Sprada

Roligheter och belöningar på årets kortaste (?) dag

Om jag inte fattat helt fel så är i dag årets kortaste dag. Eller längsta beroende på hur man ser det.🤪

Den har i alla fall varit ruskigt mörkgrå! Tur att jag gillar grånyanser i alla dess former. Framförallt gillar jag att det är plusgrader och halkfritt! Är obeskrivbart tacksam för varje (intervall)löppass jag kan kuta ute utan att riskera livhanken. 😱

Oavsett i vilken form  jag kör intervaller, och oavsett hur de är, så gör jag alltid, alltid min jaggjordesågottjagkundeochdeträcker-gest. 💪🏻Den är liksom som en positiv trigger efteråt och faktiskt något jag lärde mig av en idrotts-psykolog under min elit-tid.

Just i dag blev det 4 x (5+3+1) min. (Vila 1 min.) Det gick varken väldigt bra eller väldigt dåligt. Rätt och slätt ett helt ok mittemellan-pass!

Som du ju säkert vet belönar jag mig också alltid, alltid efteråt oavsett hur det varit.

Min allra bästa belöning är (förstås) sprada! 😍Jag blir (ännu mer) lycklig in i själen när jag får komma i. Det är som att bli översköljd av energi, livslust och  glädje. (Även fastän man är trött av träningen.) ! Jag älskar ”min” sjö. Den må vara densamma hela tiden men den ändras och förändras varje gång jag ser den. Helt fantastiskt! Ett av naturens magier och underverk!

Änderna höll mig sällskap men lite i bakgrunden. Det passerade även en liten familj vars unge ville i för han tyckte det verkade jättekul! Barn är bra smarta alltså för han hade ju helt rätt! 😄

En annan belöning, som jag ju faktiskt alltid ger mig själv, är god och näringstät mat. Vego såklart. Ingen levande varelse ska behöva lida för att jag är glupsk.

Sen kan jag avslöja att det verkar som att årets kortaste/längsta dag även innebär en av årets lugnaste dagar på Eriksdalsbadet.🥳

Kram från Ingmarie

 

 

 

Undviknings-strategier

Mycket orkar, klarar och står jag ut med men minsta lilla sömnbrist så är det som om allt raseras och det där svarta hålet är ruskigt nära att sluka mig.

Jag går aldrig säker men en stor skillnad mot förr är att jag numera känner igen både symtomen och varningssignalerna. Just nu är båda de där väldigt starka och jobbet är utan tvekan orsaken och den utlösande faktorn. Så nu gör jag mitt bästa för att bromsa och undvika att så att säga ”trilla dit”.

Mest vill jag egentligen ingenting hellre än att isolera mig, dra täcket över huvudet, sova och sen mirakulöst vakna och vara glad som vanligt igen. Men det funkar ju inte riktigt så. Jag måste liksom häva, bromsa och ta mig igenom det här på egen hand. Tack och lov orkar jag det ännu så länge vilket jag är obeskrivbart tacksam över såklart. Visst, det finns piller, men helt ärligt så hjälper de bara för stunden och förr eller senare måste man sluta och konfrontera eländet ändå. Dessutom är  biverkningarna en flera kilometer lång lista….

Mina ”piller” är absolut biverkningsfria men kanske en smula jobbigare och krångligare än att bara behöva svälja. (?)

Yoga och meditation är alltid bra både som förebyggande och när det krisar. Det vet man ju numera. I dag körde jag både eget (som alltid) och ett Hot Vinyasa pass. Så himla skönt att slippa tänka och bara låta sig ledas av instruktören! Att löpning är bra även för själen vet man också numera. Så tur för mig att jag gillar det. var tveksam till min ursprungliga plan på 3 x 10 min. tröskel men jag bestämde mig för att testa och det gick helt ok!  Avslutade det hela med det jag tror har absolut allra bäst effekt på mig och många, många fler. (Alla varken kan eller vill ju kuta eller yoga.)
Ja du vet säkert redan.

Sprada, coldswim, iceswim. Kärt barn har många namn du vet men när jag går i på vägen hem under ett löppass då är det utan tvekan en sprada!

 

Så tack kroppen och tack Söderbysjön. Utan er hade livet varit väldigt tungt och olustigt just nu.

Kram från Ingmarie

Älskar isfritt

Om man är en vintermänniska som vill ha snö och kyla så förstår jag att det är trist just nu. I alla fall om man bor i 08a land. Av den snön som fanns i tisdags finns inte en flinga kvar. Allt har smält och regnat bort.
Jag tycker förvisso om ljuset och tystnaden snön ger men ändå föredrar jag detta blöta grå mångfalt alla veckans dagar för det betyder modd- och isfritt!

