Löpning

Den långa långfredagen

Långfredagen är såklart inte längre än andra fredagar eller vilken dag som helst för den delen. En minut är en minut oavsett fast de kan såklart upplevas olika. En minut fullt ös på airbiken upplevs utan tvekan bra mycket längre än en minut liggandes på soffan.

Ändå har just denna långfredag känts ganska lång för vi har hunnit med en hel del.
Förutom sånt som att städa, tvätta, handla och laga mat så sprang jag lite korta intervaller, Foten var ok men resten av kroppen hade förvandlats till någon slags klump. Mycket märkligt…
Fint var det i alla fall och jag sprang fortare än på ett bra tag! Jag kanske var en snabbrullande klump helt enkelt!

En tupplur senare så var det full rulle på gymet. Sjukt skoj! Efter jag hade tagit bilden så skrev coachen även till pull-ups. Jag hann nästan 5 varv på 30 minuter. Sen var jag så trött att jag glömde ta bild på ”det nya” upplägget.

Efter en sån här dag så tyckte jag att jag var extra välförtjänt av den finaste belöningen. Tänkte att ett bad i lugn och ro skulle sitta fint men hade helt missat att det var värsta tivoli-jippot vid havet. Snacka om kontraster!
Men doppet var härligt oavsett.

Och kolla vad jag såg när jag cyklade hem!

Kram från Ingmarie

Vår!

Nu är det vår på riktigt för vitsipporna har kommit!

Så fantastiskt fint och just i dag har det varit många plusgrader och sol! Synd man behövt jobba. haha
Fast jag kunde sluta tidigare i kväll och jag har njutit både av en löptur och promenad från gymet.

Fortfarande inget ont-ont i foten så hurra för det!

Ryggan är med för att jag skulle direkt till gymet

Onsdags-passet var precis lika jobbigt och skoj som alltid. Visst har jag sagt att jag älskar det?

Kram från Ingmarie

Mirakel kan ske!

Efter jobbet i går drog jag till Halmstad. Det var därför det blev så sent men eftersom det skulle bli en överraskning att jag var här så ville jag inte avslöja det. Min älskade mamma fyller nämligen år i dag!
Hon visste inte att vi planerat att komma och jag är ganska säker på att hon blev både överraskad och glad! Mysigt och skoj som alltid att hänga och ha tid att prata. Daniel och Noel har jag dessutom inte träffat sen i höstas för de har varit på resande fot så det mötet var extra kärt.

Hoppas du haft lika fint väder som jag har haft! Och vet du, jag har sprungit i dag! Inte fort, inte så långt och jag blandade allt med en del gång men foten var glad! I alla fall var den inte värre än innan den där skadan. Min naprapat är minsann en mirakelman! Jag vågar inte ropa hej ännu men jag är minst sagt optimistisk nu!

Du kan ju ana hur stort mitt badsug blev en dag som denna!
Det fanns ingen tid att åka till djupt vatten och jag vaf inte sugen på att vada flera kilometer för att få vatten upp till vaderna (så är det vid västra stranden nämligen) men jag har ju min lilla reservplats vid hamnen. Underbart!

 

Kram från Ingmarie

Det som inte syns

Allt som gör ont syns inte. Faktum är att det är väldigt mycket som inte gör det!
Ont i själen, ha cancer eller fel på hjärtat syns t ex inte alltid. Inte ens huvudvärk eller magknip går att se utifrån.

Inget av det där kan såklart jämföras med en liten fot men ont gör den oavsett och det syns inte om man bara tittar på den men utsidan av den vänstra foten gör  rejält ont emellanåt och nu efter jobbet är den en tjock klumpfot.

Värst är det innan den liksom har blivit varm. Då funkar det bara att gå och jag är helt ärligt jättetacksam över det! Efter ett tag kunde jag gå/jogga och bitvis kändes det helt ok men så gör jag väl något fel och det gör snoront.
Naprapaten är på vift så honom kan jag inte få hjälp av denna veckan och jag pallar liksom inte jaga en ny just nu. Tror jag…
Skogen var i alla fall fin och jag fick en fin timme i den.

Kram från Ingmarie

Ännu en lyxhelg! (Och varning för en massa bilder.)

