Löpning

Målningsretreat i Skaparladan dag 1

Ända sedan jag satte min fot på Skaparladans gårdsplan den där lördagen förra sommaren har jag vetat att jag ville vara där så mycket som möjligt. Och jag tror på något vis det var ödet som tog mig dit för hur förklarar man annars att jag fick för mig att vi skulle åka på konstrunda just där och då? Det har ju aldrig hänt varken före eller efter…

Men nu är jag på kurs här igen! För tredje gången. Och jag har riggat upp mina prylar vid ett av de vackra fönstren.

Kursen heter som rubriken: Målningsretreat i Skaparladan. I praktiken innebär det att vi målar, yogar, chillar, mediterar och övar mindfullness. Om vi vill. Inget är nämligen egentligen obligatoriskt.

Mina tre mindfullness-ord för dagen.

Man får spilla precis hur mycket man vill på golvet!

För mig är detta himmelriket! Det lugnet som jag känner varje gång jag här är oslagbart! Faktum är att just nu känns det så där som när jag var i Australien. Jag vill helst inte sova bara för att allt är så vansinnigt härligt och skoj! Det enda jag egentligen behöver tänka på är att vara i nuet.

Det enda som är lite trist eller vad man ska säga är att jag inte kan bo i ”min” stuga. Vattnet har frusit i ledningarna.😳 Så det är därför jag bor på hotell och löpturen i morse blev därför i en annan skog.

Fördel med hotellet, förutom att jag slipper diska och bädda, är att här finns även ett riktigt bra gym så det nyttjade jag i kväll.

Någon Sprada blev det dock inte i morse som jag hade tänkt (stavas i-s) men det går ju faktiskt att göra del två (dvs bada) lite senare när man hittar en (nästan) isfri liten vik!

Jag hade tagit på mig baddräkten innan för jag tänkte det kanske var fler där och nakenbad är ju inte alltid så uppskattat. Men jag var helt ensam. Märkligt…🙄

Och jo, det var svalt.🤪

Kram från Ingmarie

Feeling och ny (liten) resa

Jag har verkligen fått värsta, bästa livsfeelingen igen! Min livslust liksom pyser ur varje cell och jag är så jäkla tacksam att det inte finns ord nog att beskriva.

Solen, värmen, dofterna, ljuden och vetskapen om att det ligger många sköna ljusa månader framför oss påverkar mig jättepositivt och är helt klart den största anledningen till att jag mår bra igen.

Men allt hänger samman du vet. Det hjälper såklart att jag t.ex trivs med mitt nya jobb även om det är skitsvårt och skitstressigt. Jag försöker inte hetsa upp mig utan ta en sak i taget. I den mån det går vill säga. Att jobba som specialistsjuksköterska inom akut- och intensivvård innebär ju liksom inte direkt ”en sak i taget”. 🤪

Ibland får jag även skrämselhicka när jag tänker på hur det kunde varit om inte bästa kiropraktor-Micke funnits i mitt liv. Han fixar ju både min ut-och insida. En levande pärla som alltid glimmar!

Och tänk vad barmark kan göra med kroppen! Intervaller är intervaller men jag får ju lov att säga att det är miljarder gånger både enklare och lättare när det är isfritt och klädlagren är få. Kanske t.o.m triljoner gånger!

För den som undrar blev det 6 x 5 min. + upp-och ner jogg + en vända på närmsta utegymet. Sen var jag nöjd för ett tag.

Men simsalabim så hamnade jag i Roslagen. (Det var SL som trollade hit mig med hjälp av tunnelbana och buss.🤪) Här blev jag ruskigt simsugen och var bara tvungen testa det nästan nya badhuset.

Det grämer mig att jag inte kunde (läs fick) fota vyn för den utsikten alltså! Milde himmel! Rent, lugnt och trängselfritt var det också. Vilket kap! Fast smakar det så kostar det. 100 riksdaler närmare bestämt.😱

Här ska jag vara till söndag men tror inte det blir tid för mer badbesök. Det lär vara fullt upp ändå. Eller kanske rättare sagt det kommer vara för lugnt för att hinna. Fortsättning följer. 😍 Bor i alla fall på hotell med riktig nyckel! Trodde nästan inte det fanns längre!

