Konstig dag i dag…

På väg till jobbet var det totalstopp i tuben och väl av den pajade min jobb-rullväska när den stod stilla i ett skåp. (!!!)  Så jag fick ta mig till butiken där jag köpte den för bara någon månad sedan för att försöka övertala dem ge mig en ny utan kvitto. (Vem går liksom omkring med sånt?)  Missade ett tåg bara för det. Nu i kväll när jag hade skrivit klart ett (annat) blogginlägg  blev det någon slags “databasfel” (vad nu det betyder?) och allt försvann. Dessutom snöar det! Ja du hör ju.  Helt crazy!

Men det mesta löser sig. Även allt detta. Och jag har hunnit med både gympass, full arbetsdag, yoga och besök hos världens bästa Guru-Danne.


Men i morgon får det väldigt gärna flyta på som vanligt. Och sluta snöa.

Kram från Ingmarie

Finbesök

Jag har haft finbesök i dagarna två av lika många finingar. Inte riktigt samtidigt och på helt olika vis.

Lena kom på besök från Falun. Inte egentligen (enbart) för min skull men jag kan ju låtsas det. ? Vi är i alla fall sjukt bra på att roa oss. Och svettas. I går fick vi hjälp av (spinninginstruktören) Aidin som såg till att vi inte maskade. I och för sig ingen större risk men pepp är alltid bra!


Ulf är min kollega och mentor från bästkusten och han kom däremot enbart för att hänga med mig i två dagar. Superskoj och oerhört lärorikt! Vi är dessutom lika bra på att babbla och käka.?


Men de där två behövde ju vila (från mig) så resten av tiden har jag fått roa mig själv.




Vad hittar du på för skoj?

Kram från Ingmarie

Tre löppass på en dag!

Typ i alla fall…

Ett var med bälte i plurret. Inte som att springa på land förstås men intervaller är intervaller oavsett form.


Ett var jag mest åskådare till. Men en peppande och ej stillastående sådan! Jag är ju både lättroad och lättpåverkad så jag tycker Indoor Running är grymt skoj även om jag står “på golvet”!


Ett “riktigt”  pass har det dock blivit. Vågade mig på svindlande 20 min. i ett svep innan kort gå-paus. Kan väl inte precis säga att det känns “bra” men absolut inte heller “dåligt”.  Och alla steg framåt räknas, eller hur?


Kram från Ingmarie

Typiskt bra lördag

Det är barmark nästan överallt nu men isarna ligger fortfarande tjock på varenda sjö i min närhet. Utom på ett ställe. Vid Hellasgården finns en liten vak som bastubadarna använder. Den finns där nästan oavsett väder men eftersom stigarna genom skogen varit isbelagda de också så har jag inte kunnat ta mig dit. Förrän i dag. Som jag har Sprada-längtat! Jösses!?






Och jo, det var svalt. Men det är ju liksom det som är grejen.? När man väl kommit upp och fått på sig kläderna blir det en fantastisk uppvärmande blodrusch i kroppen! Jag lovar!

Kicken satt i resten av dagen. Gick som tjohejsan på gymet. Kommer nog aldrig bli någon “riktig” muskelknutte men jag jobbar i alla fall på det.?


I min värld är ju träning i sig en belöning och ett privilegium, men jag är så lyckligt lottad att det braiga inte var slut där.

Mysfika med bästa Sophie är alltid rätt. Vi är världsbäst på att på nolltid dyka rakt ner i livsviktiga samtal. Fina cappuccino lyckades vi också få.


Jag och Anders var även på en nästanvärldspremiärDen må vara galet förutsägbar men det spelar ingen roll. Det är en magiskt vacker film! Se den! På bio.?


Hur har din lördag varit?

Kram från Ingmarie

Festprissa

Jag festar veckans alla dagar för jag tror på att göra varje dag till en mini-fest. Helt enkelt för om man bara väntar tills det är “en lämplig dag” typ födelsedag, midsommar eller bröllop, så kan det ju dröja väldigt länge mellan partajerna. Det är ju fasligt osmart tänker jag för har man otur kan det ju bli ruskigt få fester under en livstid.  Och vem vill missa en fest? 

