurar på en egen fest. Förvisso inte samma sak utan deras sällskap men vi ska nog få ihop något annat framöver.

Finskogen utanför husknuten har bjudit på magi både i går och i dag. Bästa sättet att förbereda sig  för jobbet är att vara i skogen om du frågar mig. Mina lår svider fortfarande från i torsdags men inte värre än att det går att kuta. Nästa PT-pass tror jag dock jag ska vägra göra pistols...

Enda benövningen jag gjorde på gymet i dag var lite lätta marklyft. Resten blev överkropp. I normala fall kör jag igenom hela kroppen när jag kör själv med extra fokus på någon kroppsdel. När jag kör med PT-Rafael så gör jag bara vad jag blir tillsagd att göra. Haha. Så galet lydig är jag.

Styrketränar du med PT

Kram från Ingmarie

 

 

Nya prylar och galet impad

Det här att ha kissekatt igen är så mysigt! Och roligt! Nu kan man gå in i djuraffärer igen och köpa grejer. Inte bara gå in och drömma… För mig är det nog lite som ett barn i en leksaksaffär.🤪

En klösbräda, en skål och (ännu) en sele. Det sistnämnda är inte helt enkelt har det visat sig. Dels för att Puzzel verkligen ogillar dem och dels för att hon har så mycket päls. Men jag är hoppfull och envis så vi ska nog hitta en bra lösning.😻

Tursamt nog har det varit precis lagom på jobbet. Inte tokmycket så man inte varken hinner äta eller tänka men heller inte så lugnt att man blir arbetsskygg när det väl händer något. (Jo man blir faktiskt det efter ett tag om man har för lite att göra..😱)

Träningen var också lagom. En fin runda i skogen till mitt favorit-utegym. Det blir inte lika bra träning som inne, åtminstone inte för mig, men klart bättre än inget!

Häftigast, coolast, tuffast och starkast denna dag är utan tvekan Fredrik som fixade kuta Järvens stig 84 km vildmark på strax över 13 timmar. Och vi snackar höjdmetrar och bröte i kubik där bara 25% brukar klara av att komma i mål! Helt galet bra! Jag är obeskrivbart imponerad men precis som hans fru så föredrar jag lite mer springvänlig terräng. Det finns ju en anledning till att den kallas “en elak jävel” och även om jag gillar utmaningar så kan man ju tack och lov välja sina strider. Det är väl därför jag är extra impad för något sånt här finns liksom inte ens i min fantasi-världsbild.

Kram från Ingmarie