Övrigt

Stillat den värsta längtan

Vem hade kunnat tro att det jag allra, allra mest längtade efter under veckan i The Big Apple inte var varken svenskt kaffe, skogsvägar och tystnad (eller jo det gjorde jag allt så där ljög jag!), knäckebröd, min egen säng, jobbet, Sats eller ens en hot yoga-sal. Nej det har varit att få simma!

Sure, där finns bassänger men antingen är de statliga och kräver års-medlemskap, är privata och svindyra och/eller så kan man leta förgäves.

Så det nästan första efter att ha packat upp och sovit två timmar (aldrig mer och aldrig efter kl 15 för då är jag och min sömn körd) och ätit lite så drog jag till Eriksdalsbadet för både vattenlöpning och sim. Underbart! Det var inte ens trångt!

Såklart det var segt. Resan hem var allt utom smidig med plötslig avbokning av taxin som skulle hämta oss, flyg-förseningar och extra sunkiga flyg. Så vi har konstaterat att det aldrig mer blir KLM eller Delta….

Att vara i vatten är hur som helst absolut bästa sättet för kropp och knopp att så enkelt och skonsamt som möjligt återhämta sig från långflyg, jetlag och nattjobb om du frågar mig. Jag har ju varit med om allt det där x antal gånger och testat oräkneliga varianter. Helt klart hjälper det till att våren är här i dag och även om det ser ut att bli några bakslag så är den på g! Bara vetskapen om att det är så hjälper då mig massor.

Kram från Ingmarie

New York -last day

Livet, och naturen, kan verkligen ändras snabbt. På en millisekund kan allt vara förändrat. För evigt eller tillfälligt.

För vem kunde ha anat att det skulle bli så här?

Och sen så här.

Om några timmar skiner solen åter och vi är på väg mot Sverige igen. Fullproppade av upplevelser som gett minnen för livet.

Tack New York för denna gången!💕

Kram från Ingmarie

New York day 5

Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Den ena dagen efter den andra är liksom egentligen obeskrivbar. Och absolut fullproppade med intryck och upplevelser.

Även i dag.

Känns som en hel evighet sedan jag sprang med legenden, och min kära vän, Toby Tanser men det var bara i morse! För dig som inte vet vem han är rekommenderar jag läsa dels länken ovan och dels här. Eller leta reda på Runner’s World-numret (tror det är ca 6-7 år sedan) där jag skrivit en lång artikel om denne makalöst fantastiske man! Det var så himla kul att vi fick till ett löppass tillsammans och jag är evigt tacksam att han tog sig tid förstås.

Jag hade kunnat kuta med Toby till världens ände för han är en av de mest intressanta människor jag vet. Men vi höll oss i Central park och när Toby behövde bryta efter någon timme för att dra vidare så fick jag följe av Anders en liten bit.

Med betoning på liten. Resten blev solo. Så solo man nu kan vara med 100-tals andra i samma park.

Sen har det varit härlig family-time för hela slanten. Inkl. lite ”besök” av vår svensk-amerikanske vän Anders. Liksom vi var han nyfiken på High Bridge. En ganska okänd liten hemlighet som jag luskat fram. Den ligger i norra Manhattan och är en mycket vacker gångbro över till Bronx. Rekommenderas! Det här är en helt annan sida och vy av NY långt från flärd och neonljus.

Vi har åkt en massa tunnelbana dessa dagar förstås. Enkelt och bra system!

Och buss. Långsammare men det är samtidigt lite som gratis sightseeing.

Vi tog bl.a bussen ner till norra delen av Central Park efter bro-visiten. Förutom den fina miljön fick vi se både sköldpaddor, påskharar, påsk-äggletare, en man som rökte på inne i damtoan, välklädda hundar och lite annat spännande…

Vi avslutade på topp. Både bokstavligen och bildligt talat. Av alla ”höga hus” som man kan åka upp i för att se Manhattan-vyn så är Rockefeller min absoluta favvo.

Även ”botten” är cool och högst spektakulär!