Det är här jag så hastigt och märkligt fick snoront. Alltså rödlampa-ont!

Vi hade planer på att passa på att äventyrslöpa denna helgen i samband med fortsatt firande av mina 60 levda år men med tanke på att jag haltade mig fram hela fredagen och även lördag fm så hade jag redan lagt det på hyllan.

Men kroppen alltså. Den är verkligen ett mirakel!
Och helgen! Olalallla! Den blev så bra att det är snudd på ofattbart! T o m vädret var perfekt!

Innan vi for iväg så drog jag till gymet för att rasta av mig. Om du vill bli garanterat trött så kör intervaller på Air-biken. Den är fruktansvärt jobbig!
36 x 30-30 sekunder + uppvärmning och någon slags nedvarvning blev det. Sen var jag helt rökt!

Helt klart så jag maskade jag inte och jag var precis så trött som jag kände mig.

När bilen var packade for vi direkt till fina Kronoskogen i Ängelholm. Vi parkerade på ett annat ställe mot vanligt och passade på att besöka detta festliga och fascinerande ställe. Har du inte läst den minst sagt fascinerande storyn så hittar du den här.

Inte långt därifrån ligger även Ängelholms havsbad och eftersom jag varit där innan och vet att det är ett fantastiskt badställe så var vi ju liksom ”tvungna” att åka dit så jag fick stilla min längtan.

Nästa stopp var själva målet. Ännu en födelsedagspresent och himmel alltså! Har du aldrig varit på Margretetorp Gästgivargård så rekommenderar jag dig verkligen att åka dit för vilket ställe!
Precis allt var perfekt! (Fastän där inte är något gym.)
SPA , en underbart god middag, chill i vårt makalöst fina rum och en lika makalöst god frukost. Allt inramat av superb service och vacker miljö.
Hit vill jag igen!

Födelsedagsrum!

När vi svullat i oss den där makalöst goda frukosten och checkat ut så for vi till Hålehall vid Förslöv.

Även där har vi varit innan men då var det högsommarvärme, min fot var gladare och jag hade ett helt annat sällskap.

Vi traskade iväg tillsammans med sikte på att gå 5 km rundan.

Kanske var det vårsolen, kanske var det luften, kanske var det den där gigantiska frukosten, kanske var det någon bokstavskombination jag inte fått diagnos för (ännu) men plötsligt ville jag prova springa lite trots att jag gnällt bara några timmar innan över att foten ömmade.

Först kändes det jättekonstigt och jag kom bara några steg innan jag ville gå igen. Men så fortsatte jag sådär. Gå-jogg-gå-jogg.
Klumpigt till en början men sen vågade jag springa mer som vanligt och det funkade helt ok så länge det var platt eller nedför!
Det där gjorde att jag ville mer så efter några kilometer tog jag vänster medan Anders fortsatte höger.

Förutom några gånger när jag hade solen rakt i ansiktet och var osäker på om jag sett någon markering så var det busenkelt att hitta. Här snackar vi välmarkerat de lux! Sånt älskar jag!

Så här roliga grejer kan man hitta i denna skogen! Hur underbart som helst!

11 km senare var jag tillbaka och även om jag inte kunde kuta hela tiden så var det miljarders miljarder gånger bättre än jag ens hade vågat hoppas på. Tack foten!

På hemvägen stannade vi vid en jättefin lien gårdsbutik och köpte lite godsaker. Betydligt trevligare än stora matbutiken som vi också stannade vid..

Hann precis hem och packa upp innan nästa rolighet.

Svettigt och skoj som alltid!

En så fin helg som jag avslutade på allra bästa sätt med ännu ett magiskt dopp. Fortfarande under 5 grader. Dvs fortfarande isbad.

Är, som du nog förstår, obeskrivbart tacksam för dessa dagar.
Tack min älskade Anders!

