Sprada

…Och lördagsmys

Jag vet inte vad du tycker men jag tycker november har varit riktigt härlig so far! Ljummet, halkfritt, snöfritt, mestadels vindstilla och t.o.m en och annan soldag som i dag! Som gjord för att Sprada!

Men visst, det blir mörkt ruskigt tidigt.😱 Helt ärligt är jag redo för pyjamas redan vid kl 17. Så det är tur det finns upplysta gym med massor av roliga leksaker så jag håller mig vaken.

Nu har dock pyjamasen åkt på trots att klockan är jättetidigt och det är så skönt! Njuter lika mycket varje gång det sker. Oavsett dag. Kvällssudd har jag ju liksom tillräckligt av ändå för det är baksidan av den där framsidan.

Kram från Ingmarie

 

Grått

Alla som känner mig det minsta lilla vet nog också att jag verkligen, verkligen, verkligen fullkomligt tokälskar sol och värme. Det kan liksom aldrig bli för mycket av någon av dem. Ju mer ju bättre och ju härligare om du frågar mig.

Så med tanke på det kan det säkert tyckas väldigt motsägelsefullt när jag också säger att jag älskar november! Jo, du läste rätt. Efter att jag såg filmen Lysleite så har min bild av, och mina tankar om, denna månad helt förändrats. Ljuset som är nu är unikt och inte alls “bara grått” som vi verkar tro. Eller kanske snarare har övertalats att tro. (?)

Nu när jag är ute förstår jag vad de menade på filmen. Det är magiskt och vansinnigt vackert om man bara anstränger sig lite, lite och skippar de gamla (förutfattade) tankarna om “gråa november”.

Och grått är ju faktiskt fint! Den finns i oräkneliga nyanser och kontrasterna kan bli precis hur coola som helst.

Flatensjön som jag sprang runt i dag är som en kaskad med olika former av blyertsgrå och absolut omöjliga att motstå att hoppa i.

Vilket förresten säkerligen också kan verka märkligt och motsägelsefullt med tanke på den värmeälskare jag är. Men Sprada är något helt annat! Det är ett enda stort endorfinrus! Värmen behåller jag ju plättlätt genom att springa både före och efter.

Kram från Ingmarie

Hellre gråfeeling än (grå)vitslafs

Ingen har väl missat hur grått det är och hur tidigt det blir mörkt nu? Men som jag och bästa Lisa konstaterade under vårt sociala vattenlöpningspass: Hellre regn och grått hela vintern än snö för i 08a land blir det ändå bara slask, slir, modd och halka.

Jag kan i och för sig leva utan både snö och vinter oavsett hur enkelt som helst. Mörker är jobbigt men det går liksom att värja sig mot och “bota” miljarder gånger enklare än kyla och halka. Ljus finns och går att skapa plättlätt. Kakel och bassäng är långt ifrån sjö och hav men det ger ljus lyser upp!

Och träning ger som bekant härliga endorfiner men vill man ha ännu mer så finns inget bättre än att Sprada. Jag lovar! Det ger en garanterad både energi- och endorfinkick som röjer bort varenda grå nyans! Förresten, hur skulle jag kunna motstå?😍

Kram från Ingmarie

Hur man kan vara social

Det finns de som säger att en av anledningarna till att de jobbar är för det sociala och för att annars skulle de varken ha rutiner eller något (vettigt) att göra. Eller ens en “riktig” identitet.

Well, jag tillhör inte dem. Jag är inte mitt yrke och jag har inga som helst problem med att roa mig/fördriva tiden när jag är ledig. Eller skapa rutiner. Hade plättlätt kunnat skippa jobba resten av livet om det inte vore för den där lilla detaljen som stavas pengar. Man kan ju fortfarande göra nytta och jobba som sjuksköterska genom t.ex volontärarbete, sätta väckarklockan på samma tid, fortsätta med det man gillar göra på sin fritid och umgås med människor. För även om jag trivs med mina kollegor så är jag liksom inte “beroende” av dem för att ha ett socialt liv. Det fixar jag liksom ändå.😄

Köra PT-pass med Rafael är kanske inte så himla socialt just då. Det får bli före och efter för den där timmen är ju mest bara ruskigt mycket mjölksyra och svett. Och som alltid innehåller den nya (galna) utmaningar. Det här är en grej jag behöver öva mer på…

Och box-jump måste jag definitivt bli bättre på.😱

Hänga med Ulrika är supersocialt även om vi mest har näsan ner i vattnet när vi simmar. Men i pauserna, före och efter tar vi igen varenda tyst sekund med råge. Om det fanns en tävling i flest ord/minut hade vi vunnit med hästlängder!

