Insamlings-slut en härlig måndag

I dag var sista dagen på Sophias insamling till Gotlands Djurfristad.

Min lilla insats blev så här:

Man kan såklart skänka pengar oavsett men det här gjorde garanterat att fler gjorde det. Jättebra tycker jag! Tänk om alla djur kunde få ha det så bra som hos dem… Måtte fler förstå vilket lidande djurfabriker är och att så länge man köper produkter från dem så kommer det fortsätta. Efterfrågan styr tillgången. Så enkelt är det faktskt.

Sista simningen till insamlingen blev nu i kväll och det var verkligen ljuvligt och så magiskt vackert.

I går hann jag bara med en sprada innan jobbet men bättre än inget!

Det bra med att jobba helg är att då ser jag alltid till att jag är ledig på måndagen. Jag brukar ju gilla måndagar annars också eftersom det är simträning, men den blir ju liksom extra bra när jag kan göra vad jag vill hela dagen.

Simträningen var skoj som alltid även om det var lite segt att gå upp efter en jobbkväll. Men så fort jag kommit i plurret och simmat halva första längden vänder det och jag begriper inte hur jag ens kunnat tveka att gå upp och åka dit.

PT-träningen med Rafael var superskoj! Det är den förresten alltid. Vi gjorde ett test med en kettlebell-serie som jag haft som läxa och han var t o m impad av min utveckling! Flit lönar sig! Sen hittade han (förstås) på en del nya övningar så jag inte helt fick hybris. Det finns alltid något mer att öva på!

Men hur trött jag än är efteråt åt så är jag ändå mest glad, energifull och full av inspiration!

 

Kram från Ingmarie

Insamling

Mellan den 27/9 till 3/10 är jag med och samlar in pengar till Gotlands Djurfristad.

För varje kilometer jag springer dessa dagar skänker jag en krona och jag tänker även lägga till en krona för varje minut jag kall-simmar.

Jag funderade även på att lägga en krona för varje steg jag tar på jobbet men hur bra jag än tycker Gotlands djurfristad än är så är det bara att inse att det skulle bli alltför svidigt för min kassa. 😱

Exakt hur många steg jag tar per pass vet jag inte men jag vet att det är många. Det är faktiskt enklare räkna antalet minuter jag sitter ner så kanske ska ta med de minuterna till insamlingen  i stället även om de försvinnande få. 🤪

Kram från Ingmarie

Intervall-dag

Vissa dagar är bättre än andra och vissa dagar är man starkare, piggare och gladare än andra dagar. Så är det garanterat för alla. Det kluriga kan vara att begripa när de där olika dagarna är… Åtminstone har jag inte kommit på hur det hela hänger ihop. God sömn brukar vara en grej jag i princip “måste” ha för att må bra men helt ärligt har jag haft toppdagar även med för lite sömn så helt vattensäker är inte ens den teorin.

I dag har jag i alla fall haft en sån där bra, stark och pigg dag. Bara tacka och ta emot!
Började med löpintervaller i reservatets kuperade spår. 16 x 2 min. med 1 min gå/joggvila. De var inte “snabba” men jag blev både svettig och trött och det räcker bra för mig.

Sen nästan direkt även intervaller i bassängen. 26 x 50m med 10 sek. vila. Ja det är jobbigt men kul och effektivt! Goggle-ögon får man på köpet som alltid…

Dessutom har jag varit på två olika behandlingar (kiropraktor och akupunktur) och upplevt en ljuvlig kvälls-simning.

Fortfarande två-siffrigt i vattnet men det börjar bli så där härligt krispigt! Jag toklängtar efter den dag det är en-siffrigt och jag behöver ha mössan på! Om du funderat på att testa det här med att bada/simma året runt så är det nu du ska börja! Att tro man ska börja i november är snudd på dömt att misslyckas nämligen….

Me and the ducks

Kram från Ingmarie

 

Inställt

Det blir inget swimrun-race till helgen för nu är även Utö inställt.

Som jag fattat det är orsaken problem med att få tillstånd. De trodde det var ok men det var det tydligen inte. För mycket folk på samma plats helt enkelt.
Tråkigt förstås men det är inte mycket mer att göra än att gilla läget. Swimrunna kan jag/vi ju göra ändå.😀

Men nog är det bra märkligt att folk kan få trängas på Gekås, på restauranger, på tuben, på bussen och  i köpcentra men inte spridas ut på flera kilometers omkrets ute? De som vill sporta ute är dessutom ganska garanterat friska människor med ytterst få riskfaktorer.

Men kanske jag bara missat någon viktig info om logiken i det hela….?