Kram från Ingmarie

Märker du också?

Det är fortfarande kalla vindar, is på alla sjöar och ganska mycket snö i skogen men helt klart börjar det hända grejer! Fler och fler av mina stigar är åter springbara och när solen ligger på känner man den! Våren! Helt ärligt har jag verkligen tvivlat och trott den glömt oss i år och att vi var förbannade med detta island för evigt… Tur jag hade fel!

Man t.o.m hör den! Ja du vet. Fåglarna, bäckarna och klafset under fötterna.

Jag är tacksam jag fick den där stunden för mig själv i förmiddags för det blev ett långt och tufft arbetspass i dag. Men också väldigt spännande och intressant. Jag förundras över hur mycket min stackars skalle klarar av att lära sig och komma ihåg. Men det sköter sig bra tycker jag!

Nu ska jag sova 7 kvartar i timmen så jag pallar även i morgon.🤪

Kram från Ingmarie

Det var i dag det äntligen blev

Du som har kollat FB och/eller Insta vet redan. Att jag äntligen kunnat Sprada! Men det krävdes en hel del logistik och omvägar för att få till det. Dels för att det fortfarande är väldans klent med isfritt vatten i 08a land. Åtminstone i mina hoods…. Och dels för att jag så sent som i går lovade köra ett extra IR-pass på Sveavägen så jag började med att transportlöpa dit to do my job.

Fuskade sen med tuben några stationer (för att slippa stadstrafiken) och mötte upp allra bästa Camilla på Söder. Vi sprang runt Årstaviken för jag hade mina förhoppningar trots isflaken som flöt omkring och jag trodde rätt! Vid Tanto fanns en plätt i vattnet utan is! Vilken lycka!

Och Camilla tyckte förstås samma!

Och jo, det var svalt. 😄Och ruskigt härligt, energigivande och livslust-höjande! Fattar dock inte varför ingen av alla som glodde inte hakade på. 😳🤪

Sen sprang vi glatt vidare ända till Bagis. Det blev en del timmars kutande men min kropp var snäll i dag också och återhämtade sig finfint med hjälp av mat och en kort powernap. Sen blev det sim tillsammans med samma Camilla.

Men vi höll oss inomhus. 🤪 Helt enkelt för att det ännu inte finns några öppna utomhuspooler i denna del av världen. Eller ens tillräckligt stora isfria vatten om man nu är på det humöret.

Kram från Ingmarie

Play-day

9 timmars sömn, ledig lördag och vår i luften. Inte konstigt man får tok-feeling i hela kroppen! Det är fortfarande is på stigarna som haft skidspår, och även på (Sprada)sjöarna, men många grusvägar är nu helt isbefriade och 100% springvänliga. Så det blev intervaller på förmiddagen. 26 x 60-30. Enkelt och bra! Plus den sedvanliga upp- och nedjoggen samt hopp&skutt-övningar. Sen ville benen liksom inte mer…

Min kropp må vara långsammare, trögare, osmidigare och ospänstigare i jämförelse mot hur den var i sin ungdoms glans men den funkar trots allt fin-fint och den är en rackare på att återhämta sig snabbt. Bara några timmar senare var jag nämligen på gymet för först ett Hot mojo-pass (som inte var så hot för värmen funkade inte…) och sen en dryg timmes lektid på ett nästan tomt gym! Det som är lite extra festligt med detta är att jag en dag kommer minnas även denna tiden som då när jag var ”ung och spänstig”. Jag tror vi människor ibland faktiskt har lite svårt att uppskatta nuet, det vi har och det vi kan utan gärna tänker på och jämför med hur mycket vi har kunnat och haft. Såklart man ska vara tacksam för det också men det är trots allt nu vi lever, eller hur? Då gäller det ännu mer att gilla nuet tänker jag. Eller hur tänker du?

