Samlar på plus

Helt ärligt så är det inte ett dugg skoj att inte få träna som man vill. Särskilt svårmotiverat är det ju när det enda som påminner om “förbudet” är ett fult steristrip-förband mitt i nunan. Jag är ju liksom varken sjuk eller skadad. Å andra sidan är det förbenat positivt också!?

Att man (läs jag) skulle bli pigg av att vila är bara trams. Tvärtom blir jag lat och slö och får liksom ingenting gjort. Tycker ju plötsligt att jag har eoner av tid  över och kan göra det där jag måste “sen”. Fast det där är inte ett skvatt sant för tvärtom tar traskandet och den osvettiga alternativträningen snormycket tid. Kuta en timme klarar man sig ju ganska bra på men gå en timme är ungefär lika tillfredsställande som att vika tvätt.

Men nu är det som sagt var som det är och det är så här livet är. Det går upp och det går ner, framåt, bakåt och ibland ingenstans alls. Vi små människoknytt får göra vårt bästa för att skapa balans med de knep vi har helt enkelt. Något annat alternativ finns inte om man inte väljer att ge upp förstås. Och det verkar ju ännu mindre skoj…

Att sitta inne och glo är absolut inte  ett alternativ för mig. Inte ens om det innebär tantvarning att bege sig ut…


Men det fanns åtminstone ingen risk för att förbandet varken skulle blötas eller svettas bort trots flera timmars traskande denna helg i alla möjliga väder. Att sen paraplyet blev knäckt av kastvindarna är en helt annan sak. Det går att ersätta.

Bara några kilometer från vår lya ligger Skogskyrkogården. Går man en omväg dit och hem plus hela varvet runt får man en rejäl tur.


Det här kanske låter perverst men jag gillar både att gå och springa där. Förutom att Skogskyrkogården är stor och vacker så får närheten till döden mig att påminnas om att jag i allra högsta grad lever. Och att det är något att vara väldigt tacksam över oavsett. En större gåva kan man väl egentligen inte få?


Och hur det än är så finns det ganska många fördelar med att ha ett (svettfritt) vardagslivs-avbrott.

• Tvätthögen är minimal.

• Man hittar på nya övningar och pass, liksom återupplivar gamla, på gymet. Och det är skitskoj! Jag ska sätta nytt kälkputtar-PB innan 3:e advent.



• Det är bra att få längta lite. Och lära sig att aldrig ta varken någon eller något för givet. Det här tillståndet är ju på inget vis för evigt. Faktum är att ingenting är det.

• När man blir tvingad till att tagga ner finns på något vis även mer tid för mer stillsamma övningar. Jag har bl.a lärt mig och testat flera nya meditationer.???

• Det är väldigt mysigt att traska samtidigt som jag lyssnar på den där speciella mantrasången. Jag sjunger med utan att skämmas och hoppas jag inte skrämmer allt för många varken 2- eller 4-benta.


• Jag har blivit en rackare på att tvätta håret utan att blöta ansiktet. Inte för att jag vet till vilken nytta men ska man samla på plus gäller det att ta med alla. Även de pyttesmå och de (egentligen) värdelösa, eller hur?

Fira första advent kan man hur som helst göra oavsett.❤️


Men det allra, allra största pluset alla kategorier just nu är utan tvekan att Elvira the cat verkar repa sig. Vi hoppas även veterinären tycker det  i morgon…




Kram från Ingmarie

Två mörka i Falun

Låt dig inte oroas över rubriken. Det enda som varit mörkt är att träningspassen varit förlagda utanför dagsljusets lilla besök. Men det är helt ok det med så länge det inte är så varje dag. Då hade nog t.o.m jag haft svårt att finna motivation…? Eller så hade jag blivit inomhusidrottare.?

Mörkt som natten var det i alla fall när jag begav mig ut imorse. I min värld var det förresten fortfarande snudd på natt. De enda till fots som jag mötte var några hundägare och ett par där den ena gick med stavar och den andra med rullator. Sånt händer nog bara i Falun!

Den lilla vita pricken till höger på bilden ovan är en av Faluns stora kännetecken.

Bilden nedan är från en del av rundan runt sjön Tisken. En annan av sjöarna som är tokbra för fart-träning. Dock inte före solen gått upp. Särskilt inte dagen efter ett annat “sjöpass”

När det var dags för kvällspasset var det lika mörkt men Lugnets stora anläggning flödar tack och lov av ljus.