Vi stannade läääänge och fick även se solnedgången. Fantastiskt!

Vi har förstås ätit och fikat en massa men jag vill inte du ska börja dregla så jag skippar att berätta. om allt det gottiga.

I morgon är detta äventyr slut och jag kan inte finna ord nog hur glad och tacksam jag är över att ha fått dessa dagar tillsammans med människor jag älskar så högt och innerligt.

Kram från Ingmarie

New York dag 4

Just nu sitter jag i fetefåtöljen med benen i högläge och fånler. För vilken dag detta blev! En sån du vet som vi alla kommer berätta om som ”minns du när mamma fyllde 70 och…”

Den kommer bli ruskigt svårslagen om jag säger så.

Hela dagen har varit som en enda lång mysdag om du frågar mig och jag vet att mamma och alla de andra tycker samma.

Finfrukost som start förstås.

Direkt efter Uber-taxi till andra överraskningspresenten. Den jag var, och är, avis på.. Nämligen en Helikoptertur över Manhattan!

Ulf åkte med födelsedagsbarnet. Delad upplevelse är ju ändå bäst. Allt var verkligen perfekt. T.o.m vädret! Så det var inte så illa för oss andra att stå och vänta trots allt.🤪

Jag passade på att kuta tillbaka till hotellet. Hade inga höga förväntningar på benen men de förvånade mig och gav mig en tur jag nog aldrig kommer glömma! Trots alldeles för mycket asfalt och betong. En av de häftiga grejerna med att springa här är att det alltid finns någon att springa om och oavsett fart så känner jag mig alltid lite snabbare när jag gör det. Tramsigt, jag vet, men det är bara att erkänna. Att det sen finns de som susar om mig struntar jag i.

Ju längre jag sprang ju varmare och skönare blev det och jag var riktigt glad över att det fanns några vattenhål att nyttja.

Solen och värmen verkar alltid ha samma magiska effekt på mig. Hela jag tinar och vaknar till liv igen. Precis som allt i Central Park. På bara två dagar har det exploderat! Jag avslutade min magiska tur där.

Och fortsatte där sen med familjen. Efter en dusch…

Såpbubble-skoj

Show-time!

Fika! Fotografen var en norrman. Hans company sitter där bakom oss. Haha!

Denna vyn alltså…

Markus, mamma, Ulf, jag, Daniel och Anders

Den grandiosa avslutningen på denna dag blev på Candle 79. Utan tvekan en av de bästa veganhaken på jorden. Eller rättare sagt en av de bästa mathaken på jorden! Åk inte till NY utan att besöka det! Jag lovar att du inte kommer ångra dig! Lovar, lovar, lovar!

Gurksnitt med mandelsmör. Mmmmmmm

Decaf Cappuccino med mandelmjölk. Mmmmmmmm

Ja du förstår nog ännu bättre nu varför jag sitter här i fetefåtöljen med benen i högläge och fånler.🤪😍🙏🏻

Jag har en vansinnig tur som hamnat i just min familj. Jag älskar dem alla av hela mitt hjärta och är så himla glad, tacksam och liksom skitnöjd över att ha så här bra familj! Och såklart över att ha möjligheten att ha fått vara med på mammas 70-årsdag. (Ja hon är ung. Och ännu yngre var hon när hon fick mig…)

Kram från Ingmarie

New York dag 3

Hello!

I dag har det både regnat, varit mulet och varit sol så kläderna har åkt på och av fortare än kvickt. Mest av faktiskt. Men det är bra! Det betyder att våren är på väg!

Roa sig kan man hur som helst göra i denna stad oavsett väder. Den dag man inte kan hitta på något att göra här finns liksom inte. Det mest galna är att man även gillar sånt man i vanliga fall tycker är ganska trist. Gå långsamt och fönstershoppa är så långt från mitt vanliga jag som det bara går , eller glo i/på byggnader, men ändå har jag ägnat flera timmar åt det i dag och tyckt att det varit supermysigt! Å andra sidan hör väl t.ex varken Grand Central, 5th avenue, Empire State building eller St Patricks cathedral till dussinvarorna att glo på precis…🙄

Lunch blev det på helt ok Fresh&Co.

