Gjort mig redo. Eller inte….

Sats har ganska nyligen lanserat tre nya HIIT Zone-klasser. De är HIIT Run & lift, HIIT Run & box och HIIT Circuit.
45 minuter högintensiv träning och just nu finns de vara på Sats SoFo (det krävs en helt egen sal) så trycket på att få komma med har varit och är enormt! Jag har hittills hamnat långt ner på väntelistan men skam den som ger sig! Det blev dessutom två på raken! Run & lift + Circuit. Tur man har en träningskompis som Kajsa som är lika tokig. Instruktörerna fattade nämligen inte hur det var möjligt.😀 Vi var ju lyckligt omedvetna innan på vad som väntade i denna sal..😁

Eftersom jag är trögstartad som attan och visste det skulle vara högintensiva 2 x 45 minuter så sprang jag dit. Hade jag inte gjort det hade jag antagligen inte kommit i gång förrän första passet var slut.🤪

Det var ruskigt svettigt, riktigt tufft, superskoj och väldigt varierande. Först kändes det otroligt rörigt men det blev kristallklart ganska fort. Vi sprang fortare och fortare, både på platten och i branta backar. Vi lyfte, hoppade, kastade och svingade tills inte en enda muskelcell var oanvänd. Tiden bara försvann!


Mina kläder var dyngsura av svett! Underbart!

Som de segisar vi är så körde jag och Kajsa ändå lite extra core efteråt.😀💪🏻

Fick även in lite simning några timmar senare för jag skulle ”ändå förbi” simhallen.🙄

Jag och Anders fick nämligen ett ryck och bestämde oss för att lyssna på orgelkonsert i Sankt Jacob kyrkan som ligger precis vid Kungsan. De har liknande arrangemang året runt och det är helt gratis! man kan ju gå på sånt fastän man inte tror.



Vackert och stämningsfullt men emellanåt var det lite väl högt, dramatiskt och stökigt för vår smak. Intressant det där för jag tror inte ljudnivån var mycket lägre än på vilken annan konsert som helst men jag såg inte en enda med öronproppar!

Nu känner jag mig i alla fall redo för helgjobbet. Bara hoppas träningsvärken inte blir allt för svår. haha!

Kram från Ingmarie

 

 

Den viktiga påminnelsen

Jag vet inte hur det är med dig men när allt flyter på, jag är frisk, familjen är frisk, vännerna hör av sig och man har möjlighet att träffas, jobbet är skoj, maten smakar och det liksom känns härligt att vakna varje morgon då är det lätt att jag glömmer bort mig och tar allt för givet. Lätt att tro att det alltid kommer vara så där bra.

Så är det förstås inte för livet är inte som ett rakt streck. Tack och lov får jag väl kanske säga för personligen tycker jag det skulle vara väldigt trist.😀

Förr eller senare händer något, som t ex det där blodkärlet vid min tolvfingertarm som läckte blod, och allt flytet blir bara en enda röra. Plötsligt kan man inte ens tänka tanken på att lyfta den lättaste hanteln eller springa ens 3 steg. Visst är det både fascinerande och läskigt?

Det är dock då man får en rejäl påminnelse om vad som är viktigt i ens liv och när det åter ljusnar är man verkligen tacksam över varenda litet framsteg. Att springa till jobbet med rygga är en grej. Något jag nästan tyckt varit lite tråkigt är nu som värsta bästa festen!🥳

För att inte tala om att träna styrkepass med en vän som bästa Kajsa och känna att musklerna blir alldeles darriga av trötthet för att man tagit i. 🤪 Jag trodde det skulle vara fokus ”press” på Prf strength-passet och var beredd på att få darrig överkropp men det var ”benböj” på schemat så nu är benen ännu mörare. De jobbade ju på bra i går också och i morgon kommer de få bekänna färg ännu mer.😱🤪

Något jag nog dock aldrig kommer underskatta, tycka är tråkigt eller ta för givet är mina kall-och isbad. Varje gång är både unik och speciell. I kväll var inget undantag. Jag och sjön i pannlampas sken. För mig är detta magi på hög nivå!😍

Kram från Ingmarie

Hur man (nästan) står ut med rumpskav

Som du vet har jag svårt att förstå hur man kan sitta ner allt för länge. Mitt rumpskav kommer inom 15 minuter när jag måste sitta still som i en bil (bl.a därför jag föredrar tåg) så då gäller det att förbereda sig väl både fysiskt och psykiskt!

Eftersom plikten kallar behövde vi ta oss tillbaka till Stockholm och eftersom vi nu har en (bil-)Tiger så var ju färdmedlet givet. 😁

Innan avfärd rastade jag av mig i skogen. Både på platten utmed Nissan och i backarna till/på/från Galgberget. Vindstilla, lite fuktig dimma och dis, frisk luft och gudomligt vackra färger. Inte ens 48-timmarsträningsvärken (sen styrkepasset i söndags) kunde förstöra det!

