Sandia Peak Tramway är en av de coolaste sätten att få uppleva vyer, höjder, rejäl höghöjd och lite pirr i magen. Linbanan var länge världens längsta, över 4 km, och jag tror den fortfarande är topp tre.
Det är galet coolt att åka den! Hisnande och storslaget till max! Åt båda hållen.
Själva toppen är på över 3000 m ö h och där finns bl a en restaurang som är under renovering på obestämd tid samt skidbackar av olika längder och svårighetsgrader. Jag är tokimponerad av alla som susar nerför på skidor, brädor och allt vad det nu är. Själv skulle inget få mig att testa igen. Jodå, jag har ägnat en hel vecka en gång i tiden till att försöka gilla det men nej. Det är inte min grej.
Däremot är det kul att kolla på de som inte är lika mesiga som jag men bäst är ändå utsikten där uppifrån.
Denna gången klarade jag mig dessutom från att få någon större släng av höghöjdssjukan. Den är väldigt omysig kan jag berätta. Men påverkad blir jag. Särskilt när vi gick i trapporna. De var inte många men de räckte för att få både yrsel, andnöd och magont.😱 Så det var extra skönt med lite paus i solen. Bara vara funkar ändå för det mesta.
Min höghöjdstolerans verkar vara vid max 2500 m ö h. Nere hos oss är det “bara” mellan 1600-2000 m ö h. Där mår jag snuskigt bra och har inga som helst problem. Eller alltså det är jobbigt med intervaller och backar, måendet är ju också en smula mer förklarligt. Fartleken i min favvopark Academy. gick finfint. Där är i princip alltid minst två gäng med blixtsnabba kenyaner som susar fram. Albuquerque drar många elitlöpare. Det var även så jag hamnade här en gång för längesedan.När benen blev långsammare var mitt hjärta fortfarande kvar här. När jag ser snabbisarna brukar jag därför tänka att jag också var hyfsat blixtsnabb en gång i tiden och att även de kommer bli långsamma en daf. Om de har tur. Att hålla glöden och passionen vid liv i några år är ju liksom en sak. I över 30 år en helt annan! Och jag är stolt över att jag kunnat! Det är faktiskt få förunnat oavsett vad det gäller… Hur det än är får man kämpa en del för att den inte ska slockna.
När jag kom hem i kväll efter ett härligt Restorative yoga-pass hittade jag dessa två söta softisar.😍 Restorative det också!
Kram från Ingmarie