Simning

Kursstart

Det är väl inte jordens smartaste att börja en ny simkurs två dagar innan man ska på långäventyr men kursen är lååååång så när jag fick chansen att vara med på halvfart och på distans en del av tiden så tog jag såklart den! Och precis som den förra (korta) kursen med Simcoach Anna så var det så där bra att man liksom bara vill fortsätta simma, simma, simma , simma tills man antingen förvandlats till ett klor-russin eller tills vattnet helt enkelt dunstat bort. Jag kommer öva på Annas läxor flitigare än en myra släpar barr!

För att palla långflygningen har jag även mjukat upp mig med både ett härligt svettigt Hot Vinyasa flow-pass och lite justering hos bästa Micke. Gillar förresten deras nya skylt. Lite lagom ”osvenskt” kaxig.😍

Långflygningen kommer nog ändå bli en av mina smidigaste och bekvämaste ever. I LOVE uppgraderingar!

Sista jobbpasset är också avklarat. Kändes nästan lite vemodigt trots att jag ju kommer tillbaka. (Tror jag i alla fall…🤪)

Nu ska jag ”bara” packa, träna lite till och be en bön att det inte händer något varken hos tandis eller på isgatorna.🙏🏻

Kram från Ingmarie

Fryslort

Förlåt att jag tjatar men det här med is både på marken och i luften är inte min grej. I-n-t-e.

Det är som att hela jag också fryser till is och varenda liten cell stelnar och går i ide.Tur den sista nedräkningen för nu är väldigt nära.😀

Men hur eländigt jag än tycker det är ute kunde jag inte förmå mig att köra intervallerna på löpband. Trots att jag garanterat hade både tinat upp och blivit överkokt. Antar det är den åkomman som kallas korkad…🙄

Bara några kilometer bort finns dock en cykelväg som är en av de där staden satsar på att hela tiden hålla absolut is-och snöfri så dit tog jag mig och körde de tänkta 10, som blev 12, två-minutersintervallerna.

Att det blev 12 istället för 10 berodde inte på att jag var ovanligt pigg utan för att jag ville ha kortare nedjogg hem.🤪 Jag är i grunden lat så det är väl därför jag håller på som jag gör. För att inte helt fastna i slöträsket…

Men jag höll mig varm och varmare blev jag av att simma. Det kan verka märkligt men även om jag simmar hyfsat lugnt så håller jag värmen mycket bättre än när jag vattenlöper. Konstigt va? Fast i dag låg jag på så det fanns inte en chans att ens jag skulle kunna börja huttra.

Men det kommer ju ett ”efter” också. Och när det ”efter” innebär att åka till norra delen av stan med olika tunnelbanor, ta fel buss så man tvingas stå ute 19 evigheter och sen samma hem minus fel buss samtidigt som isvindarna blåser från precis alla håll så är då inte jag så kaxig. Jag blir helt ärligt väldans (frys)ömklig. Men jag höll mig samman för när Anders nu var så snäll och hjälpte mig att få hem fem stora tavlor som bästa Peppe spänt upp, så kunde jag ju inte gärna vara en lipsill.

Nu är de i all fall hemma och jag är så tacksam över både tavlorna och för att jag är varm igen. Typ så som den lille filuren som dök upp på en av dukarna.😍

Kram från Ingmarie

Annan slags svett-doft

Ledig en helt vanlig vardags-torsdag är verkligen värt alla helgdags-jobb! Ja nästan i alla fall…

För när man är ledig en vardag kan man ju t.ex kuta till gymet och härja när det är väldigt mycket färre människor än på kvällen när de flesta ”vanlig-jobbare” är där.

Lika kul som alltid, jo jag tycker verkligen det, även om vissa övningar är förskräckligt jobbiga. Excentriska hamstring-övningar t.ex. Men jag och mina hamstrings behöver det extra mycket nu så det är bara att hålla i och hålla ut.

Efter det tyckte jag det var extra smarrigt med en havre-cappu. Och lyxigt att åka tuben hem.