Det betyder att det går att kuta överallt utan att riskera att man driftar omkull. Att jag blir genomblöt bryr jag mig inte så mycket. Körde intervaller i går som kändes helt ok!

Och skön lugn distans i dag. Såg du den förresten? Solen! Det gjorde jag!

Töväder innebär även att isen på ”min” sjö har smält bort igen. Gissa om det gör mig glad! Tror änderna också gillar det.

Jag är väldigt glad och tacksam över att jag har dessa energi-påfyllare för annars hade jag inte pallat med jobbet över huvudtaget. Nästan  så jag inte gör det ändå.

Denna helgens två eftermiddags/kvällspass har inneburit:

En halv rast ena passet. Noll det andra.

Ett toabesök ena passet. Noll det andra.

Två glas vatten ena passet.  Ett det andra.

Övertid på ena passet. Övertid på det andra passet.

En halv matlåda som hann ätas ena passet. 10 % på det andra. (Typ tre tuggor.)

Ändå ska vi göra mer, oftare och bättre. Jag undrar fortfarande hur? Och ffa hur jag och mina kollegor ska orka? Eller fel, det gör vi inte men vi är professionella i vår yrkesroll och det kanske inte alltid är så bra?

Kram från Ingmarie

Vinter-lycka och Reko-ring

I går kväll när jag tog mig hem från jobbet i halkan och en massa snöblandat jox bestämde jag mig för att det skulle bli hamsterbandet i dag.
Men det är tur man är flexibel och kan ändra sig för hur kallt och halt det än må ha varit så kunde jag omöjligtvis motivera mig till att åka tuben för att tillbringa tid med att svettas i en mörk lokal i dag. Jag tog helt enkelt till plan B, backträning, och tur var väl det för jösses så vackert det var! Sån här vinter är helt ok för mig! Precis lagom av allt! (Och minimalt med modd.)

Det gick oväntat bra med de där backarna. Eller alltså det var ju bara en men jag körde den  12 ggr upp och ner à ca 600m/varv.

Jag var dock sugen på mer. Eller snarare annat. Men inget ovanligt. Bara väldigt mycket sugen..

Just den backen ligger mellan Söderbysjön och Hellas. Söderbysjön är numera helt istäckt. Ingen  pinne i världen kan slå hål på den nu och någon yxa äger jag inte.

Men i Hellas-sjön så verkar det vara ”varmare” för där var det i princip helt öppet. Och, tja du vet ju hur det blir…

Sen sprang jag hem igen. Efter att ha ”fuskat” genom att knyta skorna inne på toan. Fingrarna var åtminstone lite mer samarbetsvilliga där inne.

Jag vet inte hur det hos dig men här i 08a land är det mörkt redan runt kl. 15. Då har jag inga som  helst problem med inne.aktiviteter. Det ä’r förresten nästan en förutsättning för att jag inte ska hoppa i pyjamasen och går och lägga mig redan då… Att istället tillbringa en svettig timme på gymet är perfekt! Och galet skoj som alltid.

Jag har även varit på min första Reko-utlämning.. Det finns lite här och var i vårt land och innebär att lokalproducenter ,via sin lokalaFacebook-grupp, lägger ut sina varor de säljer. Sen beställer man, betalar via swish och på en bestämd dag, tid och plats samlas alla producenter och köpare för utlämning. Hur bra och smidigt som helst!

Sen var det bara att cykla hem med grejerna i kylan och månens otroligt vackra sken.

Det här blev det förresten. Fina grejer!

Har du använt Reko-ringen?

Kram från Ingmarie

Blöt dag

Jag tror minsann det regnat mer eller mindre precis hela dagen. Och blåst. Det tog inte många minuter på löpturen innan jag var totalt genomblöt.

Regn är kallt. Särskilt när det bara är någon plusgrad och blåser på tvären. Tro det eller ej men det varmaste på hela passet var i plurret.

Jag var så blöt innan jag hoppade i att jag inte ens brydde mig om att ta av mig sockarna.

Det enda ”problemet”, förutom att hela kroppen var skrynklig av all väta, var att mina fingrar blev mer och mer obrukbara. Jag frös egentligen inte om dem. De gick bara inte att styra. Att det blev några foton över huvudtaget beror enbart på envishet och uppfinningsrikedom.  (Man kan ju t.ex trycka med knogarna.) Däremot klarade jag inte av att knyta skosnörena ordentligt så det blev en lite annorlunda löptur hem.

Bra uppfinningsrikedom innebär också att jag har bra sätt att tina upp på. Detta är ett.

Har du också kutat i blötan i dag?

