Löpning

Dim-känsla

Jag har säkert sagt att jag älskar dimma! (Näst efter sol och värme vill säga.) Det är något magiskt med den. Allt blir på något vis förtrollat, extra vackert och dessutom är det helt vindstilla. Lägg till alla vackra färger så kanske det helt enkelt var därför kroppen spritte lite extra i dag?

Det var nästan så jag blev sugen på att (smyg)haka på Runners Club när de körde sitt referenslopp men jag insåg ganska fort att jag skulle ha blivit avhängd ganska snabbt när de ångade förbi mig. Känns liksom ändå bra att jag var sugen på att ö h t kuta lite fortare tillsammans med andra!

Innan dagens två , nej tre, mysstunder hann jag även med gymet. Bra känsla där också!

Mysstunderna var totalt svettfria men ack så gudomliga!

Nummer ett var detta:

Nummer två var en tur till havet och ja, det var underbart och ja, cyklar fortfarande barbent !

Nummer tre var en fortsättning på en målarkurs jag håller på med inklusive fri lek. Måla är i och för sig alltid fri lek för mig för det är så jag vill ha det.

Kram från Ingmarie

Finskogar

Det är verkligen en lyx att ha två fina ställen lättillgängliga och där båda bjuder på magisk (löp-)natur.

Galgberget må vara mindre än Pålsjöskogen men den är lika magisk !😍 Jag lullar mest runt utan planer just nu och det är jätteskönt för jag varken vill eller pallar pressa mig ännu mer för tillfället. Men det vänder garanterat för det gör det alltid förr eller senare.

På gymet kan jag ta i lite mer men jag maxar bara om jag har lust. Det hade jag inte i dag.🤪

Har också ätit jättegod lunch hos mamma , Ulf och sötaste Sheila. Hon vet verkligen hur man smälter hjärtan!

Nu är jag hemma igen och det är (också) jättehärligt!

Kram från Ingmarie

På vift

Jag började dagen i skogen hemmavid. Lika vackert i dag som i går.

Tåget (som höll tiden!) tog mig till Halmstad och benen resten av vägen till Brooktorpsgården där det blev både god mat och många härliga timmar tillsammans med mina fina och härliga kusiner. Det är en ynnest att få ha dem i mitt liv.

Benen och cykeln tog mig sen även till Galleri 70 för att bl.a fixa inför ett event och för att njuta av allt det vackra som finns där. Om du är i närheten så kan du komma inom och även se några av mina tavlor.

Kram från Ingmarie

 

Färger

Våren och ffa sommaren är mina årstider men jag får ju lov att säga att höstens färger är makalöst vackra! Extra bra blir det när solen skiner och jag har tid för en sprada efteråt.

I ärlighetens namn tog jag hojjen till havet för att samtidigt hinna fixa med lite andra grejer så det var väl egentligen ingen riktig sprada. Havet var i alla fall underbart och vattnet så där klart så jag såg varenda sandkorn trots att det guppade en hel del.

Kanske är det för alla dessa färger som naturen bjuder på som mitt måleri just nu är ännu färgrikare? Roligt är det i alla fall! Om det ”blir” något återstår som alltid att se.

Det enda tråkiga just nu är väl att det mörknar snabbare och snabbare. Om jag inte missminner mig helt var det hyfsat ljust när jag cuyklade hem från Hot yogan förra veckan men i dag var det kolsvart.

Kram från Ingmarie

Skåneleds-äventyrslöpning

Jag älskar att kuta från A till B. Särskilt om det är på en ny plats och jag verkligen inte vet vad som väntar.

Skåneleden har enormt många sådana varianter och man behöver absolut inte följa exakt från en starpunkt till en annan utan kan bygga ihop lite hur man vill. Det gjorde jag i dag.
Jag vet inte ens vad det heter där jag startade men det var någonstans mellan Lannamärket och Hulrugered på en liten, liten landsväg.

Början var lätt och på asfalt men efter några kilometer svängde leden av in på en grusväg genom skogen.

