Sprada

Typiskt jättebra måndag

Jag älskar verkligen  mina (till 90%) lediga måndagar. Särskilt när de är som i dag. 😍

I 08a land har det varit i princip helt vindstilla hela dagen och jag märker direkt hur mycket bättre jag mår. Det kan låta och verka löjligt men det är någonting i blåsten som rör till det i mig. På ett negativt sätt. Det kanske är för att jag redan är så rörig så den kanske gör att jag blir över-rörig. 🤪 Vem vet liksom?

”Min” skog  är som en sagobok nu.

Och Söderbysjön! O lalalaaaa! 

Så hur skulle jag kunna motstå?

Den “riktiga” simningen “fuskade” jag dock med inomhus. Coach Ulf hade snickrat ihop ett bra och utmanande pass som jag gnetade av. Fick dock skippa fenorna för när det var dax för dem hade det hunnit bli knökfullt i bassängen och jag ville fortsätta behålla gruppsämjan.. Man får nämligen inte vara oflexibel när man simmar under rusningstid på E-badet om man inte vill få ovänner för livet. Ja annars också förresten. Gruppdynamik och gruppsämja är viktiga grejer och samsas på simbana är nog det mest perfekta stället för att lära sig sånt på. 😄

Men jag undrar ändå om det allra bästa i dag ändå inte var besöket hos Guru-Danne. Den mannen alltså. Jag vet på riktigt ingen som är så kunnig, sympatisk, professionell, inkännande och galet inspirerande på en och samma gång som han är. Det är omöjligt att sammanfatta allt han hjälpt mig med genom åren men en sak är säker, det är väldigt mycket och jag är honom evigt tacksam. ❤️🙏🏻

Samma i dag. Pusselbit efter pusselbit föll på plats och jäklar vad det kommer att bli bra! 💪🏻 Det som står på tavlan är det nog bara han och jag som förstår men det räcker ju.

Kram från Ingmarie

Den började åtminstone bra

Efter gårdagens härliga flow bestämde jag att det var ok att jobba igen. På mitt jobb kan man ju liksom inte vara ”halvfrisk” utan man behöver känna att man är helt återställd för man kan verkligen inte räkna med att kunna vila hur mycket man än behöver.

Dagen började bra i alla fall. Så där lagom slö innan jag kutade iväg för att möta upp bästa Fredrik för en springtur tillsammans.

Härligt höstväder på alla sätt och vis. Ljummet och lite smådimmigt med en sol som ibland tittade fram.

Vi fick en fantastisk tur ihop. Mycket snack och mycket (skogs)syre in i lungorna!

Så kom vi till Hellas-sjön. Så vacker och så inbjudande att det bara fanns en greja att göra.

Precis!

Sprada!

Kanske stämde förra veckans temperatur, kanske inte, men en sak är tvärsäker. Det var ljuvligt!

Och jobbet? Tja. Jag nötte inte stolen om jag säger så och början av dagen var typ 38 miljarder gånger bättre än slutet. Det var väldans skönt att få stämpla ut när nattpersonalen tagit över.

Kram från Ingmarie

Bacillusker och laddning

Det blir inte alltid som man tänkt sig. Min stackars kompis Ulrika som jag ju ska köra Solvalla swimrun med på lördag har haft det jättekörigt så för ett tag sedan bytte vi till den något “enklare” klassen Endurance. Den är drygt 12-13 km kortare än den vi skulle köra men lätt är den inte. Det vet jag sen jag och Peter körde för två år sedan..  25-26 km konstant upp och ner (utom när vi simmar) kommer göra åtminstone mig rejält trött. Dessutom kommer det bli max 10 grader i luften, regn och 12-14 grader i vattnet. Inget Ingmarie-väder precis… Dock slipper vi den mest tekniska delen!  Om bara Ulrika kryar på sig vill säga. Som så många andra just nu är hon nämligen lite krasslig.😱 Men hon är stark och jag är en obotlig optimist så jag kör på som planerat. Sista spradan gjord i dag. Friskt och jätte-härligt i sjön nu!

Körde även ett lätt gympass för att hålla axlar och vänsterbenet smidiga och glada. Men mest var jag där för att ha mitt yinyoga-pass. Full sal och hög mysfaktor!

Håll gärna tummar och tår tillsammans med mig för att Ulrika ska bli frisk och kry fort som attan (och att inte jag blir bacillusk-attackerad) så vi kommer iväg på vårt lilla äventyr!