Kram från Ingmarie

Re-charged

Det blev ännu en övertidskväll utan ett enda toabesök och utan ordentlig rast. När jag äntligen blev frisläppt var jag så trött att jag nästan sov ståendes och höll på att missa tuben hem. Och det vill man inte för de går inte så ofta vid den tiden på kvällen/natten…

Men hur trött jag än var så är det (för mig) inte helt enkelt att varva ner när det varit full sula ända fram tills jag stämplade ut. Somnade jättesent och unnade mig därför en rejäl sovmorgon för i dag har jag varit helt fri! Och jädrans vad jag har laddat upp batterierna igen! Vattenlöpning med allra bästa Lisa t.ex. I egen bana i princip hela tiden!

Och lyxig middag tillsammans med mamma, Ulf och Anders. De, mamma och Ulf alltså,  är här bl. a för att vara med i morgon och det är så himla mysigt att de både kan och vill. Vi var på DowntownCamper by Scandic Café. Rekommenderas! Vego rakt igenom och så gott att vi alla dog mums-döden en smula.

Kutat har jag också gjort.

Och dansat lite vid Bagis fina skogs-julgran.

När jag kom förbi Söderbysjön såg jag till min förfäran att isen lagt sig på den.

Men när längtan blir för stark så… Jag måste dock hitta ett bättre ”redskap” än en pinne även om den var stor och stark.

Kram från Ingmarie

 

Svett, kyla och ett annorlunda plåster

Kroppen är  väl ändå en ganska märklig manick? Nu tog vi det som sagt var väldigt lugnt i lördags men nog trodde jag att sex timmar i skogen skulle sätta mer spår än så här i benen. (Typ ingenting.) Däremot känns måndagens PT-drillande desto mer men bara i överkroppen. Jösses alltså. Men det är bra för det betyder att 1: jag gjorde rätt, 2: det finns utvecklingspotential och 3:  jag maskade inte trots att PT-Rafael påstod det var ”tändsticksvikter”.

Man botar som bekant träningsvärk bäst genom att röra på sig och även om överkroppen inte rör sig jättemycket i löpning så rör den sig. Och framförallt behöver den använda sina muskler för att hålla ihop sig med underdelen.

Huvudpasset blev en enkel fartlek, 40 x 30-30 hard-easy, plus 240 utfallsteg (jo jag räknade) i backe, grodhopp och enbens-hopp.

Kändes riktigt bra! Och kul!

Belöningen var en skön men kort simtur i Söderbysjön. Änderna var inte så sällskapliga i dag utan höll sig långt bort på andra sidan. Hoppas de inte tröttnat och övergett mig…

Så vansinnigt vackert. Måtte isen hålla sig borta länge, länge så jag kan fortsätta med det här.

Sjövattnet var förvisso kallt men det riktigt kalla hände här.

Jag har en mycket mild variant av något som kallas Aktinisk keratos. En slags skada på huden som man oftast enkelt kan ta bort med kryobehandling som innebär att man med hjälp av dikväveoxid fryser bort förändringen. I sanningens namn kändes det inte så kallt trots att det är nära -90 grader.Biverkningarna är få men det kan bli ett litet sår så simningen lär tyvärr få vila ett tag. Tur i oturen så får jag ju kuta och extra bra att det just i dag kom ett paket på posten med två par Altra-skor.. Ganska bra ”plåster på såren” ändå.

Kram från Ingmarie

Anti mörkerdepp

En del vanor varken vill eller ska man bryta. Du vet de där som man inte gör varje dag men längtar till och som man verkligen både njuter av och uppskattar när man väl får göra det. Jag tror det är extra viktigt att göra många sådana saker ni när mörkret omsluter oss. Förutom att äta t.ex. extra d-vitamin vill säga.

Intervaller må ge lite små-ångest före, det är ju trots allt jobbigt, men när man väl börjat dem så glömmer åtminstone jag vad den delen av skallen där latmasken bor försökte övertyga mig om innan. Jag gillar det! Jättemycket!

Det är förstås inte lika kul när det är trögt och man ska försöka ösa på lite men även de passen ger en slags lycka tycker jag. I dag var det inte så. Kändes bra hela tiden men visst var de två sista 5- minutrarna en utmaning! (Planen var 6 men det blev 7 st med 1 minuts vila.)

Det var grått och så hög luftighet att det nästan blev regn men helt vindstilla och perfekt temperatur.

Jag sprang på ett av spåren vid Hellas så direkt efter kunde jag köra lite på utegymet där. Hur bra som helst!

Där finns ju också en av finsjöarna. Och kolla nu har det lagt ut den nya bryggan som ska vara starten på Stockholm Open Water swim. Jag vet att det kan verka både konstigt och obegripligt men jag längtar!