När vi tog oss uppåt landet stannade vi riktigt många gånger både för att sträcka på benen, gå på toa, käka, lämna några dokument och (såklart) bada! Det är minsann inte alla som badat näck en oktober-dag vid Näsudden utanför Värnamo. Men jag har!🥳

Rumpskavet slapp jag inte men det var väldigt mycket lättare att stå ut med när turen blev så här!

Gillar du att färdas med bil?

Kram från Ingmarie

När det händer!

Det är inte ofta det händer men i dag sprang minsann jag och Anders ihop. I alla fall på samma plats och tillsammans en liten bit.

Vi tog vår nya utflyktskompis (dvs bilen som vi kallar för “Tigern”) ut till Skedalaskogen och fina Ön. Anders hade inte sprungit där innan och hur mycket jag än försökt förklara hur fint det är där så hade han nog inte fattat för han var minst sagt lyrisk. Och helt ärligt, hur förklarar man en sagoskog?

Det är också där ute fina, fina Torvsjön är. Jag älskar verkligen den sjön. Så vansinnigt vacker att det gör ont i ögonen!

Och kolla vad som hände!!!! Magin tog tydligen även tag i Anders!

Vi har även fixat en massa grejer, hängt med mamma och Ulf och kollat in vårt nya “sommarresidens”. Antagligen universums minsta residens men det blir det man tänker och vill, eller hur? I mars ska det vara inflyttningsklart så det blir väl typ lagom tills vi fått ordning på allt i Åhus. Men till nästa sommar då minsann! Då har vi två ställen att njuta av!

Vårt fönster längst upp till höger

Kram från Ingmarie

Ännu ett steg mot det nya

I går sprang jag i 08a land på morgonen. Kändes nästan löjligt lätt! Gick bara korta snuttar i några branta backar men hade nog egentligen inte “behövt”.

Sen blev det mest bara en massa rumpnötande. Fattar fortfarande inte hur folk pallar sitta ner hela dagarna! Jag känner mig helt förstörd.
Först var det en lång tågresa till Halmstad som faktiskt slutade “i tid”. Dessutom var både sällskapet och utsikten den bästa så det finns verkligen inget att klaga på!

Vi lämpade bara av väskorna på hotellet innan vi gick direkt till stan för ett första firande av oss. Vi träffades nämligen för allra första gången för 21 år (och 2 dagar) sedan. Ofattbart! Vad hände liksom? Testade ett Indiskt ställe som visade sig vara en riktig höjdare! Massor av vego att välja på! Och ännu mer rumpnötande men det var det värt!

Hjärtans-staden

I dag var vi uppe i ottan för att hinna med det vi skulle. Bl a har vi “blivit med bil” efter nästan 13 bilfria år. Känns mycket märkligt! Men den kommer behövas i vårt nya Åhus-liv. Nu har vi snöat in oss på olika parkerings-appar och alla miljarder (nåja) funktioner i bilen. Något ska man ju ha att fundera på. Haha.

Eftersom vi hämtade den väldigt nära havet så… Ja du vet..

Mycket tång på stegen!

Nej, Anders badade inte denna gången heller…

Springturen blev utmed Nissan runt mysiga Furet. Alltid lika vackert oavsett årstid.

Hann även med gymet lite senare! Jag tror faktiskt att all tid jag lagt på att lyfta mer och mer har hjälpt mig oerhört mycket både när det gäller att få allmän (styrke)kraft och att löpningen trots allt känns hyfsat lätt.

Avslutade denna dag med gudagod mat hos mamma och Ulf tillsammans med två av mina bröder med respektive och barn. Så mysigt!  Indiskt i dag med och minst lika gott som i går.

I morgon fortsätter vi vårt äventyr mot allt nytt som kommer hända framöver.

Kram från Ingmarie

Lite wild & crazy

Ibland måste man bara få vara lite wild & crazy. Har man sen en vän som Kari som också gillar det så är det dubbelt bra, skoj och äventyrligt! 🥳

Att spring-gå drygt 15 km är inget som skulle känts varken galet eller vilt för en och en halv månad sen men det var då det. Med tanke på att för bara tre veckor sedan så var det ovan nämnda Kari som höll mig sällskap när jag blivit frisläppt från sjukan och i obeskrivligt långsam fart gick ner till sjön ca 1 km där jag behövde göra en lååååång paus för att orka gå hem igen, så är långa varvet runt Flaten verkligen wild & crazy!😀

Det tog ju sin lilla tid men ingen av oss hade någon klocka att passa så det var helt stress- och pressfritt. Så härligt! Det blev ju inte direkt sämre av att solen sken och att vi hann prata om allt från pension och yrkesval till städning och klimakteriet. Lyxigt!😀

Jag kände mig pigg och piggare blev jag tydligen av mat, vila och lite mer jobb med ett projekt jag håller på med (som också är en smula wild & crazy!) för sen blev det ett Prformance strength-pass också. Tema “press” så nu är mina armar och axlar mosade. De darrar så jag nästan inte kan skriva nu. 😱 Verkligen wild & crazy!😄

Kanske kan man säga att  kvällsbadet också var wild & crazy för när det mörkt så kan man skippa badkläderna.  🤪

Tystnaden, stillheten och den unika upplevelsen får man på köpet.❤️

Har du gjort något wild & crazy på sistone?

