Annat helg-jobb

Ledig betyder inte att man (jag) inte har något att göra men det betyder att jag inte är på det där  jobbet som gör att jag kan betala mina räkningar.
Måla är förvisso sjukt skoj, relaxande och säkert bra för både kropp och själ men det är ju inte särskilt lönsamt om man ser till pengar. Undra just hur många % av alla som håller på som kan helt försörja sig på det…?

Jag har i alla fall inga som helst sådana ambitioner för jag inbillar mig att det skulle ta död på min kreativitetslust. Ungefär som fastän jag älskar att träna så vill jag inte jobba med det. (Jag har provat så jag vet.)

Att ha det som en hobby är perfekt tycker jag och vill någon köpa så är det bara en bonus.
I helgen ska jag vara på ”mitt” Galleri så har du vägarna förbi så kom gärna och hälsa på. Där finns allt från tavlor och glas till keramik och coola skapelser att titta på. Eller kanske hitta en julklapp till dig själv eller någon annan! Öppet 12-16 båda dagarna.

Taveltransport. Borde kanske valt stickning för det är garanterat enklare att frakta!

Innan jag åkte hit hann jag bl a med ett simpass. Fredagar verkar vara en kass dag om man vill ha mycket plats men jag fick i alla fall ihop 2000 m utan större trängsel-problem. Med Stockholms-mått var det dock massor av plats1! Jag har nog börjat bli bortskämd…

Här i Halmstad har jag också hängt med min fina vän Nina. Vi har alltid en massa att prata om och nu när vi börjat denna så blir det ännu mer!

Kram från Ingmarie

Finbesök och extra allt

Det känns som flera evigheter sen jag/vi träffade Anna & Fredrik sist och det var det men i dag blev det äntligen! Vissa saker är dock alltid värda att vänta på och att hänga med dem är det definitivt för det blir liksom alltid så himla bra och mysigt. Kanske helt enkelt för att vi gillar att göra samma saker.

Som att springa t ex.
Fredrik hängde med nästan halva rundan innan han lämnade oss som ville springa lite mer. Älskar att få visa runt i ”min” fina skog för den är banne mig fin även när det är gråväder och varenda löv ligger på marken.

Jag och Anna fortsatte genom Kungshult, Laröd och till Kulla Gunnartorps slott. Det där som jag av någon märklig anledning har blivit så förtjust i trots att det är ett riktigt kråkslott. Kollar du noga på bilderna så ser du dessutom något vitt spöklikt ovanför den stora dörren…
Men visst, hade jag haft alla de där 400 000 000 miljonerna så hade jag utan tvekan slagit till!

Därifrån tar man sig lätt ner mot havet (det går nedför) och Skåneleden och sen till Viken (medvind) där en av mina favvo-badställen är. Konstigt nog var det bara jag som ville bada…

Jag fipplar ner telefonen i bältet om du undrar…

21 km i för mig perfekt fart och sällskapet kunde som sagt var inte ha varit bättre!

Sånt här blir man ju hungrig av och det i sin tur resulterar i ännu en gemensamhetsfaktor vi har.
Mat!
Alla gillar dessutom Bruket så valet var väldigt enkelt.

Så otroligt tacksam över att dessa två ville åka ända hit för att hänga med oss hela dagen!

För att verkligen maxa dagen hann jag och Anders även med en sväng på Fredriksdals julmarknad. Vi var på den förra året också och gillade den massor. Har man Kulturkortet går man in gratis annars får man tyvärr betala en ganska stor slant vilket jag tycker är ganska kasst även om jag lite, lite kan förstå det för det är väldigt mycket att se, göra och uppleva både ute och inne.

Mysigt och fint är det i alla fall och jag hittade äntligen Ramslökskryddan jag letat efter sen vi bodde i Åhus. Vilken lycka!

Den här dagen ska jag leva på länge.

Kram från Ingmarie

Slut

Så var det slut på det roliga och jag är hemma igen.

Eller fatta mig rätt. Jag tycker det är jätteskönt att vara hemma och ser fram emot att bada, träna och vara här men helt ärligt så är det också himla skönt att vara ledig och slippa passa klocktider. Förutom träningstider vill säga men det är ju bara skoj och lättsamt!