Kram från Ingmarie

CC igen och höstens fördel

Alla som känner mig vet att jag föredrar att ha träningskläder på mig alla veckans dagar (finns ju liksom inga skönare kläder) men i sommarväder och vid särskilda tillfälle svirar jag gärna om till mitt nästbästa plagg. Klänning! Jag älskar ha det på mig och i dag var ett perfekt tillfälle! En annan av Anders födelsedagspresenter var nämligen Cirkus Cirkörs ”Bloom”.

 

“I Cirkus Cirkörs nya föreställning bjuds du in till en värld full av blommor, klassisk musik och enastående cirkus. Ensemblen består av fem internationella multitalanger som vill göra världen till en gladare plats genom att sammanföra glädje, rädsla och risker med grundliga förberedelser.

Vår vardag är full av stress och rädsla. Vi känner oss pressade att inte sticka ut och att ens försöka vara annorlunda ses som det första steget mot att misslyckas. Vi äger fler saker än någonsin förr och vi ser perfekta ut på alla foton, men gör det oss verkligen lyckliga?

I Bloom omfamnar artisterna vardagens krav och ängslan. Med kreativitet och cirkuskonster desarmeras de negativa känslorna och rädslorna blir till poesi.”

Vi har kollat i princip alla deras föreställningar de senaste 15 åren och inte varit besvikna en enda gång. Inte i dag heller.

S-å-h-i-m-l-a-b-r-a!

Om du bor/är i Stockholm nu så är det snudd på kriminellt att inte kolla på dem. (Om det finns biljetter kvar vill säga…)

Träningskläderna har dock också använts. Jag har ju varit ledig hela dagen! Så jag passade på att njuta av vackra  Flatenskogen. Det märks att det börjar bli höst nu och även om jag är en 100% sommarmänniska så gillar jag färgerna, lukterna och lugnet som kommer nu.

Vinden var stark i dag och det var riktiga vågor på sjön.

Med hösten kommer även starten för den bästa och (enligt mig) “riktiga” sprada-säsongen. jMen ännu är vattnet ljummet och absolut ljuvligt att sprada i!

På gymetr var det knökfullt och svettigt som attan. Men passet gick bra och jag blir alltid glad av att vara där. Styrka + yoga =  fin kombo, eller hur?

Hoppas du också haft en fin-fin söndag!

Kram från Ingmarie

 

Stadtlandet dag 3

Det finns nog de som skulle ha deppat över vädret här för hela dagen har det regnat i olika grad och temperaturen emellanåt knappt två-siffrigt. Jag tänker att det bara är vatten. Och ett bra sätt att vänja sig vid att springa blöt. Kall hann jag märkligt nog aldrig bli. Eller det är kanske inte så märkligt förresten. De norska backarna ser nämligen till att även en fryslort som mig förblir varm. Dessutom hade jag lyxen att kunna springa från A till B. Eller rättare sagt till C även om det inte alls var vad jag planerat.

Jag började direkt utanför grinden. Kutade mot Drage och Indre Fure på andra sidan Stadltandet. Backe upp och backe ner. Före, efter och jämte några av alla de hundratals får som strövar fritt här. De är inte bara otroligt söta. De har trafikvett också!

Pausade lite kort vid St Olav korset där Olav Trygvasson år 997 ska ha sammankallat till ting för att kristna folket. (Om jag fattat det hela rätt fick de välja mellan att döpas och att kriga..)

Där finns också fina platser för picknick och en jättefin liten utomhusteater.

I Drage springer man längs med havet för att komma till Indre Fure och man skulle kunna tro att det är platt där men icke. Helt ärligt tror jag inte det finns några platta vägar här!

Den sista delen mot det som kallas Ytre Fure går på en sytråds-smal liten såphal gräs-stig som kantar till stupet ner mot havet. Där i mitten någonstans vände jag. En del kanske kallar mig feg. Själv tycker jag att jag var smart.

På denna delen av turen passade Anders på att kuta. Och det vi båda fick se och uppleva är bortom förklaring. Ljuset alltså!

Det var också där jag bestämde mig för att fortsätta till Hoddevik. Det kändes nämligen ganska bra och jag visste att vägen dit skulle innebära långa, goa uppförsbackar. I verkligheten var det en lång kringelikrok uppför och en ungefär lika lång nedför. Typ 300 höjdmeter. Sånt jag älskar och går i gång på direkt! Ju längre jag ser backen ju bättre!