Faktum är att jag var på SoFo en gång till men många timmar senare direkt efter simpasset. Testade nya Hot Yoga flow. En förkorreograferad yogaklass i värmesal med typ det bästa av allt. Jag gillade den tokmycket! Musiken också. Och värmen såklart.😍🙏🏻 Men jag var nog den enda som svettades klor. En bieffekt av att prioritera några längder till i bassängen före att hinna duscha och torka sig ordentligt..

Kram från Ingmarie

Intervalldagar

Ibland bara orkar jag inte kriga mot is, modd, regn och kyla. Dessutom var jag sugen på fart i dag så då fick det bli hamsterbandet. Men antingen är jag i sämre form än jag trott eller så var bandet galet felkalibrerat för jäklar vad jobbigt det var trots ganska modest speed.

Eller så berodde min ”långsamhet” (jag vet att allt är relativt) på att jag dels slitit hårt på jobbet med övertid, klena pauser och sena kvällar och dels pga att jag drillades hårt av PT-Rafael i går när vi körde ett delvis gemensamt cirkelpass. Skitskoj! Och skitjobbigt! Men det var skönt att slippa bli trött ensam.🤪

Simintervallerna gick hur som helst helt ok.

Det bästa är att jag sluppit både slir och att frysa och jag kunde belöna mig med lite smarrig havremjölks-cappuccino. Vi har nämligen inget sånt i Bagis. Ännu…

Kram från Ingmarie

Nilsson the frog

Det var andra gången på bara tre dagar jag gick upp i snorottan för att via Alfridas stormvindar och isgator ta mig till Eriksdalsbadet. Alla som känner mig inser att det är medaljläge på det!

Men så skoj är det som sagt var att simma med Team Snabbare och Coach Ulf att jag alltså masar mig upp utan att ens snooza! Vi bjöds på ett riktigt skoj och utmanande intervallpass som gav mjölksyra ut i örsnibbarna. Och darr i varenda lekamen. Kanske därför jag ser ut som en groda.🤪

Kram från Ingmarie

Nyårsafton 2018

När jag helt frivilligt går upp 06.15 any morning, och ffa Nyårsaftons morgon, då är det garanterat något verkligen speciellt och extra skoj.

Och det var det! Som alltid! För simträning med Team Snabbare och Coach Ulf är alltid, alltid, alltid roligt! Många var vi också för en hel bunt lyckliga har kört simcamp sen innan jul och är inne på sluttampen nu.

Det ”klassiska” nyårspasset är det där 100 x 100 meter men då hade vi behövt lite mer tid än den som var bokad åt oss. Och tid för vila efteråt. Vilket jag inte hade haft oavsett för min nyårsafton har spenderats på jobbet. Väldigt bra sätt att hålla sig vaken på ända till tolv-slaget!

Det har varit ett fantastiskt 2018! Förvisso med några rejäla dippar men det mesta har varit väldigt bra! Om jag ids ska jag göra en sammanfattning av det.  Jag är jättenyfiken på vad 2019 har att erbjuda mig och ser verkligen fram emot ett helt nytt år att leva och upptäcka! Så tack 2018 och välkommen 2019!

Gott slut och Gott Nytt År!

Kram från Ingmarie

Dan före dopparedan

Jag inbillar mig att julen nog är en av de högtider som många håller stenhårt i traditionerna när det gäller mat, vad man gör och i vilken ordning man gör det. Allt från vilken slags frukost, var julklapparna ska förvaras och vem som gör vad till var man är, Kalle Anka, matordning och julklappsutdelning.  Jag har absolut inga traditioner när det gäller jul. Den har firats såväl med Kalle, paket, juldekorationer och julmat tillsammans med familjen i det svenska mörkret (och kylan) som utan. Många gånger har det blivit picknick på stranden utan en enda julpryl eller julmaträtt och jag har tappat räkningen på hur många jular jag tillbringat rännandes på sjukhusgolvet iklädd landstingspyjamasen. I år blir det ännu en gång till. Allt funkar men en grej gör jag i alla fall alltid. Precis som 99% av alla årets dagar. Helt rätt. Jag tränar! Varför inte liksom? Särskilt inte när det är söndag och jag är ledig!
Gillade förresten den lille tomtefiluren extra mycket.