Kram från Ingmarie

Nybesök, framsteg & vernissage

Det tog 13 års boende här innan jag besökte Santa Fe caféet i Kärrtorp men bättre sent än aldrig antar jag.🤪 (Anders hade i alla fall varit där en gång innan.😄) Ett mysigt ställe som överraskade med riktigt god vegan-macka och cappuccino med havremjölk. Värt ett besök om man har vägarna förbi.
(Älskar förresten min nya Save The Duck-väst!)

Från i går är det nu officiellt kallsim. Underbart!

Trots att jag är en solälskare av rang så älskar jag verkligen gråväder. Du vet dis, lätt duggregn, dimma. Allt blir liksom så stilla, tyst och vackert. Däremot ogillar jag snö, is, modd och allt för hård vind. Eller fel, jag avskyr det!
Men det här alltså.
Olalllaaaaa! 

Ljuvligt!

 

Nu har jag spring-gått tre dagar på raken så i morgon får jag stilla mig. Men det går verkligen bättre och bättre! I går körde jag mest trail, då blir det automatiskt långsamt eftersom jag är en så dålig (läs urkass) traillöpare, och i dag blev det på slingorna i reservatet. 8-9 km/ gång med kortare och kortare gå-pauser. Är säker på att mina blodvärden är bättre för nu har jag inte maxpuls ens när jag springer/joggar uppför backarna! Fast allt beror såklart på farten…😄

Dagens vernissage gick över förväntan. Kom fler än jag trodde och många tavlor som fått nya hem. Jätteskoj!

En av alla som fått en ny vägg att hänga på

Och de hemgjorda cupcaken räckte precis! Mycket goda och mycket uppskattade!

Tack alla som kom! Hoppas ni tyckte det var lika trevligt som jag och Anders tyckte! Nu blir det högst troligt inga fler vernissage i 08a land men man ska ju å andra sidan aldrig säga aldrig…

Kram från Ingmarie

Fusksvett?

Eftersom jag spring-går så långsamt att det är omöjligt att bli svettig, åtminstone för mig, då måste jag ta till lite knep..

Två tröjor och två jackor sen blir jag garanterat svettig även i snigelfart.🤪

Fast jag vägrar långbrallor.😁

Jag ljuger verkligen inte när jag säger det går långsamt men vem bryr sig som sagt var? Särskilt inte dagar som dessa!

Någon ”fusksvett” var det dock inteHigh performance strength-passet. Fokus ben och tema marklyft. Superskoj och jag vågade mig på ännu lite tyngre vikter.💪🏻

Kvällsbadet var absolut helt osvettigt, precis som det ska vara alltså, men lik väl underbart. Och välbehövligt.💕

Sen en helt annan grej.
Tack vare en fantastisk vän kommer jag kunna bjuda på (veganska) homemade cupcakes på söndag. Begränsat antal så jag fördelar dem under eftermiddagen och när de är slut blir det o-hembakat. 🤪🤪😄😄

Välkommen!

Kram från Ingmarie

Omvänt

Hittills har jag mest gå-joggat/sprungit men nu vågar jag nog påstå att det snarare är jogg/spring-gång. 🥳 Dvs mer spring än traskande.

 

Och det här vädret alltså. Jag ville nästan inte gå upp…

Kram från Ingmarie

 

Det tar sig!

Lyckades gå-jogga ihop 8 km på samma tid som det tog att få ihop 7,5 km i tisdags. Det tar sig! Nu är det ju inte alls säkert att gps:en stämmer såklart men om den gör det så är det ännu ett litet framsteg. Oavsett så var det härligt och kändes helt ok.

Tro nu inte att jag pressar mig för det gör jag inte. Tvärtom! Skulle t o m vilja påstå att jag är lite mesig emellanåt och det är självvalt. Har ingen brådska med någonting och vilar verkligen massor. Även under de där gå-jogg rundorna.

Samtidigt så går det ju faktiskt inte att pigga på sig genom att ligga på soffan hela dagarna. Man behöver utmana sig för att utvecklas oavsett vad det handlar om, eller hur? Det gäller bara att lägga sig på rätt nivå och det är väl det som kan vara det knepiga. Den där ribban måste helt enkelt anpassas efter nuet. Inte efter hur den var innan eller efter hur man vill den ska vara.
Att jag klarade av att både träna och jobba så pass länge som jag gjorde beror till stor del på att min lägstanivå var så hög. På gott och ont antar jag. Å andra sidan är det nog bra mycket enklare för mig att “komma tillbaka” igen just för att jag var så stark innan detta hände.

Hur som helst så har jag inte tagit så här många steg på väldigt många veckor. Tjohooooo!

Att det blev så här många i dag var för att en vän drog med mig på en extra promenad. Perfekt med en “walk and talk” träff för även om det blåste friskt så var det härligt att träffas och vara ute. Bada fick jag dock göra själv. Förstår verkligen inte varför… Jag har aldrig ångrat ett bad oavsett årstid och jag har faktiskt inte heller hört någon annan som gjort det!

Kram från Ingmarie