Sen gillar jag ju faktiskt väldigt mycket att umgås med mig själv. Helst i skogen.

Och allra bäst när det blir Sprada

Hur är det med dig? Behöver du ett jobb för att ha ett bra liv?

Kram från Ingmarie

Det fick bli annat lördags-skoj

Förra året vid denna tiden var jag med på ett riktigt lång(SUM)-pass och gissa om jag hade velat i år igen? Men ibland får man liksom vara lite både förnuftig och realistisk och inte helt låta lusten styra. 50 km Sörmlandsled är ändå 50 km Sörmlandsled och min kropp är helt enkelt för klen för sådana äventyr just nu. Eller kanske mer så här. Jag hade klarat det men “priset” efteråt skulle bli att jag behövde extra lång återhämtning, kanske kroppen även skulle bli skadad, och det är inget jag varken har lust eller tid med just nu. Har såklart aldrig lust med det egentligen men ibland klantar man ju till det och det blir paus vare sig man vill eller ej.

Hur som helst. Det går ju faktiskt alldeles utmärkt att roa sig ändå!

Fick till ett ganska bra långpass (första “riktiga” sen fotskadan när jag tänker efter) i sagoskogen. Det är verkligen makalöst vackert nu!

Inklusive härlig Sprada! Fick t.o.m applåder av några förbipasserande! Haha!

Den “riktiga” simningen blev dock inomhus på det vanliga stället. Om nu någon fick för sig något annat. I might be crazy but I’m not stupid som sagt var…🤪

Nu var det så turligt att min ganska nyfunna (Swimrun)vän Ulrika kunde och ville haka på och det är som jag sagt innan. Simma tillsammans är både roligare och bättre!

Tro det eller ej men simning är enormt socialt. I de små andningspauserna hann vi avhandla allt från hur jobbigt det är med intervaller till jobbschema. Sen ska man ju inte förglömma tiden i bastun och omklädningsrummet! Då hinner man prata om väldigt mycket! Och smida planer.😁

Och på tal om vackert. Vilken kvällshimlen!

Kram från Ingmarie

Två säsongspremiärer

Det (enda?) bra med höst, vinter och kyla är två saker som drar igång “på riktigt”.

1: Sprada! Det är förvisso nog fortfarande två-siffrigt i vattnet men det är nu den börjar. The real Sprada-season. ( För dig som inte vet så är Sprada mitt egenpåhittade ord för springa + bada.)

2: Indoor Running! Jag vet att det är de som gör tvärtom. D,v.s springer inne på sommaren och resten av året ute. Det finns t.o.m finns de som alltid springer inne! 😱Men för mig börjar mina IR-klasser först nu och varar fram till våren. Sen kör jag bara på bandet i absoluta nöd- och krisläge. För även om det är fasligt skoj så är ju ute bäst. Åtminstone så länge snö, is och modd håller sig borta.🤪

Vad har du för höst/vinter-säsongspremiärer?

Kram från Ingmarie

Älskar svetten

Å ena sidan tycker jag den här högst ovanliga värmeböljan som parkerat sig över vårt land är skrämmande. Vi manipulerar vår jord något fruktansvärt och konsekvenserna börjar visa sig.

Å andra sidan älskar jag ju detta! Solen, värmen, dofterna och svetten. Det är lite som att vara tillbaka i Australien igen. En del undviker att kutat ö h t på dagen, alt springer i skogen, men jag kör gladeligen intervaller utan en gnutta skugga.