Innan jag for hemåt så hann jag i alla fall med två pass.
Började med ännu ett nostalgipass förbi Björkhagen, Nytorps gärde, Kärrtorp, Bagis och vår gamla lya och spåren jag harvat runt på oräkneliga gånger.
Fortfarande halt men också fortfarande sol!

Hämtade sen bara mina grejer där jag bott och tog tvärbanan och tuben till stan, låste in väskan på Centralen och traskade till Sats city för ännu ett Hyrox pass.

Det var galet bra och jag blev så trött att jag nästan inte orkade ta mig till duschen. Det är nog tur att mitt lilla mini-trainingcamp är över för kroppen behöver garanterat ta igen sig någon dag.

Men jag är allt bra sugen på att testa ett riktigt Hyrox nu!

Snabb dusch, tillbaks till Centralen, hämta väskan, köpa mat och sen flygbussen på mindre än 30 minuter. Ganska bra gjort om jag får säga det själv!
Var i god tid till flyget och det var nog tur för nu sen de har byggt om får man många ”gratis” steg när man ska ta sig till gaten.

Jag vet att det finns de som säkerligen tycker jag är en miljö- och klimatbov som flög men det struntar jag i.
Dels för att så länge makten sponsrar och pushar för krig som verkligen förstör, flyger kors och tvärs själva, tillåter gifter i vår/djurens mat och i olika förpackningar, vill vi ska ta fler och fler läkemedel/vaccin, sprutar chemtrails i atmosfären och att vindkraftverk/elbilar osv ska öka så har jag extremt svårt att tro på deras domedagsprofetior. Om de menade vad de säger och talade sanning skulle allt det där och ännu mer förbjudas direkt.
Jag kanske tänker fel men det kommer jag göra tills de lever som de säger vi ska och måste.

Sen är det dels också för att åka tåg är mångfalt dyrare, tar snudd på dubbelt så lång tid dörr till dörr och man vet ju inte ens om man kommer fram….
Med tanke på ”klimathotet” så är det ju också faktiskt ganska konstigt att flyg är billigare än tåg. Eller?

Det var i alla fall en smidig resa och himlen var otroligt vacker!

Kram från Ingmarie

Dag 2 på 08a mini-trainingcampen

Innan jag lämnade Helsingborg kom ju all den där snön som jag slirade runt i. Det må ha varit mjukt att landa på men det var också galet slirigt och min rygg protesterade direkt. Det har gått bra att träna men springa har varit som att springa i uppförsbacke i gyttja och motvind. Många av passen vi kört har nämligen löpning involverat så därför jag vet trots att jag inte ”sprungit-sprungit”. Faktum är att det har varit trögt även bara att gå.

Men jag skriver i -form för bästa kiropraktor-Micke har ännu en gång fixat till mig. Tror helt ärligt att han aldrig har misslyckats!

Innan det där hann jag (och Kajsa) bränna av två tuffa pass. MA Circuit och HIIT Run&box. Här snackar vi mjölksyra och hög puls från början till slut. Superskoj och maxat effektivt om man vill bli riktigt trött. Extra utmanande när man som jag redan hade rejäl träningsvärk. Haha!
Men är det training-camp så är det!
Kajsas man Sven hakade på det sista passet och svettades med oss. Få se om han vågar något mer med oss två tokar.

Även på training-camp kan och ska man lägga in lite återhämtning. Även vi tokiga fattar det.

Först 90 minuter ljuvlig Aroma relax yoga och sen ännu ett härligt bad.

I morgon blir det andra äventyr och jag längtar! bara hoppas mer av isen försvinner så vi inte bryter några ben.

Kram från Ingmarie

 

Vilat upp mig

En del vilar upp sig på sina lediga dagar genom att göra så lite som möjligt.
Jag gör helt tvärtom för att orka jobba. Framförallt nu när jag sitter mer still än tidigare.

Efter att lyan städats drog jag iväg utan några större förhoppningar om pigga ben. Ärligt talat var jag inte ens särskilt sugen på att springa men just där och då var det enklast och jag var sugen på bad i fina Viken. A till B-löpturer är min favvo oavsett hur benen är.
I går ville jag kuta men benen var bly. I dag var jag osugen men jäklar vad benen pinnade på!
Hur förklarar man sånt?

Tog en omväg via Kungshult, Laröd och Kulla Gunnarstorp. Slottet är förresten nog fortfarande till salu om man har några buntar pengar över. Jag hade varit jättenöjd med att bara få gå in där!