Passade även på att köra sista simmet innan jul för nu stänger Eriksdalsbadet i två dagar. Förr stängde de redan när det luktade röd dag så jag är tacksam det inte är stängt längre. Bästa sällskapet av Yvonne hade jag också. Och en massa leksaker!

Något jag också alltid gör, liksom 100% av alla dagar i över 37 år tillbaks, är att välja vegomat. Just i dag testade jag lite ny julmat också. Mest eget hitte-på men även Anammas vegoprins och  Coops Vego-sill. Jättegott samtidigt som det är snällt både mot djuren och vår jord. Och det är väl det hela julgrejen handlar om? Att vara snäll och minska på lidande.

Har du några jultraditioner du håller hårt i?

Kram från Ingmarie

Hemstaden dag 3

Det är verkligen skönt att ha i princip allt och alla inom räckhåll så som det är här ”hemma”. Livet är allt lite enklare i en mindre stad där man inte behöver frakta sig själv i halva evigheter för att kunna träffas, handla, träna eller vad det nu är man ska göra. Om man har dem man vill träffa och det man vill göra här vill säga. Och det gör det. Det är ju därför jag är här och älskar att vara det!

Det är så himla mysigt att kunna hänga med mamma, Ulf och Morgan (inkl ”Helge” i Morgans mun). Vi har setts varje dag och det är så härligt! Försöker liksom bunkra upp mig för jag vet det kommer dröja till nästa gång…

Jag har också träffat min goa lillebror Markus. Tog med honom till Cortado cooffe trots att jag ju var där i förrgår. Så bra är det helt enkelt!

 

Markus, och resten av hans familj, får jag förhoppningsvis träffa väldigt snart igen. Fast utan Cortado- haket.

Förutom att jag ser till att träffa så många som möjligt så mycket som möjligt nu när jag är ”hemma” så passar jag på att träna så mycket som möjligt. Vad kan väl vara bättre än att ha sitt eget lilla training-camp när precis allt är serverat på gång/springavstånd?

Fina Galgbeget ligger precis i stan och är perfekt för intervaller. Det är kuperat och skitjobbigt men också platt och plättlätt. Bokskog är förresten vackert även när det inte är grönt.

Jag körde 5 x 6 min + hopp&skutt i backe. Efteråt var jag tacksam det var nedför till där jag bor just nu.

 

Sats i Halmstad är hyfsat nyombyggt och typ 13 miljarder gånger bättre än det gamla. Det gamla var förresten ett av Halmstads första, nu snackar vi 1990-tal, och jag minns att jag tyckte det var sååååå coolt! Nu finns det minst 12 olika slags gym att välja på + Cross-fit, PT-gym och jag vet inte allt. Tiderna förändras minsann. Jag har bara varit där en gång i somras och jag hade lika kul denna gången. Ja det har jag ju förresten alltid för man får ju så skoj som man gör det, eller hur?

På fredagar har klubben en av sina tre simtider vilket betyder att vi har bokade banor. Helt klart hade det inte behövts i dag. Det var ingen där! Varken klubbisar, ”vanligt” folk eller andra klubbar/föreningar. Noll, narda, zero. Men hallå! Jag fick ju för sjuttsingen beslutsångest!

Jag hade lite sett fram emot att bli servad ett färdigt pass men det sket sig alltså. Tur jag är påhittig och inte ger upp så lätt. Plötsligt hade jag drillat mig själv en hel timme och ska jag vara ärlig vet jag inte riktigt hur det gick till. Jag plockade ihop övningar allt eftersom de ploppade upp i min skalle. Snacka om att vara in the moment.

Kram från Ingmarie

 

Hemstaden dag 2

Det är som att tiden går extra fort när jag är hemma i hemstaden. Hinner ju knappt vakna innan det är dax att lägga sig igen. Märkligt va? Fast i ärlighetens namn är det så mest varje dag tycker jag. Att tiden går så rasande fort att jag inte riktigt hinner med. Utom när jag är hos tandläkaren. Eller väntar på tuben efter jobbet.