Kram från Ingmarie

Där jag inte visste man ens kunde ha ont

Redan när jag sprang iväg i morse så kände jag ett litet gnagande obehag på utsidan av vänster fot. I det där lilla ”hålrummet mellan fotknölen och hälen. Det började egentligen i går när den där silikonplattan hade hamnat fel och jag inte pallade rätta till den en gång till. Man tröttnar liksom på att stanna, ta av skon, rätta till den och sen försöka få på sko igen utan att rubba den från sitt läge efter 5-6 gånger.
Det var oerhört korkat inser jag nu för det var garanterat det som startade vad det nu är som gör ont. Visste inte ens man kunde få ont där!
Jag sprang klart men kortade av rundan för det började bli snudd på röd lampa.

Fint var det i alla fall!

Gymandet funkade bra men så fort jag varit stilla med foten för länge gjorde det snoront att starta upp den igen.

Just så är det nu också efter ett extra långt arbetspass. Helgplanerna med äventyrslöpning är helt grusade om det inte sker ett underverk men jag ska göra mitt bästa för att hitta ok alternativ!

Kram från Ingmarie

Vandrandepinne-fart

Jag kämpar på med mina pull-ups men det går inte med någon racer-fart framåt precis. Både en snigel och vandrande pinne tar sig snabbare framåt.
Men jag har i alla fall ett liiiite tunnare gummiband nu.

Resten ägnade jag åt marklyft och diverse rygg-övningar.

Eftersom jag har på tok för många flex-timmar så började jag lite senare i dag så jag hann både springa, laga mat och ta en powernap också!
Vilken lyx!

Kram från Ingmarie

Avklarat

Två tidiga morgnar och jag kan konstatera än en gång att ett dagtidsjobb måndag-fredag inte är min grej.
Tur i oturen är att kursen var nu och inte i november så det har i alla fall varit ljust både på morgonen och kvällen dessa dagar.
Det har onekligen underlättat och jag erkänner utan omsvep att det är vackert och härligt att vara i skogen när solen går upp.

Kvällarna vid havet har varit lika magiska men på ett helt annat vis.

I går…

…och i dag.

I morgon är det vanligt jobb igen och jag har förhoppningsvis nytta av all min nya kunskap.

Kram från Ingmarie

Avrastad (hoppas jag)

Nu när jag vet att jag ska sitta still en himla massa timmar så har jag gjort mitt bästa för att motverka allt för mycket träsmak.
Det blir först en timme i bil, nio timmar på en stol och sen en timme till i bil. I två dagar!
Ja du fattar.
Jag kommer vara helt slut!

Det är betydligt mer energigivande så som jag gjort i dag.

Började med fartleksintervaller. 20 x 60-30 sekunder. Kändes helt ok trots att jag innan jag stack ut mest kände för att gå och lägga mig igen.
Kroppen alltså…
Kommer jag någonsin att begripa mig på den?

Bytte sen bara om, tog hojjen till Filborna, simmade 1600 m och cyklade hem igen.

Efter jag ätit blev jag så där toksömnig som nog bara jag kan bli. Det är som ett sömnvirus tar över mig totalt och jag somnar inom 3 sekunder. Max!
Det festliga är att jag vaknar alltid 1 minut innan klockan ringer för ja, jag hinner ställa alarmet. 20 minuter räcker sen är jag som ny igen.

Måndagens Performance Strength var lika skoj som alltid och jag satte minsann ett Pb i Front Squat. Det betyder inte så mycket för dels har jag inte kört det så många gånger, det är mycket teknik som behöver nötas, och dels var mitt förra Pb typ en myggvikt. Nu är jag väl uppe i flugvikt så det finns utvecklings-potential! Haha!

Kram från Ingmarie

Äntligen söndag kväll!

Phju vilken jobb-helg! Jag är ganska rökt i skallen just nu om jag ska vara ärlig.


Men nu är den över! En dags ledighet blir det innan jag ska sitta i skolbänken några dagar. Det blir jobbigt på sitt vis. Dels för att jag måste sitta still och dels för att jag måste gå upp i snorottan.

Men, men. En dag i taget heter det ju.
Jag har i alla fall roat mig så mycket jag kunnat innan kneget denna helg.

Gjorde en omvägslöptur dit, till jobbet alltså, i går. Havet var så vackert och jag dog minsann längtansdöden efter att få bada flera gånger om.

I dag blev det gymet. Inget märkvärdigt alls men härligt ändå!

Hur har din helg varit?

Kram från Ingmarie