Och fika på Fika såklart! Men nej de snackade inte svenska. Däremot hade de en gammal bild på kungafamiljen.🙄

En av mina absoluta favvobutiker både i NY och i USA är ändå Wholefoods. Åtminstone är det den vi besökt flitigast här och utan konkurrens spenderat mest pengar i!

Det syns även i lyan…

Men jag hittade faktiskt två härliga butiker till i dag som jag inte ens visste fanns i morse. Eller kanske det var de som hittade mig. Vem vet. I den första kom jag ut med en välfylld påse. Jag som inte ens kan komma ihåg när jag köpte ”vanliga” kläder sist har plötsligt fem nya plagg i min ägo!🤪

I den andra butiken höll jag dock hårt i plånboken. Mest för att det skulle bli risk för övervikt på hemresan annars. Men den finns ju på internet också… 🙃

Det här är dock varken min bil eller min typ av butik. 🤪 Chaffisen verkade dock vara van både på att vänta och på att bli fotad.

Det har blivit många steg även denna dagen men mina ben och min rygg fick i alla fall vila från att springa. Ibland är jag verkligen precis så klok som jag verkar! Om det hjälper är en annan sak… Jag är ingen crosstrainer-fan men med en hightech-variant där jag samtidigt kunde lyssna på flera superbra TED-talks. så försvann tiden på ett tjillenix. Varför har jag inte kommit på det innan?

Leta efter en simbassäng var däremot inte så skoj. Särskilt inte på kvällen i stadigt stril-regn. Tydligen kan man inte lita helt ens på Google-maps.😳 Men det blev nästan lika bra med ett gympass. Nästan.

I morgon är det mammas stora dag och den egentliga anledningen till varför vi alla är här. En av överrasknings-presenterna har hon redan fått och jag är jätte-avis på den. Ännu mer avis är jag på morgondagens! Just saying…😄

Kram från Ingmarie

New York dag 1

Gårdagens seg-resa är glömd och förlåten efter en många timmars god nattsömn och furstlig (homemade) breakfast i lyxsviten. T.o.m morgonrockarna är så där extra suuuuperlyxiga! (Men nej, vi vann inga miljoner på Triss-lotterna…)

Tur vi vaknade tidigt för det är mycket som ska hinnas med i denna galna, fascinerande, coola, magiska, roliga och ofattbara stad som aldrig sover. Jag tycker det är helt obegripligt hur man kan klämma ihop allt som finns här på en och samma lilla plätt. Att den inte sjunker! Det är en himla tur att Central Park finns för annars vet jag inte om jag skulle pallat ens ett dygn här. Fatta mig rätt, jag gillar NY massor även om den kanske inte är min absoluta favvostad. Kan inte ens komma ihåg hur många gånger jag varit här men första gången var i alla fall 1991. Mycket är sig likt men mycket har också förändrats. Jag återkommer till det. Utan Central Park skulle det hur som helst bli snudd på omöjligt att kuta här och jag skulle få ännu svårare att andas. Hur mycket skit det finns i luften här vill jag inte ens veta. NY-borna har nog inte de sundaste lungorna… Genom åren har jag sprungit oräkneliga varv i den där parken och jag kan nog våga påstå att jag varit på de flesta vägarna och stigarna vid det här lager men ändå känns varje gång lika häftigt. Denna gången bor vi dessutom i princip next door.

Vi startade tillsammans men sen drog jag på mitt håll och Anders på sitt. Någon måtta på umgängestid får det ju lov att vara.🤪

Jag tog mig bort till The reservoir och vidare på grusvägarna. Jag skulle inte vilja kuta här varje dag året runt men jag älskar det lika mycket varje gång jag är här. Precis som det mesta i NY så känns det som att vara med i en film.