Efter ytterligare några kilometer började det svåra med såp-hala spång blandat med gegga, lera, rötter och en massa löv som gjorde att jag inte såg vad som fanns under. Där gick det om möjligt ännu långsammare än vad jag trodde var möjligt. haha

För en gång skull tyckte jag det var himmelriket att komma ut på asfalt igen och även om mina fötter inte älskar det så funkade det ok hela vägen. Något har hänt sen jag var hos Bodywork-Martin första gången. Min plan är att fortsätta men det är lite knepigt att få ihop schemat.. Hur som helst, vägen och vyerna var makalöst vackra och solen värmed så mycket att tröjan åkte av. I oktober!

Målet var Båstad hamn för att möta Anders som valde att gå i dag och för att .. ja du vet vad.

Båstad må vara en metropol under sommaren men nu är den det då inte. Vi hittade dock Knut Jöns café som var öppet och som fixade oss varsin go-macka så vi fick hungern stillad.

Efter en kort men ack så ljuvlig tupplur på soffan hemma drog vi till gymet och jag vet inte om det var Båstad-luften, mackan eller den där mini-siestan som gjorde det men jag gick bananas i nästan en timme bland vikterna inklusive lite extra yoga-moves innan jag tyckte det fick räcka.

I morgon väntar ett helt annat äventyr!

Kram från Ingmarie

Inte som planerat

Egentligen skulle jag (och Anders) ha kutat mitt favvolopp Åhus Trailrun i dag men av diverse anledningar valde jag/vi att avstå. Det var verkligen inget enkelt beslut men absolut det rätta.

Men istället för att sitta hemma och deppa begav vi oss ut på upptäcktsfärd i närområdena och vilka upptäckter det blev!

Vi började i Jordbodalen som är ett hyfsat stort naturområde mellan all bebyggelse. Naturen är otroligt omväxlande med allt från träbroar och dammar till några mindre vattenfall och dramatiska branter där berggrunden syns tydligt.

Några kilometer bort via en ganska tråkig transportsträcka ligger Ramlösa Brunnspark.

Den är förmodligen mest känd för att det är här källan till Ramlösa mineralvatten finns.
Brunnsdrickningen i Ramlösa brunnspark invigdes på Karl XII:s födelsedag den 17 juni 1707. Under de närmaste åren blev Ramlösa brunn, under Johan Jacob Döbelius ledning, alltmer känd och hälsobrunnen utvecklades snart till en av de mera kända i landet.

Parken förklarades som byggnadsminne 1973 och är en unik och levande brunnsmiljö med byggnader, landskapspark, planteringar, källor, en ravin med skogspark och promenadstråk. Det järnhaltiga vattnet har sipprat fram ur bergen i hundratals, kanske tusentals, år. Länge hade dalgången där källan ligger rykte om sig att vara tillhåll för rövare och det var ingen som vågade sig dit. I slutet av 1600-talet upptäcktes det att källan var bra för hälsan och Ramlösas era som brunnsort startade. Idag finns många av de vackra byggnaderna kvar från källans storhetstid i början av 1800-talet. Gångarna i parken kantas av vackra blommor, alléer med gamla träd och en lekpark.

Skåneleden är en av lederna som går här igenom så det är enkelt att ta sig dit till fots!

På vägen tillbaka tog jag en lite annan väg och en extra loop bara för att jag hade lust!
Långsamt och inte särskilt långt men med en bättre känsla än på länge.

Sen vet du ju vid detta laget hur det blir när jag har sprungit och är nära havet…

Testade Råå havsbad och vilken pärla! Finns ett fint litet ”hus” med väggar, tak och bänkar (jag är inte så bortskämd..) och vid stegen har man satt en cykelkorg för att lägga sina grejer så de inte blåser bort. Genialt!

Några kilometer bort ligger Gantofta och Rååns dalgång där vi var i slutet på augusti. Där finns också Cafe Dalstugan som inte liknar något annat cafe vi varit på. Coolt, roligt, mysigt, trevligt, häpnandsväckande och med jättegod soppa och bröd. Finns annat också att mumsa i sig men våra magar blev för fulla för att testa våfflorna/pajerna/kakorna.