Och jo det var svettigt!😄

Närmsta utegymet ligger också i solen så där härjade jag även en stund i dag. Plus ett dopp i närmsta sjö. För jag älskar ju att Sprada också! 💕 Sen hann jag inte mycket mer innan jobbet. Som f.ö var en av de värsta och tuffaste pass jag hittills haft där jag är nu. Men allt uteliv räknas och nästa veckas lediga dagar ser ganska lovande ut! I alla fall om man är funtad som mig. ☀️☀️☀️

Kram från Ingmarie

Hemmaläger dag 3

Jag har förstått att det finns de som helst undviker både sol och värme. Ja t o m de som undviker att bli fysiskt trötta och svettiga.

Well, jag tillhör inte dem!

När solen gassade som bäst i dag sprang jag (omvägen) bort till Hammarbybacken. Den är absolut skuggbefriad och ger garanterat både svett och trötthetskänsla. Som jag älskar den! 6 x 2 kilometers-rundan jag brukar köra innebär 12 ggr upp och 12 ggr ner. Något platt parti existerar inte så det blir totalt ganska många höjdmeter. I praktiken borde det betyda ca 1000 eftersom toppen är typ 93 m ö h. Måste vara ett av de bästa sätten att få starka ben tänker jag. Inkl sol och svett!

140 min senare var jag hemma igen. Lite dammigare, mycket tröttare och väldigt mycket svettigare.

Bästa sättet att svalka sig på måste ju vara att simma. Eller för all del Sprada och bada. Det ena behöver ju inte utesluta det andra menar jag. 😄 Jag gör ofta båda! Simmade förresten utan våtdräkt i dag och frös inte ens! När hände det senast i denna del av världen?

Min lilla mini hemma-trainingcamp är över för denna gången, i morgon är det jobb igen så då får jag tagga ner lite, men om jag får säga det själv har jag lyckats riktigt bra som camp-ledare!

Kram från Ingmarie

Favoriter i repris

Jobbkväll. Då passar jag som alltid på att vara ute så mycket som möjligt. För att liksom orka vara inne.

Märkligt nog var benen pigga i dag igen. Ingen ordning alls på dem. Eller så är det fullmånen som påverkar. Vad vet jag? Är faktiskt mest glad över att de vill kuta över huvudtaget.

Körde lite styrka på Hellasgårdens utegym också. Men jag behöver nog jobba upp mig lite för jag antar att det är meningen att man ska kunna få ner lats-stången med just latsen. Inte kroppsvikten. Vilket förresten inte heller funkade…🤪

Och såklart jag Spradade!

Tja roligare än så här blev det inte i dag. Eller nej. Det där blev fel för det är snarare just så här rolig min vardag är!

Kram från Ingmarie

Det enkla livet

Två hysteriskt tuffa kvällsjobb-pass avklarade men i morgon är jag ledig trallalaaa!

Och hur det än är så är allt så väldigt mycket enklare när det är sommar på riktigt som nu. Särskilt tuffa jobbpass för när jag går hem på kvällen är det fortfarande både ljust och ljummet!🙏🏻

Dessutom har jag ju som sagt var Eriksdalsbadet på vägen till jobbet så igår gjorde jag en lång paus där för att både vattenlöpa och öva på Coachens övningar. Några meter då och då fick jag verkligen till det men rackarns vilken knepig sport det där ändå är. Men skam den som ger sig!

I dag är det lördag och det betyder att jag inte behövde vara på jobbet ombytt och klar förrän kl 14 så jag hann med en himla massa förutom de gamla vanliga (men viktiga) rutinerna med yoga, meditation och lugn frukost.

Kroppen ville intervaller så intervaller blev det. 6 x 5 min närmare bestämt och det gick så himla bra att jag önskade det hade varit racedag! Men man kan inte få allt här i världen, i alla fall inte på samma gång, så jag kryddade det hela med styrka på ett av utegymen i stället. Kände mig stark som en grizzlybjörn!💪🏻 Och som alltid så tycker jag man ska belöna sig själv när man gjort något bra. Och även om man inte tycker och tror det så gör vi alla något bra varje dag så m.a.o ska man också belöna sig varje dag. Det behöver inte vara några stora och märkvärdiga saker. Bara att ta sig upp ur sängen kan ju faktiskt vara en bedrift för en del. Man ska helt enkelt vara självsnäll! Att ha tid och möjlighet för att äta lunchlådan ute och bada i fina Söderbysjön tycker jag är en alldeles fantastiskt fin belöning!

Hur belönar du dig själv?

Kram från Ingmarie