En annan grej jag älskar att göra här är att ta (gratis)färjan till Staten Island fram och tillbaka. Så jag drog med hela gänget på en tur. Mamma, (såklart för det är ju henne vi ska fira extra alla dessa dagar) Ulf, Markus, Daniel och Anders.

Vyn när man kommer tillbaka är oslagbar och så galet cool tycker jag!

En av de saker som förändrats här är Ground Zero. Eller rättare sagt, det är en ny grej. Jag var faktiskt uppe i ett av WTC-tornen när de fanns och även om det i sig var hur coolt som helst så är jag förstås extra tacksam med facit i hand. Förra gången vi var här var allt mest bara en byggplats och inte mycket att se. Nu finns både One World Trade Center, Museum och en fin park med två ”vattenfalls-pooler”. Hur hemskt och förskräckligt det hela än är så har det på något vis blivit något väldigt fint. Terroristerna må ha skapat skräck och förödelse men de ”vann” liksom inte.

Ätit har vi förstås också gjort. Helt ärligt så tror jag man skulle kunna äta på ett nytt vegohak varje dag om man bodde här ett år. I dag blev det lunch på Terri. Vi kan väl säga som så här att det mmmmm:ades mycket och jag är fortfarande mätt.😍

Vi har även tittat lågt och tittat högt. Nackrörlighet är viktigt i denna staden.

Union Square är ett annat av mina favvoställen här. Fråga mig inte varför. Jag bara gillar det! Alltid massor som händer och liksom både mysigt och roligt!

Plus att en av de bästa Sportbutikerna jag vet finns där. Och det slutade som typ alltid…

Det har blivit många trampade steg i dag trots att vi ”fuskat” med tuben men jag ville ändå inviga hotellgymet för vem vet hur morgondagen blir?

Kram från Ingmarie

Långfärd

Jag trodde i min enfald att en trip till NY skulle vara en baggis i jämförelse med t ex en resa till Australien. Men tänk så fel jag kan ha…

Dagen, som nu egentligen är gårdagen, började vid 5.30. Fortsatte med flygtaxi vars chaffis verkade ha sin första dag på jobbet. Men vi fick extra många kilometer för pengarna och hann precis i tid till Arlanda. Denna gången flög vi med ett bolag vi inte åkt med innan och kanske det bara blir hem också. Rörig incheckning, dålig info och överfullt plan på första sträckan.Men maten var ovanligt god! Liksom kaffet när vi väntade.

Men värst var ändå när vi väl kom hit. Jag begriper verkligen inte hur ett så ”modernt” land som USA kan ha så vansinnigt omoderna och ostrukturerade flygplatser. Nu har man börjat med att man själv ska checka in sig via skärmar när man anländer. Du vet det vanliga med visa pass, fylla i adress var man ska bo, fotas, ta fingeravtryck och garantera att man inte är varken terrorist, har vapen eller har med sig växter.

Min första reaktion var att tjoho nu kommer det äntligen gå lite smidigare. Kanske det blir i våra nästa liv. Köerna till passkontrollerna var lika långa som alltid, vakterna lika sura som alltid, väntan lika oändligt lång som alltid och proceduren med frågor, foto, fingeravtryck och bla bla precis densamma trots att vi ju gjort det en gång innan. Anledningen? Dels beror det på olika ESTA-regler och dels på att på självservice-skärmen tas bara 4 fingeravtryck men det krävs 10. Jösses liksom.

Det tog över en timme bara att ta sig genom det där. Lägg sen till en evighetslång shuttlebuss-tur i rusningstrafik och det blir plötsligt 4 timmar från det att vi steg av planet. Det är banne mig inte riktigt klokt!

Men precis när jag nästan inte orkade mer så kom ett mirakel. Vi blev uppgraderade till värsta bästa sviten utan ett öres extra kostnad! Tror aldrig jag bott på tjusigare hotell!

Och även om staden aldrig sover så ska då jag göra det nu! Ovaggad!

Kram från Ingmarie

Bakvänt

Vårsolen är här i 08a land i dag igen och även om vindarna emellanåt varit isande kalla så hjälper den då mitt välbefinnande massor åt det positiva hållet.