Nu hoppas jag bara kroppen fortsätter med sin snabbåterhämtning så morgondagen blir som planerat.🙏🏻

Kram från Ingmarie

Skift-fördelar

En stor fördel med att jobba skift är att man ofta kan träna på dagtid när det är ljust och på tider då icke-skiftare jobbar. Dvs det är ofta gott om plats på ”inomhus-ställena”. Och för all del även på ”ute-ställena”.

Dagens löppass var både folktomt och ljust. Så ljust det nu är när dimman ligger fet-tjock vill säga. (Inga bildbevis. Mer än skitiga skor och smutstvätt men det besparar jag dig…🤪)

Gymet var förvisso tokfullt när jag kom, och min klass överfull, men när jag var klar med den var tydligen de flesta andra det också så jag hade gott om plats att härja runt på. (Lunchtid du vet.)

Samma sak på Eriksdalsbadet. Trots att alla 50-meters banor + 2 av 25-orna var stängda pga tävlingar så fanns det gott om space! Hade jag kommit bara en timme senare, när icke-skiftarna kommer, så hade det däremot garanterat varit sillburks-sim…

Det är sånt här tänk jag peppar mig med när jag är hemma sent på kvällarna och jobbar på helgerna när icke-skiftarna roar sig. För nej, det syns inte i lönekuvertet att man jobbar på knastider.

Kram från Ingmarie

New York -last day

Livet, och naturen, kan verkligen ändras snabbt. På en millisekund kan allt vara förändrat. För evigt eller tillfälligt.

För vem kunde ha anat att det skulle bli så här?

Och sen så här.

Om några timmar skiner solen åter och vi är på väg mot Sverige igen. Fullproppade av upplevelser som gett minnen för livet.

Tack New York för denna gången!💕

Kram från Ingmarie

New York day 5

Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Den ena dagen efter den andra är liksom egentligen obeskrivbar. Och absolut fullproppade med intryck och upplevelser.

Även i dag.

Känns som en hel evighet sedan jag sprang med legenden, och min kära vän, Toby Tanser men det var bara i morse! För dig som inte vet vem han är rekommenderar jag läsa dels länken ovan och dels här. Eller leta reda på Runner’s World-numret (tror det är ca 6-7 år sedan) där jag skrivit en lång artikel om denne makalöst fantastiske man! Det var så himla kul att vi fick till ett löppass tillsammans och jag är evigt tacksam att han tog sig tid förstås.

Jag hade kunnat kuta med Toby till världens ände för han är en av de mest intressanta människor jag vet. Men vi höll oss i Central park och när Toby behövde bryta efter någon timme för att dra vidare så fick jag följe av Anders en liten bit.

Med betoning på liten. Resten blev solo. Så solo man nu kan vara med 100-tals andra i samma park.

Sen har det varit härlig family-time för hela slanten. Inkl. lite ”besök” av vår svensk-amerikanske vän Anders. Liksom vi var han nyfiken på High Bridge. En ganska okänd liten hemlighet som jag luskat fram. Den ligger i norra Manhattan och är en mycket vacker gångbro över till Bronx. Rekommenderas! Det här är en helt annan sida och vy av NY långt från flärd och neonljus.

Vi har åkt en massa tunnelbana dessa dagar förstås. Enkelt och bra system!

Och buss. Långsammare men det är samtidigt lite som gratis sightseeing.

Vi tog bl.a bussen ner till norra delen av Central Park efter bro-visiten. Förutom den fina miljön fick vi se både sköldpaddor, påskharar, påsk-äggletare, en man som rökte på inne i damtoan, välklädda hundar och lite annat spännande…

Vi avslutade på topp. Både bokstavligen och bildligt talat. Av alla ”höga hus” som man kan åka upp i för att se Manhattan-vyn så är Rockefeller min absoluta favvo.

Även ”botten” är cool och högst spektakulär!

Vi stannade läääänge och fick även se solnedgången. Fantastiskt!

Vi har förstås ätit och fikat en massa men jag vill inte du ska börja dregla så jag skippar att berätta. om allt det gottiga.

I morgon är detta äventyr slut och jag kan inte finna ord nog hur glad och tacksam jag är över att ha fått dessa dagar tillsammans med människor jag älskar så högt och innerligt.