Kram från Ingmarie

 

Allt man vill och önskar funkar inte

Jag har turen att få köra ett swimrun-lopp till detta knasiga år så om 2 veckor ska jag och Veronica ta oss till Utö och köra “sprinten”. Jag har kört den två gånger innan och den är verkligen fin! Dessutom älskar jag Utö. De gångerna har den dock gått i maj men pga av det där viruset så har allt blivit flyttat. Om det är bra eller dåligt lär visa sig. Vattnet borde åtminstone vara lite varmare…

Vi körde ingen swimrun-träning i dag, båda hade kutat på var sitt håll innan, men vi övade lite med lina. Veronica är en super-kvinna som är bra på precis allt, och såklart supersnabb, så vem som ska dra är liksom inte ens något att fundera på. För mig blir det bara att hänga på så gott jag kan oavsett om vi är på vattnet eller på land. Men eftersom vi har linan kan hon aldrig försvinna från mig!

Egentligen pratade och skrattade vi mer än simmade men sånt behövs ju också, eller hur?

Vattnet var svalt men helt ok.

I dag har vi även haft besök av vår fyrbenta vän igen. Nero är en sköning på alla sätt och vis och denna gången gick det betydligt bättre. Ett ben och sin egen bädd sen var han liksom installerad. I alla fall en stund.

En av de bästa grejerna med att ha vovve är ändå att det blir 100 gånger roligare att vara ute och gå i skogen.

Tyvärr verkar han inte trivas riktigt hos oss ändå. Han är ledsen och orolig så det känns både oschysst och ohållbart att ha honom här. Jättetråkigt förstås.

Kram från Ingmarie

Bra ord och en ovanlig grej

Jag har en kollega som myntat ett väldigt bra ord. “Njutar-löp”. Visst är det fint? Det ägnade jag mig åt i dag. Förvisso en seg sådan men njutning var det och sprang gjorde jag.

“Sprada” ordet har ju jag “uppfunnit” och det gjorde jag också. Ljuvligt!

Med lite sällskap!

Om det var samma pippi när jag lite senare var vid samma sjö för att simma vet jag inte men lite sällskap hade jag även då  i alla fall.

På tal om kollegor så har jag gjort något jag inte gör särskilt ofta. Man kan nog snudd på säga aldrig för det är så galet sällan om jag ska vara ärlig. Men i dag så!  Jag tog på mig människokläder och var på AW med några kollegor. Jomensåatt. Superskoj såklart för jag har underbara jobbkompisar.

Miss Behaves vegan salad. Helt ok och snordyr.

Kram från Ingmarie

Simtest och finalen

Några gånger per år brukar TS ha ett simtest som går ut på att man simmar 15 x 100 m i typ tröskelfart med kort vila.( 10-15 sekunder) Syftet är att se om det blir någon förbättring. Det krävs en viss laddning för det där och min var egentligen katastrofal. Två tuffa pass i går plus att jag sov kasst i natt. Dessutom skulle jag behöva köra dem själv eftersom jag jobbade när resten av gänget körde.

Jag bestämde mig ändå för att testa. De tre första var vidriga men sen rullade (eller kanske snarare flöt) det på. Det var faktiskt riktigt skoj! Kanske tog jag i för lite men jag blev i alla fall trött och förutom den första och sista (de var de snabbaste) så simmade jag ruskigt (långsamt) jämt.🤩

I dag var också dag 25 på utmaningen. Obegripligt hur fort det gått! 😱 Jag kommer faktiskt att sakna det för det har varit superskoj! Mina armhävningar är varken perfekta eller ”starka” men jag har gjort dem! Det har t o m blivit en del bonusar! 💪🏻

Kram från Ingmarie

Avslutning och en ny vän

I dag var sista openwater-simningen med Team Snabbare och en bättre Grande Finale tror jag inte vi hade kunnat få! Magiskt! Ja du ser ju!

Och fika efteråt såklart.

17 grader i vattnet så det var helt ok. Körde inte riktigt hela sjön runt men tre kilometer blev det i alla fall.

Man kan ju bli blöt av annat än att simma. Som när himlen öppnar sig och man precis just då är ute och springer långt ute i skogen. Tur jag inte har någon frissa jag måste “vara rädd om”.

Dag 20 blev förresten så här.

En helt annan grej. Vänner är som de flesta vet otroligt viktigt. Helt ärligt tror jag det är oerhört svårt att leva utan åtminstone en vän, eller vad tror du? Jag hade troligtvis ruttnat inombords och känt mig oerhört ensam utan mina vänner. Som de i morse t.ex. (Kan vara svårt att tro men simning är oerhört socialt!)

Vi har fått en ny liten vän. En fyrbent. Eller fått och fått, vi lånar honom. Nero har fyra ben, är två år och är räddad från ett hårt liv i Ryssland. Han är oerhört söt och snäll och smart som få. I dag har han varit hos oss några timmar för att testa om det funkar. Ungefär som inskolning på dagis!

Kram från Ingmarie

 

Hemma-sightseeing och axelfix

Jag har inte semester men en ledig dag mitt i veckan utan en endaste plan mer än att besöka “mirakel-Erik” på Kiropraktorkompaniet. Det är guld värt att ha två bra kroppsfixare på samma ställe. Har inte den ena tid så har förhoppningsvis den andra. Erik hittade direkt vad som felade i min axel så förhoppningsvis är det onda borta nu. (Det finns ju en anledning till varför jag kallar honom för just “mirakel-Erik”…)

Innan det där besöket gick jag hela vägen till SoFo-gymet. Det är inte särskilt långt om man springer men gå tar ju evigheter. Egentligen tycker jag det är skittrist att gå men med Musses “Sommar”i öronen blev det en riktigt trevlig tur! Otroligt bra program och snudd på ett måste att lyssna på!

