Övrigt

Flygande vindar och beundransvärt projekt

Milde värld vad det fläktar på bästkusten. Farit som en vante än hit och än dit. Tacksam jag inte är en flugviktare för då vet i sjuttsingen var jag hade hamnat. Men jag har hållit mig på benen. Även på löpturen.


Det var t.o.m vågor i bassängen! Och flaggstängerna böjde sig oroväckande emellanåt. Men jag tänkte en hel del på Colting som just nu simmar runt Gotland som den första ever.  DET är vågigt. Och kallt! Min messimning var verkligen ingenting i jämförelse.


Coltings megasim är ett projekt för att bl.a uppmärksamma den försämrade folkhälsan och behovet av fler simhallar. Du kan läsa mer och följa allt här. Inspirerande och ofattbart på en och samma gång. Och jag hoppas du skriver på namninsamlingen för fler simhallar!

Vill du förresten läsa min korta intervju med honom efter Borås Swimrun så kan du kika in här.


Jag märker att jag blir påverkad inte bara fysiskt av all blåst utan även mentalt. Det är på något vis som om mina tankar blir lika fladdriga och ostyriga som vindarna. Det är tillräckligt turbolent i mitt hjärnkontor annars så det behövs verkligen inte mer fart där. Men jag har ju tack och lov bra knep för att stilla både tjattret och virrvarret. Som t.ex 90 min hot yoga med bästa Pernilla på Yogainstitutet. Det blir magi varenda gång i denna vackra sal. Absolut värt att åka till Halmstad för!


Påverkas du också av kraftig blåst?

Kram från Ingmarie

Turboladdar

Den här kvällen har jag längtat efter i fem evigheter. Eller i alla fall sen i början av förra hösten. Och nej det är inget spännande race jag ska göra. Det är inte ens särskilt sportigt. Inte heller är det en resa till långtbortnågonstans. (Göteborg räknas i alla fall inte som långt bort i min värld.) 

Nej det här handlar om att få uppleva världsstjärnor och snart får vi se och höra dem IRL!


Och för att väntetiden ska gå fort har jag maxroat mig.

Cykla i ösregn t.ex. Från i dag kan jag nog inte längre kalla mig för solskenscyklist. Fanns nämligen ingenting på mig som inte var regnblött, eller rent, när jag väl var klar. 



Jobba i turbofart samtidigt som vi förflyttat oss är en annan bra grej att få tiden att gå supersnabbt. Hann ju nästan inte doppa rumpan i stolen förrän vi skulle gå av. 😳 Jag vet att jag sagt det (några gånger) innan men jag älskar verkligen att åka tåg! En så otroligt smart uppfinning!


Och bästkusten kan man lita på. Här skiner minsann solen när det vankas party!


Styrketräna tror jag är en perfekt laddning. Särskilt på Kompassen.  Blir sjukt motiverad varje gång jag är där och härjar runt så svetten stänker. Anders verkar dock inte tycka mitt val av pose inför det obligatoriska bloggfotot var någon vidare bra idé…


I morgon väntar en massa skoj om jag inte dött lyckodöden innan vill säga.


Kram från Ingmarie

Två Sommaravslutning

Jag har ju inte några kids som har skolavslutning, har inte gått någon kurs som har terminsavslutning eller ens någon jobb-sommaravslutning. Dvs inga anledningar till att behöva fixa till håret, klä sig fint, fira och bete sig som folk.

Det gör mig absolut ingenting för jag har andra avslutningar. Där jag får ha träningskläder, svettas hämningslöst,  bli hur rufsig som helst i håret och vara bara jag. 

Den första i dag var med mitt härliga onsdagsgäng. Bjöd dem på en saftig trailslinga + korta intervaller och jösses vad de kämpade väl! Som alltid får jag tillägga. Älskar att coacha dem!


Den andra avslutningen i dag var Swimrunpoddens onsdags-Swimrun. Eller avslut och avslut förresten. Det blir ett litet uppehåll inför midsommar och några semesterveckor. Säsongen är som sagt var kort så det gäller ösa på och nyttja tiden till fullo tänker vi som älskar denna underbara sport!