Och badet… Underbart såklart! Ganska exakt 10 grader för den som undrar så coldswim-säsongen är nära nu!

Eftersom vi firar 24 år tillsammans lyxade vi till det lite med att äta lunch på Linneaträdgården. Alltid mysigt och gott!

Trots mat, massor av kläder och rumpvärme i bilen frös jag som attan plus att jag hade en massa energi över så jag drog till gymet när vi kom hem. Vi kan väl säga som så att sen frös jag inte längre….

Finalen på denna (celebration)söndag blev ”Höstljus” på Sofiero.
Vi var där förra året också och älskade det. I år var det minst lika fantastiskt och extra coolt att månen höll oss sällskap. Det pågår några dagar till så gå om du kan annars får du snällt vänta tills nästa år.

Hur har din helg varit?

Kram från Ingmarie

Släckt (låtsas)bränder

Alla borde egentligen en gång per år dels göra praktisk HLR-utbildning och dels praktisk brandutbildning.

Båda är ju jätteviktiga! Gör du det varje år?

HLR för både barn och vuxna gör jag flera gånger/år och ändå lär jag mig något nytt varje gång!
I dag var det praktisk brandutbildning och jag kunde såklart ha valt en bättre dag än denna med regn, rusk och galna vindar. Det var några år sen jag gjorde just detta om jag ska vara ärlig så det var på tiden!
Vet inte om man kan säga at det var ”roligt” men det var det och jag lärde mig flera nya grejer för hemmet. Hade t ex ingen aning om att man bör ha minst en 6-liters brandsläckare på varje våningsplan hemma för att försäkringen ska gälla.

Om du undrar så blev dagens träning en stund på (vanliga) gymet. Bara överkroppen så benen får en åtminstone en liten chans att hämta sig innan nästa utmaning(ar).

Kram från Ingmarie

 

Ont men som ny

Vet inte hur många gånger jag fått ( den ibland lite förvånande) frågan om jag kan få träningsvärk.

Såklart jag kan!🤪

Det kan alla om man vill. Gör nya (fysiska) övningar och ta dig an nya utmaningar så får du ganska garanterat belöningen dagen och dagarna efter.
Som jag gjorde i går.
Det resulterade i väldigt ömma muskler i dag så det blev  en väldigt långsam runda utmed havet i morse. Jag gillar det jättemycket! 🤩 Då vet jag att jag både gjort rätt och utmanat min kropp till utveckling. Det tycker jag är en superfin belöning.🤩👌

Liksom den goda lunchen på Brocktorpsgården tillsammans med min vän Karin.😍 Det är förresten min second favvo i stan efter Lugnet.

Innan jag for hem har jag unnat mig lyxen med ett besök hos världens bästa frissa.  Det sker ju inte så ofta, typ två gånger/år, och jag är alltid lika nöjd efteråt och känner mig verkligen som ny. Som du vet varar ju en nyfriserad skalle inte särskilt länge men jag ska minsann njuta så länge det går!😄

Före..

Under tiden…

Och efter!

Kram från Ingmarie

 

Full rulle-dag

Det här blev min belöning efter en fullspäckad dag. Magiskt fint!
Nu sitter jag i fåtöljen hemma och är redo för sängen fastän klockan inte ens är 20.

Eftersom jag jobbade sent i går så somnade jag sent (hemma vid 23 och det är lönlöst att försöka sova direkt) men kroppen är i en annan tidszon så jag vaknade redan kl 06. Trodde jag var jättepigg men somnade tydligen om för plötsligt var uret över 8.

Då var jag i alla fall pigg på riktigt!

Körde intervaller och det kändes bra som attan!
15 x 2 minuter med 1 minuts gå-joggvila.
Blev dock ruskigt trött på de tre sista och hemjoggen var knappt i styrfart.

Var bara hemma för att byta tröja och sen direkt till gymet för att helt döda benen. Om det var så smart vet jag inte men det var väldigt skoj!

 

Halvdog en stund efter att jag ätit men fick på något vis ny energi och slängde alla stackars döda växter och städade balkongen innan jag drog till blombutiken.
Det är tur vi inte har större bil för då vet i sjuttsingen hur det hade gått. Risken är ruskigt stor att jag hade köpt ännu mer då…

Bilen var nämligen så proppfull att jag nästan inte fick plats. Men fint blev det när de väl kom på plats här hemma!