Hoddevik är, liksom Ervik, känt som ett bra surf-ställe. Därav bakgrunden. 🙂

När man kutat i över tre timmar i regn upp och ner för de norska backarna (du som varit här vet vad jag menar) då är man mer än väl värd en (vegan)macka och kaffe på Kafé Strandro även om det var lika dyrt som en 5-rätters på en flott restaurang.

Och en försenad sprada. I regn och vackert tjock dimma. Observera vem som är med! Jag tror det bor en sprada-kallsimmare i honom. Han vet bara inte om det ännu…

Kram från Ingmarie

Skaparladan dag 6

Ännu en gång vaknade jag tidigare än vad som kan vara nyttigt men jag antar det är för att hjärnan är full av färg, form och idéer. Så där så jag bara ville upp direkt så jag kunde få sätta i gång.

Men jag bestämde mig ändå för att springa först. Kolla vilken morgon jag bjöds på!

Och Djupsjön alltså.

Helt totalt och absolut omöjlig att motstå!

När klockan var 9 hade jag hunnit med både den där morgonturen, duschat, käkat frukost, cyklat till Skaparladan, målat i nästan två timmar och var redo för en hel timmes hjärtchackra-meditation som Jonna ledde ute i det fria. Fantastiskt!!!

Jag har jobbat på med mina idéer hela dagen och finslipat på en del andra målningar jag har. Och helt kasserat två av de projekt jag hade. Inte slängt dem men delat dem i två och målat över. Så kan det nämligen också bli. 🤪

Typ så här :

Fortsättning följer. De håller på att bli något helt annat med helt andra färger.

Jag for in till “stan” i dag också. Dels för (p)rehab på gymet för nu vet jag att det är hamstring som är ledset. MR visade ödem/vätskefylldad vid fästet och det är ju si då där bra om jag säger så. Det går över men det tar tid. Jag är i alla fall tacksam att inget var sönder och att jag har noll tendens till artros.🤩

Mest for jag hela vägen till stan för att besöka den här.

När jag och Anders var här för två år sedan var vi här i Gillfjärden och simmade och det var lika vackert då. Det var ju förresten även den sommaren jag hittade Skaparladan. Eller om det var den som hittade mig. Vem vet liksom…?

Gissa om jag fick en härlig simtur?!

Kram från Ingmarie

Kurerad?

Något har hänt. Med benet. I alla fall i dag. Kunde inte kuta 100% av den timmen jag var ute men åtminstone 90! Som ett mirakel!

Det där att simma långt kanske gjorde susen? Eller är det vetskapen om att det kommer bli en MR som gjorde det? Vem vet…

Nu vet jag i och för sig inte hur det är i morgon, ett ok pass är ju liksom inte någon garanti för att det blir ett andra, men härligt var det!

Eftersom tvådagars-ledigheten var slut, och resten av dagen/kvällen alltså skulle tillbringas i landstingsuniformen, passade jag också på att använda Hellas utegym. Som mest var vi typ 3 pers där. Lyxigt värre! 🤩

Och sprada såklart! Ingen dag är fullkomlig utan att kroppen doppats i vatten på något vis. (Duscha/bada badkar räknas inte.)

Kram från Ingmarie

Fina vägen

Jag har en runda som vi (jag och Anders) kallar “fina vägen”. Helt enkelt för att den är så bedårande vacker!

Det är en sån där runda som är fin oavsett hur man tar sig fram. T.o.m gå är ok. Då är den fin! Benet var dock på så bra humör att det lät mig springa mestadels. (Tack!)

På slutet ligger fina Söderbysjön och väntar. Funkar alltid lika bra att simma som att sprada i. (Förutom när isen är i vägen alltså…)

Det var “tur” att jag inte visste hur resten av dagen skulle bli för då hade jag garanterat inte njutit lika mycket.

Extremt mycket på jobbet och rejäl övertid. Så sent att jag var ensam på bussen.😱 Och galet trött. Två dagars (midsommar)ledigt kommer sitta extra fint nu!

Kram från Ingmarie

Skaparladans målningsretreat tredje dagen

Tredje dagen är också sista dagen men eftersom jag började tidigt har jag ändå hunnit med mycket! Vår gemensamma start (för den som vill-allt är ju som sagt var frivilligt) var kl 9 med en kort och enkel men väldigt skön mindfullness-yoga. Man behöver verkligen inte krångla till det. Även det lilla kan göra stora saker.