Lika härligt gäng och skoj som alltid! Men det är svårt för oss att vara still…


Fick med mig bästa Fredda också. Vi två kommer dock aldrig ha någon avslutning. Vi kommer gneta på tillsammans med jämn oregelbundenhet  tills vi ligger under jord.


Kram från Ingmarie

Torsdags-kärleksmys

Saknaden efter lilla Elvira kommer aldrig gå över, inte sorgen heller, men här nere har jag en vansinnigt fin tröst. Silver-katten är rolig, söt, kelig, pratsam och störtförtjust i räkor. Så jag fjäskar duktigt för honom. Varje dag.


Han vill gärna vara med och yoga också.


Och hjälpa mig när jag jobbar.


Inte konstigt jag gillar honom så mycket!💕

Hela denna dag har varit mys faktiskt. I alla fall med mina mys-mått mätt. Jag gillar ju att härja på utegym t.ex.


Och drillas av bästa Pernilla på Yogainstitutet. Alltså det stället. Och den Quinnan! Kärlek rakt igenom!

Inte jag alltså utan Pernilla OM du trodde något annat.😜


Har även hängt en stund vid Söderpiren igen. Svårt att inte älska även det stället med sitt lugn, vackra miljö och gofika. De har även en väldigt bra påminnelseskylt till oss alla. Naturen är ingen soptunna men ofattbart många verkar inte förstå det. Hur svårt kan det liksom vara att plocka upp efter sig?

​
Jag har klippt mig också. Syns det?😀


För tro det eller ej men jag har inte alltid badmössa på eller ser ut som ett troll i huvudet. Ett par gånger om året, när min superfrissa Anne fixar till krullet, så ser jag faktiskt riktigt normal ut.😜



Kram från Ingmarie

Stenhård laddnings-återhämtning

Det som är extra bra med att jag och Karin rekade tillsammans i går är att hon vet min (brist på) fart. Så hon slipper bli chockad i morgon menar jag. Å andra sidan har jag hört att banan är så tuff att det inte precis hjälper om man är racersnabb på platten om man inte också kan älga på upp, ner och bland bröte. Med andra ord har jag två “handikapp” redan där. Men skit detsamma. Jag/vi gör det för upplevelsen och målet är att ha skoj och inte komma sist i vår klass.

Jag har i alla fall vilat och laddat duktigt i dag. Med mina mått mätt vill säga. Började med fantastisk Yang och yin yoga på Halmstads absolut bästa yogahak. Obegripligt hur 90 min kan “försvinna” så där!


Cyklade direkt vidare den korta biten till Simstadion Brottet för lite easy poolrun. 


Magiskt! Hade nästan hela bassängen för mig själv!


Det mesta är ju nära i denna stad så på hemvägen pausade jag på ett av mina guldställen. L-ä-n-g-e.


Turbovilade verkligen! Läste, fikade, kollade på surfare och njöt av solen.



Nu ska jag i princip bara sova gott med innan det roliga börjar!

Kram från Ingmarie

Tips på annorlunda triathlon

Nu är verkligen sportsommar-säsongen i full gång! Nästan överallt och hela tiden finns olika event för t.ex open water simning, swimrun och triathlon. Beslutsångesten för vad man ska välja är nästan plågsam emellanåt. ( “Ren” löpning och cykling räknar jag inte riktigt för det körs ju mer eller mindre året runt.😀)

Jag är ingen triathlet men en grej jag blev ruskigt sugen på, men som rent logistikmässigt inte funkar i år om jag inte kommer på hur det där med kloning funkar, är Lidingö terräng- triathlon den 13/8. Läs deras beskrivning här så förstår du vad jag menar!

“Är du sugen på en ny utmaning? Kanske drömt om att prova på ett triathlon, men tänkt att triathlon bara är för supervältränade och elitsatsande långdistansare?  Då är Lidingö Triathlon Terrängloppet för dig!


Välkommen till ett naturskönt och familjärt lopp som är perfekt för den som vill prova triathlon för första gången. Här får du testa det roliga i att kombinera simning, cykling och löpning i en härlig naturmiljö bara ett stenkast från Stockholms innerstad. 


