Det är verkligen både smidigt och perfekt att ha Eriksdalsbadet på väg till jobbet.
Nackdelen är väl kanske att man på köpet kan bli väldigt trött. Särskilt när man får feeling.🤪
En annan nackdel är att man får de där goggle-ögonen…
Men det är det ändå absolut värt alla dagar, timmar och minuter i veckan! Jobbarkompisarna har ändå redan börjat vänja sig.
Kram från Ingmarie
Jag antar att utan kontraster vore livet tämligen grått, linjärt och långtråkigt. Det är ju variationerna som gör att livet blir varierande och händelserikt tänker jag. Och det kan ske både långsamt som i månader och år, och snabbt som i sekunder och timmar.
Vid kl 11 i dag var jag fortfarande ute i skogen och sprang. Fritt från krav, oljud, elände och stress. Ja du vet. Bara fågelkvitter, frisk luft, en känsla av lugn i rörelsn, glädje och liv.
Kl 14 var jag i full gång på jobbet. Där är det allvar, stressigt, pressande och emellanåt både kaotiskt och tragiskt.
För mig är allt detta ändå livet. Glädje och sorg. Stress och hets – lugn och harmoni. Fritt och uppstyrt. Ljus och mörker. Liv och död.
Helst vill jag förstås att ingen ska behöva bli sjuk och hamna på sjukan men saker händer och jag är tacksam över att jag då i alla fall kan vara till lite hjälp. Och, som jag skrivit innan, att jag sen kan gå därifrån när arbetspasset är slut. Frisk och av egen kraft.
Kram från Ingmarie
Inte konstigt att det är svårt att sova och att min energi flödar över med den här på himlavalvet! Hela lägenheten har ju för sjuttsingen strålkastarljus mitt i natten.
Jag har ju lärt mig att det oftast blir så här i fullmåne-tider. Jag reagerar alltid på något vis. Det är liksom mer bara en fråga om hur och hur mycket. Det är klart mycket enklare när jag har överskottsenergi som just nu. När hjärnan är skärpt och benen pigga! Värre när varenda cell helt plötsligt bara vill gå i ide.
Jag brukar få en tillfällig sömnsjuka när kalaset är över men det kan jag stå ut med efter några dagars odödlighet!
På tal om benen. Mina ben är inte ”modellsnygga”. De har ärr, är rynkiga, har olika hudmärken och är bra mycket långsammare och svagare än var de har varit. Men vet du, jag ÄLSKAR dem! De har burit mig oräkneliga mil, gett mig segrar i stora och små löpartävlingar och trots att jag emellanåt pressat dem så hårt att de gått sönder så har de blivit friska och pigga igen. Och de kan fortfarande få mig att flyga! Är inte det kärlek så vet jag inte riktigt vad som är det.😍🏃🏻♀️🙏🏻
Och att vara pigg i skallen är aldrig fel. Jobbhelg med full rulle så varje liten hjärncell behövde verkligen vara alert. Och kvällen försvann i ett nafs.
Kram från Ingmarie
Just denna dagens aktiviteter var planerade sen länge så den var helt frivillig. Men även frivilligt kan ju vara utmanade…🤪
Och ibland lyckas man verkligen pricka in en sån där känslaavodödlighetsdag samtidigt som man verkligen, verkligen behöver den.
Kutade till och från Marievik (45-50 min one way) för att coacha mitt favvogäng i förmiddags. Plus att jag rännde runt en hel del med dem på själva passet såklart. Det kändes plättlätt precis hela tiden och alla var glada blev så där duktigt trötta! 😄
Fixade en massa hemma, hämtade ett paket i byn, vilade lite och sen in till Stureplan (dock med tuben) för att coacha 45 min Indoor Running. Jag var beredd på både tunga ben och att behöva ”fuska” (= floor coacha eller mesköra) men benen var skitpigga så det blev åka av så svetten stänkte även om mig!
Sen var det bara att leka vidare på gymet. Kände mig stark som en grizzlybjörn! Hade jag inte vetat bättre hade jag trott jag fått i mig någon slags uppåt-drog. Men nej, jag är ren som ett nyputsat fönster. Eller nåt. Äter inget konstigt om man inte tycker vegoliv med kilovis av grönsaker varje dag är det vill säga. 😄
Typiskt jättebra dag tycker jag men i morgon får det bli springfritt.🤪 För även om man ska spänna bågen emellanåt så ska man helst inte spänna den för hårt.
Kram från Ingmarie
Jag vet inte hur jag tänkte när jag sa ja till xtra-pass på Sats både i dag och i morgon. Antagligen tänkte jag inte alls.🙄 Hade jag varit ledig hade det ju varit hur lugnt som helst men denna helgen har jag även mitt ”riktiga” jobb att ta hand om.
Transportlöpning, Indoor-runningpass och gym, tuben hem, dusch och mat innan jag for till det där stora huset.
Och trots en lång, tuff och utmanande dag så gick allt bra och jag kunde gå hem i hyfsad tid även denna kväll. Helt ljummet ute! Underbart!
Sjukvården är påfrestande, ansträngande, och galet krävande. Men vet du, jag är så himla glad och tacksam att jag vågat gå tillbaka. och för att de vill ha mig såklart.
För hur tufft det än är så är det ett vansinnigt roligt jobb! Plus att jag har makalöst härliga kollegor. Bara hoppas jag orkar och att de som bestämmer inte får för sig att spara ännu mer…
Kram från Ingmarie
Egentligen har det hänt en himla massa i dag men eftersom det mesta som sker bakom dessa dörrar är sekretess-lagt så är det enda jag kan säga att tiden har gått rasande fort även detta kvällspass och att jag är rasande glad över att ha en helt ledig dag i morgon…
Fördelen med att börja knega först efter lunch är att då kan jag njuta av förmiddagssolen. Jodå, jag vet att eftermiddags- och kvällssol också är härligt men jag måste ju liksom peppa mig på något vis!🤪
På något vis skulle jag vilka frysa tiden nu så att våren och sommaren liksom gick i s-l-o-w-m-o-t-i-o-n. Det här är ”min” tid och jag skulle kunna ha det så här alltid! Finns inga som helst behov av vinter, mörker och kyla hos mig. Så om den ska envisas komma, och jag inte lyckas emigrera, så kan man väl åtminstone sätta just den perioden på fast forward?😄
Kram från Ingmarie
Antagligen är denna dagen exakt lika lång som alla andra dagar men det känns som den varit extra lång. Jobbade ju sent i går men behövde gå upp tidigt för att hinna göra det jag ville innan kiropraktorbesök och jobb. Blev förresten så här tjusigt tejpad på armen av Micke pga den där svettvurpan.
Troligtvis biceps-senan som fått sig en rejäl smäll så det får bli lite lugnt för den stackars armen… För mig som aldrig haft ont i axlarna förut är detta snudd på ofattbart. Först höger och nu vänster. På mindre än 3 månader! Och allt pga klantighet! Och till mitt försvar får jag väl även tillägga lite otur… Så hoppas axelskade-dosen är uppnådd nu.😳
För att återgå till det jag ville hinna med förutom det vanliga med yoga, meditation, frukost och göra matlådor var ett intervallpass. Barbent! Hur härligt var inte det?
Nu är jag äntligen hemma igen och ska ladda om mig så jag är redo för en ny dag!
Kram från Ingmarie