Kram från Ingmarie

Hemma igen

Resa är en väldigt märkvärdig sak när man tänker efter.

Vi far numera hit och dit mellan olika tidszoner, kulturer, miljöer och atmosfärer utan att nästan ens vara förundrade!
För 100 år sedan fanns det ju nästan inte ens i fantasin.
I morse, som egentligen var mitt i natten svensk tid, var jag ute och sprang nästan längst upp på USA:s västkust.

I flera dagar hade vi bott i finhuset inne i skogen och känt oss helt som hemma.

På några timmar, eller ganska många om jag ska vara ärlig, tagit oss till flyget i Seattle, chillat i loungen, flugit över hela USA och Atlanten, ätit massor av mat, druckit champagne, kollat film, försökt sova (inte min starkaste gren ens i Business-klass), åkt tåg och buss från Köpenhamn till vår lya, packt upp, tagit en megakort tupplur, handlat, lagat mat och såklart cyklat till havet och badat.
Jag alltså.
Anders har ju fortfarande inte riktigt fattat grejen med det där…

Nu gäller det bara att hålla sig vaken några timmar till. Fasar lite för hur det ska gå med att kvällsjobba i morgon. Tänk om jag somnar!
Jetlag är banne mig inte att leka med. Den slår nämligen till stenhårt utan förvarning. I alla fall på mig.

Kram från Ingmarie

Segben och lyckligt hjärta

Jag har hört att det är regn, rusk och busväder hemma.
Här är det så här!

Som du kanske förstår så njuter jag varje sekund.

Vi testade en ny park i dag. Lord Hills Park som ligger ca 25 minuter sydost om Everett.
Även denna park är ganska liten men den är proppfull av trails. Nästan 5 mil för att vara exakt. På en av alla sidor jag läst på om detta ställe varnade man för att det var lätt att springa vilse eftersom alla stigar inte är markerade.

Lägg till denna skylt så kändes det ju en smula extra spännande.

Samtidigt så tänker jag att det vore en ära att få träffa på ett sånt djur för chansen, eller risken beroende på hur man ser det, är så minimal att den är obefintlig.
Särskilt när man vet att där är en massa andra människor, hundar och hästar ute i samma skog.

Det började bra med stora fina skyltar med stigens namn på men sen vet i sjuttsingen vad som hände för jag hamnade helt utanför kartan.
Namnen på stigarna fanns väldigt sällan så jag följde skyltar där det stod ”trail” på men på kartan fanns de inte ens med.
Enda anledningen till att jag vet att jag var helt off är för att jag fick ta gps:en till hjälp. Utan den hade jag garanterat hamnat ännu längre bort.

Skogen var fin och stigarna minst sagt varierande. Det var omöjligt att springa ens halvfort för de gick i kringelikrokar, hade branta backar, var snåriga, knöliga, bitvis steniga och ofta fulla av löv så jag inte så vad som låg under.

Två gånger hamnade jag helt bananas fel och fick vända.Andra gången gjorde felvalet att jag fick se denna vy så helt tokigt var det ändå inte men helt ärligt är det lite stressande att inte ha en susning om hur långt det är tillbaka till start eller ens om man ska hitta tillbaka.

Benen var sega som en gammal kolarem men kroppen och knoppen lyckliga så detta var egentligen perfekt som återhämtningspass.

Det blev inte så långt trots att jag var ute i flera timmar men vem bryr sig? Vi fick båda vara ute i fin natur och vädret var helt magiskt! Enda djuren, förutom Homo Sapiens,  jag så var de där hundarna och hästarna. jag vet med 100% säkerhet att där också finns en spindlar som gör megafeta nät. Förstörde nämligen flera då jag sprang rakt in i dem…
Är sånt kanske bra för huden?

Bara 10 minuter bort, i Monroe, ligger Lake Tye Park. En stor park och en liten sjö men oj så fin!

Några hundra meter bort hittade vi ett kalasfint cafe och köpte med oss kaffe + bagels och tog med ner till sjön. Jo då, jag älskar forfarande de där runda brödbitarna. Jättemycket!
Satt länge vid sjön och jag somnade minsann en liten stund där i solen. Så himla härligt!

Innan vi åkte hem gick vi ett varv runt sjön också. Gäller verkligen att passa på när det är så här!

Hur har du det?

Kram från Ingmarie