Så vad hittar man på en hel dag när man är ledig och solen går ner innan den ens har gått upp utan att ens bli det minsta sovtrött?
Mitt recept är superenkelt. Man ser till att ha kul förstås! Sen vad som är ”kul” är förstås relativt och högst individuellt. Att kuta i grådis tycker en del är pest. Jag tycker det är ljuvligt! Särskilt när det är barmark.

Det är t.o.m kul att gå till kiropraktorn när man har stans absolut bästa. Hans har hjälpt mig fler gånger än jag kan räkna till och i dag var inget undantag. Ingen stor grej som behövde fixas men tillräckligt störig för att jag ville göra något åt det. (Sitta på tåg efter slirlöp är nämligen inte min ryggs favoritgrej…)

Mamma och Ulf är lite klena (läs förkylda) just nu och det är såklart inte kul. Men med en hel påse vegomat från Spis & Deli inkl. mitt sällskap så är jag säker på att de är piggelin i morgon igen! Vi åt med så god aptit att jag minsann glömde fota… Men jag kom i alla fall ihåg det när jag och bästa Karin traskade en fin runda runt Slottsmöllan. Det är en unik miljö och jag älskar verkligen de gamla tegel- och yllefabrikshusen som ligger så vackert utmed Nissan. Hade faktiskt väldigt gärna bott där om det hade funnits boende. (Det är ännu så länge bara företag som håller till där.)

I går körde jag ju ett mini-superheropass med några klubbisar och i dag blev det ett mini-superheropass med bara mig själv. I praktiken innebar det att jag gjorde så många teknikövningar jag bara kunde komma på under 45 minuter och jag får nog lov att säga att jag lyckades ruskigt bra! Om man hade kunnat få medalj för påhittighet och kom-i-håg hade jag fått 8 st. på en gång! Avrundade med en halvtimmes poolrun när jag ändå var där och det var gott om plats. Sånt ska inte slarvas bort för vem vet när det sker nästa gång?

Vet du? Det känns skönt att sitta med fossingarna i högläge nu. Och fundera på hur fort dagen ”försvann”.

Kram från Ingmarie

 

Hemstaden dag 1

Snö är som sagt var vackert och fint på alla möjliga sätt och vis men när det kommer till löpning så föredrar jag barmark alla veckans dagar. Även om det är megagrått.

Sprang fina Sperlingsholmsrundan förbi stora fält, hästhagar och det vackra godset. Tror faktiskt aldrig jag kommer att tröttna på att springa just där.

 

Men även på en av mina favvostigar som börjar typ här.

När man är på hembesök under bara några få ynka dagar gäller det minsann att maxa allt. Men utan att stressa. Då blir det aldrig bra. I går kväll passade jag på att hänga hemma hos mamma och Ulf. I dag har jag käkat lunch med Sara och fikat med pappa. Cortado coffee gör btw (bl.a) ruskigt goda sallader.

Har också sett coolaste jul-simmössan! Trots att jag har en halv miljard simmössor redan så skulle jag lätt få plats med även en sån här!

Ägaren var klubbisen Jerker som jag tillsammans med Peter, Rickard och Jonas körde ett ”mini-hjältepass” med. Helt kort går det ut på att köra så många 100-metersintervaler som möjligt under de 90 min vi hade till förfogande. Varje halvtimme försvann dock 2 min för kiss- och drick paus. Även om grabbarna hann med en himla massa fler vändor än mig så är jag förbenat glad över alla de jag gjorde. Sista halvtimmen ”fuskade” jag med paddlarna men å andra sidan är det också tyngre för armarna så det kanske går jämt ut oavsett på något vis. Det allra bästa, förutom att det var jätteskoj, var att jag märkte att ju längre vi höll på ju starkare och piggare blev jag medan det blev tvärtom för boysen. Antagligen för att de öste på redan från början. Och simmar snabbare förstås. Ibland är det ändå lite bra att vara en långsam starter.

Kram från Ingnarie