Nu behöver fest inte nödvändigtvis betyda storslagna middagar, presenter, galaklädsel eller ens ballonger och girlanger. Jag tänker mer på små vardagliga guldklimpar som livar upp. För livet är ju till för att levas! Det hörs ju liksom på ordet. Så jag festar faktiskt minst en gång varje dag. När jag jobbar bjuder jag alltid mig själv på köpekaffe t.ex. Liksom jag varje dag bjuder mig självpå yoga. Antingen hemma på morgonen eller, som i dag, parkerad på Jennys underbara klass. Superlyxigt att bara kunna ta emot.❤


Min löptur i dag bjöd på sol och ständig barmark. Att det är Fest med stort F fattar ju varenda kotte. ?


Jag har varit på (jobb)utflykt med. Till Nynäshamn. Så himla fint! Tänk att få och kunna strosa runt en precis lagom sväng innan tåget skulle ta mig tillbaka till 08a land igen. Det kan tyckas som en banal grej men om man tänker efter så är det ingen självklarhet för hundra tusentals människor. Därför ser jag även det som en (frihets)fest.






Hur ofta festar du?

Kram från Ingmarie

Yin och yang IRL

Kontraster är fint. Särskilt när de är i balans. Som yin och yang.

Yin är urkraften som bl.a står för lugn, långsamt, kallt, fuktigt, kvinnligt, svart,  jorden och månen. Och som även symboliserar skelettet och bergen. Tigern anses vara den varelse, som allra mest förkroppsligar “yin”. Yang är dess motsats. Den aktiva ljusa och varma urkraften. Dynamiskt, kraftfullt, manligt, solen och himlen. Draken anses vara den varelse, som allra mest förkroppsligar “yang”.

Varje dag bör bestå av ungefär lika delar tror jag. Ibland behöver man förstås kanske mer eller mindre av det ena eller det andra men balansen bör finnas där. Och båda behövs.

Min yang-del denna dag har bestått av cykling ute i det fina vårvädret inkl. coachning av min favvo-grupp. Massor av kraft, rörelse, sol och hetta!



Plus spinning inne. När solen gått ner. Jag tog verkligen i allt vad jag mäktade med och svettades därefter. Precis som det ska vara alltså. Grymt bra pass för övrigt.


Yin-delen hamnade någonstans mittemellan och efter dagens slut. D.v.s nu när jag softar i soffan. Långlunch  i slowmode är mycket yin. Och en Yin yoga-klass som jag förvisso instruerade men jag har märkt att jag kommer in i känslan fastän jag inte riktigt är “med”. Älskar att ha den klassen! Och att göra. En verkligt fin och enkel investering i sig själv. ?

Berätta! Hur har du yin-yangat i dag?
Kram från Ingmarie

När man vet att man maxat

Tyckte jag laddat så bra med hemmajobb (=rumpnötande), långpromenad, powernap (??) och simning.

Jag kände mig verkligen tokpepp inför Glenns spinning och kanske det är därför det blev som det blev. För, pardon my french, fy satan vad jag blev trött. 75 min. stenhårda intervaller och jag dras med till 100% när det ska jagas watt och kadens.


Tror det är första gången ever jag faktiskt fuskade på de sista intervallerna. ?  trött var jag. Fredda däremot svirade direkt om för att kuta på bandet. Vem sa att ungdomarna är slöa?


Benen var så darriga att jag även satt ner på tuben hem. Händer typ aldrig.


Men kan väl konstatera att jag fuskade i alla fall inte! ?

Kram från Ingmarie

08a stress

Jag beundrar alla som pallar både att ha och köra bil i 08a land. Hitta parkeringar, vägarbeten, enkelriktat, omändringar och köer.Helt crazy ju. Tacka vet jag SL. I alla fall när det funkar.? Men ibland “måste” man ha bil helt enkelt för att SL inte funkar dit man ska. Och då får man stå ut med allt det där ovanstående. Och tacka stjärnorna för att man slipper ha det så där var och varannan dag.

Nej jag körde inte och fotade. ?Stillastående evighetskö.

Faktum är att jag vet nog ingen stad som är lika hetsig, tuff  och hård när det gäller trafiken som 08a land. Och då inkluderar jag miljonstäder som LA och San Diego. Det är något skumt här på det viset. Tempot är vansinnigt och mer eller mindre alla liksom rusar oavsett om man behöver det eller ej. Jag är absolut inget undantag. Bara jag hör ljudet av tuben så känner jag hur hjärtslagen ökar och benen rör sig snabbare. Märkligt… Och löjligt. För att inte tala om läskigt! Exakt hur lättmanipulerad är människan egentligen?