Det här är ett eldorado för varenda idrottsnörd och snudd på ett måste att besöka om man är på Falubesök. Det är även en av anledningarna till varför jag älskar den här staden och undrar hur i all sin dar vi kunde flytta härifrån? Där finns t.ex.  gym, simhall, bollhallar avi lika slag, innebandybana, ishallar, friidrottsbanor både ute och inne, fotbollsplaner, cafe, golfsimulator, sportshop och jag vet inte allt. Eftersom jag kom på samma tid som väldigt många andra hade jag laddat för ett trångt och bökigt simpass. Ett sånt där man riskerar krockar, slag på fötterna av händer/paddlar, tår och/eller simfenor i ansiktet och lika ojämn rytm som en hackig LP-skiva.(Är du väldigt ung får du googla vad en LP är.?)

Men laddningen visade sig vara helt onödig för trots att det bara var en crawlbana var vi som mest fyra pers där. Däremot var det packat i motionssim-delen, förenings-delen och så småningom även vattengympa-delen. Snacka om dubbelflyt!


Men såklart har det inte varit så där mörkt hela dagen. Under pauserna på kontoret är det bara att gå utanför dörren och njuta av detta.


Runn är utan tvekan en av universums/Guds/naturens/högre makters gåvor till oss människoknytt.❤️
Kram från Ingmarie.

Runningday

Att ha många olika jobb har sina fördelar för man hinner då aldrig att tröttna. Enda bekymret kan väl vara att hålla reda på vilka kläder som gäller och vilken yrkesroll jag ska koppla på. Men i dag var det plättlätt för det har varit löpning från morgon till kväll och vem gillar liksom inte det??

Först egna intervaller. Jobbiga men härliga.


Sen direkt till ett coachpass. Det är väl typ bara till den sortens jobb man kan komma svettig.? 


Direkt efter detta gjorde jag ett fotojobb som väl inte var så mycket löpning i sig men däremot för en Spring-tidning.

Ännu lite senare var det dax för löppasset på Sats där det märkligt nog var full klass trots supervädret. Låtsas att det var för att mina pass är skoj. Och jobbiga.?


Och så till slut ett jätte-event för ett stort företag tillsammans med några av mina goa Urban Tribes kollegor. Är man av någon anledning det minsta oglad  innan så är man garanterat skitglad efter.


Förresten, med tanke på gårdagens tema, kolla in månen! Nog vore det märkligt om inte den påverkade även oss människoknytt när den kan både lysa så starkt och flytta på haven.


Kram från Ingmarie.

Hurra!

Jag har svårt att förstå det men i dag fyller Elvira 16 år! Vad hände liksom? Tycker det var typ förrförra veckan som jag hämtade henne i den där övergivna sommarstugan med min gamla Amazon. Liten, busig, blyg, försiktig och så söt så jag dog sötdöden direkt. Alla syskonen utom en, Frasse, hade vidrigt nog dränkts.

Elvira är fortfarande busig, blyg, försiktig och söt så man dör sötdöden.

IMG_6841elvira1
IMG_7864elvira
Enda skillnaden är väl att hon är lite större nu. 🙂 Och lite lugnare. Men vet du, hon har aldrig, aldrig vält ner eller förstört någonting trots att hon kan hoppa upp på de mest omöjliga ställen och gömma sig i de absolut minsta utrymmena man kan tänka sig. Helt utan att träna. Och hon älskar att fixa till mattor.

IMG_5731elv1
IMG_8827elvira2
Och att sova.

IMG_2967elvira
Vi två har hittat på så otroligt mycket genom åren. Vi har rest en massa med både flyg, bil, buss och taxi. T.o.m cykel! Vi har flyttat jag vet inte hur många gånger och hon har alltid anpassat sig även om det ibland varit under viss protest.
Vi har busat och myst i soffan. Delat glädje och sorg. Babblat om allt från vilken matsort som är godast till hur man bäst lever sitt liv. Hon är dessutom universums bästa värmekamin och väckarklocka.
Jag vet att allt det här kan låta tramsigt för en del människoknytt men Elvira är en stor, stor personlighet och hennes plats i mitt hjärta är för evigt.
15 år är mycket för en kissemisse men hon bär dem så där graciöst och stolt som nog bara en katt kan.
Grattis älskade lilla vän. Vi ses i morgon!

IMG_3443elviravinter
Kram från Ingmarie.

Edit: Pinsamt nog räknade jag fel. Hon är 16 år!

Den där yogan

Mina dagar är ofta fulla av fysiska aktiviteter så det där med 10 000 steg/dag som rekommenderas för att man ska röra sig tillräckligt har jag ofta uppnått med råge innan lunch.
Men jag tror på balans så jag inbillar mig att utan yogan och meditationen i mitt liv så hade det aldrig funkat så pass bra som det gör.
Jag tror inte heller man behöver krångla till det så förbenat och göra avancerade övningar på fancy yogastudios för att det ska ge önskad effekt.
Min egna simpla dagliga lilla stund på mattan sker ofta inklämd mellan sängen, garderoberna och balkongdörren..
Funkar hur bra som helst!