Så du ser, det blev en väldigt bra dag trots allt. Jag har varit ledsen men sen gäller det att fokusera på det positiva som trots allt (nästan) alltid finns.

Hur och vad gör du när du inte kan göra det du velat och planerat?

Kram från Ingmarie

Inget varar för evigt

Mina ben har förvandlats till två blyklumpar som fastnat i tjära. Att kuta är segare än segt men jag tror mig veta varför så det är bara att acceptera, åtgärda det som går att åtgärdas och lita på att det vänder. Skogen är i alla fall vacker och ger energi oavsett hur långsamt det går framåt. Blev korta turer både i går innan jobbet och i dag på ledig dag.

Det som dock är lite märkligt är att att all annan träning går bra och på gymet är benen verkligen inte varken trötta, sega eller klena. Samtidigt så vet jag ju att löpning är väldigt mycket mer energikrävande än de flesta andra grejer jag gör.

På en ledig dag finns det även tid att fylla på med energi både i min lilla målar-atelje och i havet. Så obeskrivbart tacksam för båda!

När det är segt och tungt av en eller annan anledning så gäller det att påminna sig om att inget, inte ens eländet, varar för evigt.
Så det tänker jag nu.

Kram från Ingmarie

Skogen

Jaha ja. Måndag igen, ny jobbvecka och mitten på oktober. Hur är det möjligt att det är det redan? Det är inte konstigt jag känner mig lite fartblind emellanåt. Samtidigt känns det som evigheter sen jag var i Albuquerque, sen vi flyttade hit och sen det var sommar-varmt.

Skogen förändras också i en rasande fart men oavsett hur den är eller ser ut så ger den mig alltid både lugn och energi.

Hur har du det i denna höstmånad?

Kram från Ingmarie

En blandad dag

Alla dagar är inte lätta (tränings)dagar och i dag var en typisk sådan. Seg och utan power och sånt märks extra väl när det vankas backar och trappor.
Men det är som det är och jag vet både att det är så det är ibland och att det går över. Ofta utan att man fattar varken hur eller varför.

Jag hade i alla fall bästa sällskapet av Catrine, finfint väder underbar utsikt och jag klarade alla trapporna upp till vår lya trots att jag var dödens trött efter de där 2,5 timmarna.


Catrine ska kuta Kullamannens 100 miles, dvs 16 svenska mil, om någon månad och är grymt stark så jag är glad jag inte blev helt avhängd.

Vi hängde sen hela eftermiddagen tillsammans med våra gubbar och jag hade helt ärligt kunnat fortsätta med det väldigt mycket längre.
Istället blev det en tur med hojjen ner till havet och.. ja du vet…

Sen vann jag minsann  i Dam-spelet också!

Kram från Ingmarie

Turligt

Såna här dagar är det en lycka att inte vara gjord av socker. Eller mjöl. Eller papper. Eller knäckebröd. Eller vattenlöslig färg.
Som människa klarar man hyfsat fint av att klafsa fram i regn och blöta även om både fart och känsla är samma som en solig och torr dag. I alla fall är det inte det för mig för dels är jag jätterädd gör att halka och dels ogillar jag jättemycket att inte veta vad som döljer sig i de där ocean-stora vattenpölarna. Ett dolt hål och man är ju liksom rökt!😱

Gjorde så gott det gick med fartleken i alla fall.
20 x 60-30 sekunder + upp och nedjogg. Fanns absolut inte en prick på mig som var torr efteråt!


Gymet var betydligt torrare, förutom att det var svettigt, och mitt yin yoga pass var absolut det torraste.😄

Det jobbigaste på hela dagen har utan tvekan varit tågresan. Jag skulle kunna skriva en väldigt tjock bok om alla deras försenings-ursäkter. I dag var det visst ” tågkö”.🙄

Men nu är jag hemma och allt är (nästan) glömt för det är fördelen med guldfiskminne. Tråkigheter försvinner ur skallen fortare än de kom dit. 😅

Dock med några få undantag…

Kram från Ingmarie