Jag har haft ett fantastiskt målarflow hela helgen. Det är superhärligt att få gå så där all in helt utan (prestations)krav på att göra något specifikt. Men något blir det ju alltid. En lite längre paus blev det såklart för en löptur. Hittade några nya fina stigar och himmel vilka mysiga ställen det finns i Rådmansö-skogen!

Och ännu en sprada. Det blåste friskt i dag. Sju grader jämt fördelat både på land och vattnet.🤪

Minns du förresten stormen Alfrida som drog in i januari? Den kom, tur i oturen, nästan precis efter min förra kurs här. Rådmansö var ett av de ställe som drabbades värst och de var utan el och vatten väldigt länge. Spåren syns fortfarande tydligt. Stora skogsarealer är förstörda och behöver röjas upp för att inte bli skadat för evigt men det finns tydligen varken folk, maskiner eller pengar till det. Torkan förra året har också slagit hårt här, liksom i hela vårt land, så blir det inget regn snart kommer varenda brunn att sina. Miljö- och klimatförändringen är ett faktum och det skrämmer mig förskräckligt mycket!

Det är alltid vemodigt att bryta upp, säga hej då och lämna Skaparladan. Hemfärden är dessutom krångligare än ditfärden för då ska ju alla nya dukar med.🤪 Men jag börjar få rutin och det får ju liksom ta den tid det tar med SL.

Och det hjälper helt klart att jag vet att jag snart ska hit igen och att jag kan fortsätta måla (nästan) precis när och hur mycket jag vill hemma!

Kram från Ingmarie

Skaparladans målningsretreat andra dagen

Andra dagen är alltid en tyst dag. Dvs vi pratar inte utan är helt tysta från morgon till kväll. Dagen börjar med att vi går en väldigt långsam vandringsmeditation i skogen och den avslutas med en gemensam stund för reflektion.

Ingen gång är den andra lik men det händer garanterat alltid något nytt på insidan. Själv upplevde jag det som alltid otroligt skönt att slippa prata men jag kom också ännu en gång på hur otroligt stressande klockan är för mig och hur bra jag mår av att slippa den och att släppa kontrollen. Min hjärna är nämligen specialist på att minut-planera men istället för att tycka det är bra kan jag bli extremt stressad av det. Antagligen för att jag då lever för mycket i framtiden i stället för i nuet. Så det där är något jag jämt jobbar med. När jag väl släpper den där kontrollen är det en sån enorm befrielse! Samtidigt är det ju också en smula läskigt. Att inte ha koll menar jag. Meditation har hjälpt mig jättemycket med detta, och på flera andra vis, och att kunna göra det flera gånger om dagen, även ute, är verkligen hur härligt som helst!

Det intressanta är att när jag målar har jag ingen koll alls. Jag bara kör på och ser vad som händer. Oftast börjar det med att jag väljer två färger, klickar ut dem på duken och sen bara börjar jag.

Sen kan det sluta med precis vad som helst!

och lika intressant är det hur mycket som man hinner med utan (klock)koll! Mellan allt målande blev det ett bra intervall-pass inkl sprada i en Östersjövik. Uppfriskande!

Det var extra gott och skönt att få bli serverad vego-lunch efteråt och äta den ute i solen. Så lyxigt och gott!

Men det var svårt att inte prata med denna lilla sötnos. Är det tyst dag så är det ju. Men jag är säker på att hem fattade. De är så kloka de små liven.❤️

Innan jag gick loss på dagens sista målning blev det även ett kvälls-coldswim. Svårt att låta bli när det är så vackert och så nära.

Tippar på att det var 6-8 grader i vattnet (hade glömt temp-mätaren hemma men litar på lokalbornas mätningar) så efter 16 minuters sim blev det som det brukar. Inte lätt varken att ta på sig kläder eller dricka te när hela kroppen skakar och tänderna skallrar.🤪 Ändå vet jag att jag kommer göra om det. Många gånger!

Och jag har även varit på Weronicas mysiga gård och galleri. Vilken oas! Och så inspirerande! Hundbus ingick också.😍

Ännu en dag att minnas och lägga i tacksamhets-banken.❤️🙏🏻

Kram från Ingmarie