IMG_3443yogamatta

Ibland, som igår när det var så skönt väder, tar jag bara en handduk och kör på närmsta gräsplätt.

 

IMG_4455yogaruta

IMG_4449yoga2

IMG_4441yogasista

Men det är inte bara för att jag ska orka ränna runt som jag använder yoga och meditation.
Livet är en gåva full med toppar och dalar.
Vi människoknytt får hänga med så gott vi kan och göra det bästa av det som sker.
För mig är yoga och meditation fantastiska “redskap” jag har med mig och som hjälper mig nästan oavsett vad livet erbjuder.
Ingen yoga, eller yogalärare, är varken bättre eller sämre eftersom vi alla har olika behov och olika tycke men såklart kan man ändå ha sina favoriter. Via jobbet på Sats “hittade” jag fina, fina Jenny som bl.a har Yin Yoga där. För mig är det ren magi att få vara med på hennes klasser. Jag blir lugn, mjuk och full av ny härlig energi varje gång.

I dag låg denna fina lilla lapp och väntade på mig när jag med andan i halsen kom direkt från sista coachjobbet. Då kan man ju inte annat än bli lycklig ända in i hjärteroten!

 

IMG_4475hjarta

Om du har Sats-kort så prova gärna! Passar alla! Kanske särskilt löpare. 🙂
Om inte så har Jenny en ny kurs från den 17:e augusti. Jag vågar lova att den är värd att gå upp i snorottan för!
(Och nej, jag är inte sponsrad nu heller…)

Kram från Ingmarie.

Mys-söndag

Tänk ändå så fantastisk kroppen är som kan repa sig från det mesta.

Att den från att varit näst intill obruklig p.g.a exempelvis nedkylning som i går när bl.a mina fingrar var absolut helt obrukbara (Ingemar fick pressa och trycka in fingrarna i paddlarnas öglor!?) så funkar de återigen finfint i dag.

Det enda som egentligen påminner om gårdagen är skorna som fortfarande är på tork och några ömma tår som troligtvis sitter lite mer på snedd än vanligt.

Och har man frusit och kämpat så där mycket under nästan en hel dag så ska man unna sig en extra hot och slö dagen-efter tycker jag.

Som t.ex. ett skönt Hot vinyasa flow-pass.

Och ruskigt mycket gott, svart, hett kaffe tillsammans med lillebror.

Följt av lunch hemma hos oss inkl. surftid och soffhäng under filt.

Ska det slöas så ska det minsann slöas ordentligt!


Riktigt 100% hot blev det dock inte. Bassängen drog och efter en dryg timmes vattenlöpning är jag ganska sval trots tempererat vatten.


Men det bra med Eriksdalsbadets utebassäng är (bl.a) att på kortare än 100 m. så är jag i den där goa bastun jag fantiserade så intensivt om i går!?


Hur vi människoknytt än roar oss, myser och slöar så tror jag bestämt att Elvira the cat ändå slår oss med hästlängder veckans alla dagar för hon kan verkligen det där till fullo!



Och det finns nog inte heller någon som kan se så totalt ointresserad och uttråkad ut heller…



Kram från Ingmarie.

Nationaldagen 2016

Min plan var att ta det lite easy i dag med tanke på gårdagen men eftersom jag är ett lättlurat människoknytt så blev det lite si och så med det. Och är det Nationaldagen så är det och då ska man inte hänga upp sig på småfjant utan fira såklart!

Mina skor ville inte kuta i sengångarfart utan det blev en timmes fartlek i stället.  Och jag förstår dem. Man blir ju alldeles pirrig av lycka bara av att se dem!


Sen lockade Swimrunpoddens “föräldrar” Annelie och Jonas med swimrunträning och grillning i fina Skrubba och det begriper ju vem som helst att man inte vill missa!

Vi var minst ett 20 totalt och ca. hälften av oss körde en fantastiskt fin runda i olika sjöar, på stigar, grusvägar, upp och ner på stenhällar och hala mossbeklädda klippor.

Dagen till ära testade jag att köra med min nyklippta dräkt men “fuskade” med vadvärmare. De funkar som lite extra värme och flythjälp helt enkelt.

Omklädningsrum à la swimrun

Dräkter från Head och Trispot att testa för den som ville.

Super-Mats

Genomgång av banan.



Några var helt nya på sporten och andra snudd på proffs. Men det spelar ingen roll! Alla kan vara med. Man kör det man kan på sin egen nivå helt enkelt.

Av alla swimrunners jag träffat så är hittills 100% härliga, fina, mysiga, snälla och extremt trevliga! Som en stor skön familj! Ständigt osminkad och okammad.?

Som alltid är maten extra god efter träning. Särskilt när någon annan fixar.?

Jonas och Mats

Bästa Annelie

Utfodring av matvrak?

Hur har du firat Nationaldagen?
Kram från Ingmarie