Ändå har jag varit mer inne än ute i dag. Frivilligt!😱

Dels har jag härjat här inne.

Hade både klass och körde eget. Sen drog jag direkt till Eriksdalsbadet.. Där ”måste” man liksom vara inne om man inte vill torrsimma ute vill säga. Och det vill jag inte.

I dag var det betydligt mer plats mot i går i alla banor och bassänger. Lyxigt värre!

Har även varit hos bästa Kiropraktor-Micke för lite fix innan NY-resan i morgon. Han fixade även till ett par specialgjorda flip-flops till mig!

Tror dock de får stanna hemma för så varmt kommer det inte att bli…

Kram från Ingmarie

Stunder av lycka

Min fantastiska mamma delade i går en flera år gammal artikel men som (tyvärr) alltid kommer att vara aktuell. Inte bara för mig utan för alla oss som någon gång verkligen, verkligen tröttnat på livet. Den är tung som blyfylld gråsten, och jag grät mig igenom den, men den gav mig både en påminnelse och förnyat hopp. Detta kommer att passera. Och jag kommer känna livsglädje igen. Jag vet ju det egentligen. Men det där rackarns hålet gör ju inte enbart att man blir trött på livet. Man blir osmart. Det logiska tänkandet verkar ha gått och lagt sig någonstans väldigt långt bort.🙄 På något vis blir det också extra dumt och liksom ännu mer skämmigt just för att jag ju normalt sett har alla ”redskap” som jag dessutom gärna vill alla ska använda. Jag mediterar, yogar, tränar, sover och gör alla andra ”rätt”. Men jag är som sagt var bara en simpel människa med allt vad det innebär. Samtidigt är jag ganska säker på att allt hade varit ännu mycket värre utan alla mina ”knep”.

Hur som helst så jobbar jag nu stenhårt på att hitta glädjestunder varje dag. För nu vill jag hitta min livsglädje igen. På riktigt. Den finns ju där! Någonstans…

Jag fick några meter då och då på mjuk grusväg när jag sprang i dag och kände mig glad! Det spritte liksom lite i kroppen och stegen gjorde inte ont just den lilla stunden.

Men Sprada lär få vänta… Isen är fortfarande toktjock!

En lunch på ett av mina favvohak här i 08a land med dessa tre finingar gjorde mig ännu gladare. Länge! Och ruskigt mätt.🤪

Det var kanske delvis därför simningen gick så bra. Fast jag tror det mest beror på att jag fick sällskap av två fantastiska glädjespridare.

Att jag är tacksam över dagen och över att ha dessa människor i mitt liv behöver jag nog inte skriva… 🙏🏻💕

Kram från Ingmarie

Klenisen blir coachad

Enda gången jag känner att ”åh vad skönt att komma ut” just nu, du vet så där på riktigt skönt med en känsla ända från själen, är som i dag efter ett Hot yoga pass plus en halvtimme i bastun. Det är minsann inte lätt att vara en klenis…

Det är hur som helst en himla tur att de båda finns och att det finns gott om dem. Annars hade jag väl aldrig tinat. Åtminstone inte innan juni. I bästa fall. Man kan ju inte vara riktigt säker ens då.😳

Varm och glad ända in i själen blir jag i alla fall alltid av att träna med Team Snabbare och Coach Ulf. Så mycket att jag tog en extra lektion i dag. Fast det var inte enbart för att bli glad. Jag behöver verkligen coachningen för även om jag ”kan” simma nu så finns det massor att utveckla. Simning är skitsvårt om du frågar mig, det finns liksom alltid mer att lära sig och finslipa på, och jag får verkligen jobba stenhårt för minsta lilla framsteg. Men med Ulfs superba hjälp vet jag att det kommer hända grejer. Hjärnan fattar exakt hur det ska vara och se ut . Nu ska bara resten av kroppen också begripa.🤪 Öva, öva, öva!

Kram från Ingmarie