Kram från Ingmarie

New York dag 4

Just nu sitter jag i fetefåtöljen med benen i högläge och fånler. För vilken dag detta blev! En sån du vet som vi alla kommer berätta om som ”minns du när mamma fyllde 70 och…”

Den kommer bli ruskigt svårslagen om jag säger så.

Hela dagen har varit som en enda lång mysdag om du frågar mig och jag vet att mamma och alla de andra tycker samma.

Finfrukost som start förstås.

Direkt efter Uber-taxi till andra överraskningspresenten. Den jag var, och är, avis på.. Nämligen en Helikoptertur över Manhattan!

Ulf åkte med födelsedagsbarnet. Delad upplevelse är ju ändå bäst. Allt var verkligen perfekt. T.o.m vädret! Så det var inte så illa för oss andra att stå och vänta trots allt.🤪

Jag passade på att kuta tillbaka till hotellet. Hade inga höga förväntningar på benen men de förvånade mig och gav mig en tur jag nog aldrig kommer glömma! Trots alldeles för mycket asfalt och betong. En av de häftiga grejerna med att springa här är att det alltid finns någon att springa om och oavsett fart så känner jag mig alltid lite snabbare när jag gör det. Tramsigt, jag vet, men det är bara att erkänna. Att det sen finns de som susar om mig struntar jag i.

Ju längre jag sprang ju varmare och skönare blev det och jag var riktigt glad över att det fanns några vattenhål att nyttja.

Solen och värmen verkar alltid ha samma magiska effekt på mig. Hela jag tinar och vaknar till liv igen. Precis som allt i Central Park. På bara två dagar har det exploderat! Jag avslutade min magiska tur där.

Och fortsatte där sen med familjen. Efter en dusch…

Såpbubble-skoj

Show-time!

Fika! Fotografen var en norrman. Hans company sitter där bakom oss. Haha!

Denna vyn alltså…

Markus, mamma, Ulf, jag, Daniel och Anders

Den grandiosa avslutningen på denna dag blev på Candle 79. Utan tvekan en av de bästa veganhaken på jorden. Eller rättare sagt en av de bästa mathaken på jorden! Åk inte till NY utan att besöka det! Jag lovar att du inte kommer ångra dig! Lovar, lovar, lovar!

Gurksnitt med mandelsmör. Mmmmmmm

Decaf Cappuccino med mandelmjölk. Mmmmmmmm

Ja du förstår nog ännu bättre nu varför jag sitter här i fetefåtöljen med benen i högläge och fånler.🤪😍🙏🏻

Jag har en vansinnig tur som hamnat i just min familj. Jag älskar dem alla av hela mitt hjärta och är så himla glad, tacksam och liksom skitnöjd över att ha så här bra familj! Och såklart över att ha möjligheten att ha fått vara med på mammas 70-årsdag. (Ja hon är ung. Och ännu yngre var hon när hon fick mig…)

Kram från Ingmarie

New York dag 2

En sak är säker i denna stad. Man får väldigt mycket gratismotion. Åtminstone om man hänger med oss. Mina stackars fötter har knatat ca 32 000 steg bara i dag. Men det inkluderar i och för sig även ett ganska rejält löppass in the park. Helt oplanerat så fick jag intervall-feeling och såna känslor ska man ju inte nonchalera!

Resten av dagen har fötterna fått traska i mer normal gångfart men det hjälps inte. De är trötta nu ändå.

Vi har t.ex gått hela High line med sina coola vyer och roliga små konstverk. Varför finns inget sånt här i Sverige? Eller har jag missat något?

Bilparkering a la NY

Bilparkering à la NY

Vi tog tuben till Brooklyn och gick sen tillbaka över Brooklyn Bridge som jag f.ö anser vara en av de häftigaste upplevelserna i denna stad. Och visst blev det extra effektfullt med dimman?

Sen har vi traskat på en himla massa andra ställen såklart. Och käkat förstås. Vi hittade vår lunch under jord i dag. Så galet gott!

Och fikat på a top rated café. Vi förstod varför…

Nu ligger fötterna på snabbladdning. Bara hoppas de hinner bli redo för morgondagen.

Kram från Ingmarie