Men det var inte där jag hoppade i. Utan i min andra finsjö. Så vacker att det nästan gjorde ont!

Intervaller vill, och kan, jag inte göra mer än max två gånger/vecka men sprada och/eller cold/ice-simma kan jag lätt göra varje dag! Särskilt nu när jag vet att jag behöver massor av fler må-brahormoner än under den ljusa våren och sommaren. Kruxet är att det ju tar lite extra tid, särskilt nu med alla extra kläder, och ibland finns inte den. Men varje gång är precis lika härlig hur kort eller lång stunden än är  Och varje gång fylls jag av en omätbar lycka! Det här måste utan tvekan vara en av de bästa ”medicinerna” ever mot  mörker-depp.

Och mysigaste ”medicinen” är nog ändå Yin yogan.

Vad tycker du om mörkret?

Kram från Ingmarie

Favorit i repris

En rolig grej med Facebook är när det kommer upp vad man gjorde samma dag för 1-3-6 o.s.v år sedan. För 3 år sedan var det tydligen snökaos i 08a land. Det hade jag (visst tack och lov) helt förträngt. 😱

För 1 år sedan , precis som i dag, kutade jag i grådis och duggregn. Inte intervaller som i dag men löpning är löpning oavsett, eller hur?

Och sen ner i samma sjö som då.

Och jag säger det igen och igen och igen. Man ångrar aldrig en sprada! Eller en simtur i en sjö över huvudtaget förresten.😄

Om jag även jobbade efteråt då för ett år sedan framgick aldrig av Fb men det gjorde jag i alla fall i dag. Och det var precis lagom mycket att göra!

Kram från Ingmarie

 

 

 

 

Självsnäll

En del av min livsfilosofi är att man ska vara självsnäll. Och ge sig själv små belöningar när man gjort något lite utöver det vanliga. Ibland kan såklart även  ”det vanliga” vara det som är som behöver belönas. T.ex när man fixat matlådor som man brukar fastän det känns extremt tråkigt. Då tänker jag: ”Bra där Ingmarie! Nu vet du vad du stoppar i kroppen och de pengarna du sparar genom detta kommer du ha roligare för i januari.”

Nu kanske alla inte tycker intervallträning är att vara självsnäll men det tycker faktiskt jag. Hur man gör dem är skit samma men kroppen behöver utmanas och pressas lite extra åtminstone ett par gånger/vecka. Att få andnöd, hög puls, svettas och uppleva mjölksyra är ju faktiskt inte farligt. Tvärtom! Det är superviktigt för att varenda cell ska hålla sig levande och glad Jag körde 3 x 10 min i tröskelfart i dag. (Samt uppvärming och nedjogg förstås.)

Plus några hundra utfallssteg ( jo några hundra) och lite hoppövningar uppför denna backen. Tanken med det är att försöka hålla kvar lite av ungdomens spänst och styrka i benen. Försöka duger i alla fall…🤪

Belöningen var den enklaste tänkbara. Och en av mina absolut bästa. Sprada! 🥰

Bara jag och änderna. Så fridfullt men samtidigt så levande att det omöjligtvis går att förklara.

Visst kan jag bäva lite för det innan, det är trots allt ganska kallt både i vattnet och på land nu, men det tar max 1,5 sekund innan jag påminns av varför jag vill i. Det är den där helt unika känslan av frihet, hormonrus och både livskraft och livslust! Ett uppåt-tjack utan minsta lilla biverkan. (Men man blir beroende…😁)

Som du kanske vet är jag ju löjligt förtjust i att ha ett helt gym att leka i. Det är liksom en belöning i belöningen. Att ”besegra” den där kälken på gymet är dessutom en slags belöning i sig för jäklar vad den kan suga! Varje gång jag klarat hela varvet fram och tillbaka känner jag mig så ruskigt nöjd att hade jag haft fjädrar skulle jag  spänt ut dem och stajlat runt. 🥳 Den som inte blir svett och trött av den har utan tvekan för lite vikter på. Eller fuskar medvetet. Och det är inte särskilt snällt om du frågar mig. Det blir ju på något vis som att lura sig själv…🙄

En belöning till sig själv behöver inte vara märkligare än så här. En klapp på axeln, snälla tankar, näringsrik mat, en stund i tystnad, en powernap mitt på dagen, gott kaffe, tända ljus eller en stund i mitt målarrum är fullt tillräckligt för mig.

Ett ännu så länge ofärdigt projekt.

Hur gör du när du ska vara lite extra snäll mot dig själv? (För du är väl det?)

Kram från Ingmarie