Jag är tacksam jag har rutin på att yoga och meditera så jag åtminstone inte börjar dagen med adrenalinpåslag. På gymet känner jag mig heller väldigt sällan stressad. Där ökar pulsen av annat. ?Biluthyraren låg precis vid gymet med det hemska namnet men fina insidan så jag smidigt kunde ta mig dit.  Undra vem som valde just den uthyrningsfirman??


Inte ens på Eriksdalsbadet känner jag mig stressad trots att det kan vara så mycket folk att det t.o.m är kö till duschen. Det var det i kväll men det var gott om plats både  i bassängen och i bastun så det jämnade ju ut sig med råge.


Men nu är jag tröttmössa i kubik. Kommer garanterat somna ovaggad.

Kram från Ingmarie

Småfixerad

När man är, och ska vara, rädd om en kroppsdel upptäcker man på något vis en himla massa saker som man i vanliga fall inte ens funderar över. Eller om man vill undvika något ö h t  förresten. Tex om du inte kan träna. Helt plötsligt är man helt fixerad vid hur alla andra tränar hela tiden och man ser inget annat än tränande människor. Vilket såklart inte stämmer. 

Men tillbaka till kroppen. Ibland verkar det som om allt man gör involverar den där stackars kroppsdelen som är krasslig. Ja du vet. Har du ett sår på tummen så nog sjuttsingen slår du i precis den tummen precis där såret är hela tiden. ? Och tummen är typ det enda man tänker på 24-7.

Min rygg vill inte kuta några längre sträckor och det lilla den vill får inte vara på hårt eller slirigt underlag. Lördagens is, inkl. några asfaltssnuttar bekräftade det med råge. Ont-ont-ont. Men det går tack och lov över hyfsat fort.?  När jag begav mig ut i morse trodde jag det var kört för skogsvägen som är springvänlig var helt osandad och även om snön gjorde att underlaget blev mjukare så var det snorhalt. Rena mordet på en diskbråcksrygg…


Men någon ville mig väl för precis när jag tänkt vända så kom sandtraktorn!


Så jag fick min lilla runda ändå! Och ännu verkar ryggen ganska oledsen trots kånkande och traskande mest hela dagen. ?? Peppar, peppar… Hoppas på barmark snart så jag slipper vara så underlagsfixerad. 

Kram från Ingmarie

En slags människogåva

Alla borde ha en alldeles egen Guru-Danne. Inte så där så man har ensamrätt, det vore förskräckligt ego, utan att man har möjligheten att få ta del av hans oerhörda kunskap, kompetens och energi. Frågar du mig så är han en gåva till mänskligheten. I synnerhet oss klena.?


Jag tror faktiskt att om fler haft en egen Guru-Danne så skulle vi alla vara både friskare och gladare. Under alla år jag känt denne man, och nyttjat hans tjänster, så har jag alltid, alltid lämnat honom med en känsla av eufori. Du vet så där så man riktigt känner hur hoppet återvänder, kraften tar plats i kroppen, handen knyts och man tänker “nu jäklar”. Jag må ha ett envist diskbråck men efter förra veckans, och dagens,  Danne-besök så inte bara känner jag en avsevärd förbättring rent fysiskt. Jag har även fått tillbaka hoppet!

Nej, det är ingen pickadoll utan en aktivator. Grym grej!

Danne är så himla bra att jag övertygade lillebror Daniel att åka ända från Göteborg och sen med bussen ut till skogen (=Haninge) för ett besök. Nu kom han inte enbart för det, vi är lika bra på att roa oss med träning, jobb och mat överallt oavsett, men du fattar nog själva grejen.


Jag tror faktiskt att han lite önskar att han också bodde i 08a land efter detta.


En annan bra grej med Danne, fastän han håller till långt ut i skogen?, är att där är ett stort gym man kan nyttja. Så det gjorde jag såklart tills det var min tur. Kassa bilder men man kan ju inte alltid lyckas.?


Drömmen och längtan efter att få köra Utö Swimrun med bästa Fredda har fått nytt liv och även om vi inte kan kuta ihop just nu så kan vi ju simma tillsammans.?



Kram från Ingmarie