Gympasset var inget märkvärdigt men jag hade skoj och blev svettig. Dvs det viktigaste.

Sen gjorde jag något jag länge velat göra. Jag tog en sight-seeing båttur under Stockholms broar.

Turen tog 2.15 timmar och är audio-guidad. Man kan välja vilket spåråk man vill ha den på och jag valde engelska både för att jag tycker det är ett bra sätt att öva på och för att det ofta faktiskt blir bättre. Med facit i hand var det helt rätt eftersom det var mycket beskrivningar, förutom om Stockholm såklart, om Sverige och svensken. Känns som det hade låtit väldigt knasigt att höra om hur svenskar gilla att fika, påta i trädgården och åka långfärdsskridskor på svenska. Eller så hade de något annat avsnitt på svenska. Kanske hur turister upplever oss? Jag får nog åka en gång till för att få reda på det! Faktum är att jag lätt skulle kunna göra det oavsett för det var otroligt bra! Att få se sin stad från vattnet är en upplevelse och jäven om jag gjort det innan så är det lika häftigt varje gång! Jag älskar verkligen Stockholm! Och att jag är född och bor i just Sverige. (Med undantag av de mörka månaderna…)

Audio-guiden var briljant! Visste du t.ex att Grand Hotel var det första hotellet som bytte lakan mellan gästerna? Eller att Stockholm är sammanbyggt av 57 broar, att 1523 är en vanlig postkoden tack vare Gustav Vasa, det inte finns någon levande människa som krigat för Sverige eftersom det är över 200 år sedan vi var i krig och att svenskar har uppfunnit en massa olika saker. Allt från Skype och Spotify till gps :en som styr audioguidningen.

Visste du att Anna Lindhagen var den som bl.a såg till att de fattiga fick en liten bit jord att odla på så de kunde få mat i början på 1900-talet när nöden var stor. I dag köar människor i år för att få en chans till att få hyra en sån där  kolonilott. De går nämligen inte att köpa.

Många husbåtar utmed färden.

Min arbetsplats SÖS är i princip dubbelt så stort som det ser ut. Under byggnaden som syns finns det nämligen enormt stora utrymmen under jord.. Det finns t o m en järnväg dit (Dock ej i bruk.) Detta gjordes för att säkerställa vård om kriget skulle komma. Det är också ett skyddsrum. När faran för krig var över stod det länge och förföll innan det renoverades. Idag är berganläggningen ett akut- och katastrofmedicinsktcentrum och det är riktigt häftigt att vara där nere!

Extra kul var det att få åka genom slussen. Det är nästan pinsamt men jag har aldrig gjort det innan. Vilken cool grej!

Detta var en jättefin tur som jag varmt rekommenderar! Och vill man se mer från vattnet finns det ännu fler utflykter att välja på.

Kram från Ingmarie

 

Alltid är det något

Jag vet inte hur det är för dig men visst är det märkligt att det liksom alltid är någon liten grej man ska fundera på och vara åtminstone lite orolig över innan en större utmaning ska ske? Är det inte vädret, om man kan sova eller pengar så är det vilka skor man ska ha på sig eller ett vänsterben som tjurar. Vädret är ju inget någon direkt kan påverka så det är ju extremt onödigt att ens fundera på men det mesta annat kan man ju faktiskt påverka. Framförallt kan man påverka skallen! Så det gör jag (med meditation) men man måste ju också komma ihåg att vi är bara simpla människoknytt och att det därför inte är helt plättlätt att sluta oros-fundera.

Efter dagens besök hos “mirakel-Erik” (jo jag kallar honom så just för att han hittills alltid har gjort mirakelfix med mig) på Kiropraktorkompaniet så har jag stor förhoppning om att benen ska vara piggelin på lördag. Särskilt då det vänstra som varit lite ledet av och till. Min känsla att det var “låst” i bäcken var helt rätt och nu är det fixat. Löppasset skedde före så jag vet inte riktigt ännu hur det kommer kännas så hoppet lever om lätta ben och full rörlighet!

Passade på att besöka favvo-butiken också när jag nu ändå var inne i stan, och är numera ägare till ett nytt swimrunbälte så nu blir det plättlätt att haka på och av linan. (Jo, swimrun är en prylsport den med…)

Och om det nu blir så illa att vi inte får någon medalj på lördag så fick jag i alla fall en på posten i dag för att jag klarat The Grand Canyon Virtual challenge. 280 miles utmed Colorado river till Grand Canyon. Virtuellt alltså. Och uppdelat i etapper. Tro inget annat.

Bling är kul!

Kram från Ingmarie