Du kan välja Sprintdistansen vilket är simning 850 m, cykling 21 km och löpning 5 km, eller Olympisk distans som är det dubbla i längd. Är du bara simkunnig, kan cykla och springa, samt i hyggligt god form så klarar du det! Eller varför inte bilda ett stafettlag där ni delar och tar en gren var?

Barnklasserna simmar 100 meter, cyklar 3 km och springer 1,2 km. För den yngsta klassen (11 år och yngre) kan man välja om man vill springa 800m istället för att simma 100m.



Cyklingen sker på Lidingöloppets spår, löpningen på stigar i skogen runt Södergarn och simningen i vackra Askrikefjärden/Södergarnsviken strax intill. 



Tävlingsområdet är centrerat till Södergarns stora och öppna grässlänt där det finns gott om plats för publiken att heja på deltagarna i loppets alla grenar, vilket gör det till en perfekt familjeutflykt.



Vår ambition är att skapa årets roligaste triathlontävling i terräng, där alla känner sig välkomna och gemenskapen står i centrum.”

Visst låter det både skoj och härligt? Natur-triathlon liksom! Redan nu på söndag, 11/6, finns möjlighet att vara med på deras gratis-träning!


Jag kommer dock befinna mig på ett helt annat äventyr på en helt annan plats just den dagen…😄

Kram från Ingmarie

När livet vill en extra väl

Lustigt det där hur en sak som en gång varit snudd på livsviktig kan bli totalt ointressant. En gång i tiden var Stockholm marathon under många år en av årets absoluta höjdpunkter och otroligt viktig för mig. Inte bara för mig personligen förresten utan även för sponsorer, ekonomin och klubben. Men det var då. Nu kan jag inte bry mig mindre. Hade det inte varit för Facebook hade jag troligtvis missat att det var i dag. Som det kan bli va? Och visst är det härligt på något vis? Att livet är ständigt föränderligt, att dagens “sanning” inte behöver vara morgondagens sanning och att det kan hända magiska saker om man har ett öppet sinne och litar på att både livet och människorna man möter vill en väl.

För tänk om jag aldrig bestämt för att lära mig simma, om jag inte vågat mig på den där första open water simningen och första swimrunloppet, om jag inte sökt om att få skriva på Allt om Swimrun eller varit med på Swimrunpoddens event i höstas. Då hade denna dagen ganska garanterat inte hänt. Och det hade varit väldigt sorgligt…

För utan allt det där så hade jag troligtvis aldrig träffat Camilla Renz. Denna fantastiska kvinna som inspirerar mig som sjuttsingen och redan tagit en stor plats i mitt hjärta. Då hade vi inte kutat en härlig (halvlång) runda tillsammans i skogen i dag.



Att kunna kuta utan smärta och med någon annan är verkligen dubbel glädje för mig.

Om allt det där ovan inte hänt hade jag inte heller blivit hembjuden till hennes fina hus Ro. (Jo det både  heter och är precis så.) Då hade jag inte simmat i Drevviken med henne och Ylva, badat vedeldad bastu och haft en fantastisk grillkväll med alla dessa underbara människor och djur som var med.









Så obeskrivbart tacksam och lycklig över allt livet ger mig. Tack för i dag!

Kram från Ingmarie

Rivstartar veckan

Ny vecka igen och det är lika bra att rivstarta tänker jag. Eriksdalsbadets utebad öppnade i dag och jag var såklart där. Man ska hålla i de goda rutinerna enligt mig och att alltid vara med på utebadets öppningspremlär är en av mina absolut bästa. Ville nästan inte sluta simma men till slut var jag ju tvungen. Även plikten behöver sin tid.


Men jag gillar ju mina jobb så det var ändå helt ok. Ett av dem innebar t.ex att köra ett crossfit-inspirerat pass ute i kvälls-solen med fem andra härliga Urban Tribes brudar.




Och testa nyaste Tom tom adventure klockan. (F.ö grymt bra!)



Och eftersom det var måndag festade jag med lyxig lunch på Paradiset Sickla. Enda negativa där är att det är så hiskeligt svårt att välja mellan alla (vego)godsaker. Men jag lyckades superbra!



Hur har din vecko-start varit?

Kram från Ingmarie

När enda tanken är: tänk om…

Hade inte tänkt skriva något inlägg i dag men känner att jag behöver. Mina ben är fortfarande shaky och nu har även tankarna kommit i kapp. Särskilt den där tänk om…

En del har läst på FB och läser du även här vill jag tacka för omtanke och snälla ord. Det var det här som hände.

Hade kört ett simpass på lunchen. Kände mig så där härligt lugn och nöjd i sinnet som man oftast gör efter härlig träning. Ska precis gå över Ringvägen när en snubbe med våld drar ut en man från sin bil nästan precis jämte mig och börjar misshandla honom. Våldsamt och brutalt. Det blir kaos. Bilar tutar och människor skriker. Mannen i bilen försöker komma undan och jag ser att han försöker skydda sitt ansikte. Någon rusar ur sin bil mot männen. Snubben gastar om pistol. Far runt som en virvelvind och springer sen rakt över vägen från samma håll han kom. Flera försöker stoppa honom. En man slås ner på vägen av snubben som ändå lyckas fly. Min sjuksköterskehjärna tar över så jag fokuserar på mannen. Han mår förhållandevis väl men upprepar om och om igen “jag fattar ingenting”. Någon ringer polis och ambulans som kommer blixtsnabbt och det blir på något vis bra till slut. 

Min insats var absolut inget märkvärdigt. Vi som var där samarbetade på något ofattbart och obeskrivbart vis.  Folk bryr sig verkligen och hjälps åt när det väl gäller. Det märktes ju även extra mycket vid attentatet. Vi var främlingar för varandra men alla kramade alla när allt lugnat sig. Har nog aldrig kramats så mycket en (egentligen) helt vanlig torsdag i maj. Åtminstone inte med okända.  💕 Har nog heller aldrig uppskattat ett yogapass så mycket som i kväll. Och att det var just bästa Jenny som hade det. Precis vad min själ och mitt hjärta behövde.🙏🏻

Livet påminde mig ännu en gång om hur skört det är. För tänk om... Tänk om han börjat skjuta på oss. Tänk om han haft kniv och gått loss på de som kom i hans väg. Tänk om han haft en bomb på sig. Tänk om han lyckats stjäla bilen och sen kört som den galning han verkar vara och plöjt ner alla som kommi hans väg. Inget av det där är ju vilda fantasier. De är tvärtom högst sannolika.

Så ta vara på dig och dina medmänniskor. Vi behöver varandra. Särskilt när orosvindarna verkar blåsa extra hårt…

Kram från Ingmarie

💕🙏🏻

Tredubbel-lyx

Och med den rubriken menar jag egentligen inte att jag lyckats få till både ett Hot mojo och ett gympass så här på veckans första (jobb)dag även om det såklart är megalyxigt!


Nej jag tänkte på de två superfina dejter jag lyckats få till på två dagar inklusive go-grejer för magen.

Den första var egentligen i går. Då träffade jag Jan. Alias Sickla Swimrun-Janne. Vi sågs på jättemysiga Ma Baker här i Kärrtorp. Förstår inte att jag inte varit där innan. Antar det är för nära och då ser man det liksom inte… Pinsamt hur som helst…

Ma Baker är ett café med fokus på såväl ekologiskt och vegetariskt som gigantiska kanelbullar, stora kaffekannor och rejäla surdegsbröd. Jag blev så till mig att jag glömde fota.😳Men det kommer fler chanser. Nu har jag ju öppnat ögonen.😜 En del av det jag och Janne snackade om kommer du i alla fall kunna läsa om på bästa Allt om Swimrun-sidan.


Vad jag och härliga Lisa pratade om kommer dock ingen kunna läsa om. Någonsin. Det som sägs mellan vänner stannar mellan vänner. Så tänker i alla fall jag. Men jag bjuder på några (vegosmak)bilder från vår go-lunch på Hälsocafet. 😍 




Två bra dejter på två bra hak på två dagar. Visst är det tre-dubbel lyx om något? Och det är så jag tycker livet ska vara så ofta det bara går. Det är liksom för kort för något annat.💕

Kram från Ingmarie