Vegoliv

Slutkörd

Rubriken låter värre än den är. Jag är slutkörd på ett skönt vis!

Det blev sent hem från jobbet i går vilket gjorde att det blev en ganska sen start på denna (lediga) dag. Jag har dock slutat bli stressad av det. Förr nästan skämdes jag om jag sov längre än till klockan åtta och tyckte hela dagen var förstörd. Helknäppt – jag vet!
Man hinner det man hinner och jag hinner nästan alltid mer än jag tror. I dag med.

Vädret hjälper helt klart till att ge mig ännu mer energi än normalt.
I går var det verkligen solskens-löpning!

Samma i dag och dessutom mycket varmare! Vi har haft två-siffrigt här och det behövdes inte ens några vantar. Då är det varmt. Dock har det varit lite blåsigare vilket verkligen märktes när det blev motvind. Skyller på den för att jag blev så galet trött. Verkligen snortrött! Så där så jag nästan stapplade på nedjoggen hem. Ändå sprang jag varken snabbare eller längre än jag brukar. Tror jag. Har i ärlighetens namn noll koll på hur långt jag springer eftersom jag räknar nästan allt i tid. 12 + 10 + 8 + 6 + 4 + 2 min. intervaller + upp- och nedjogg.

Blev nog inte direkt piggare av gympasset heller även om det gick väldigt bra! Känner mig stark och gillar (såklart) att jag kan lassa på med ännu lite mer vikter. Helt klart är det en myt att man inte kan bli starkare bara för att man blir äldre. Precis som det är en myt att man inte kan bygga muskler och bli starkare om man är vegan. Det är nästan alltid den första frågan jag får när det kommer fram att jag inte äter animalier. ”Var får du ditt protein ifrån?”
Helt ofattbart att folk inte lärt sig mer. Det är ju 2023 och det finns inte bara oändligt mycket information om vego-kost utan även oräkneliga elit-atleter som är veganer.

Förutom belöning med mat, en liten tupplur, fylld kyl, ett nystädat hem och en tom tvättkorg, allt fixat av oss för vi har varken någon betjänt eller robot(-dammsugare) så har jag belönat mig med det allra bästa av de bästa. Ja du vet…

Det är fascinerande hur havet ändras från en dag till en annan! I förrgår var det så grunt att jag hade nog kunnat gå till Danmark. I dag blev det djupt direkt. Supercoolt! Ändå tror en del folk på att månen och naturen inte påverkar oss. En del tror t o m att vi kan styra naturen. Vad jag vet så har det hittills aldrig slutat väl.

 

Resten av denna kväll ska jag chilla. Eller nej. Vi hade ju ingen betjänt så det blir nog jag/vi som får hänga upp sista tvätten. Men det gör jag så gärna för hur det än är så är det ett stort privilegium att ha tvätt att tvätta och ett hem att städa. Lätt att glömma bort…
Samma med att känna sig slutkörd. Visst kan man vara trött ibland men det är antagligen ändå inte i närheten av hur många andra människor har det. Jag är det för att jag har lekt. Inte för att jag tvingats leta efter mat och vatten, gräva i ruiner, slava, av sjukdom eller ens hårt fysiskt jobb.

Så egentligen är rubriken bara lurendrejeri.

Kram från Ingmarie

 

Gottebitarna

Nackdelen med att inte vara här så länge är att jag vill ju liksom hinna med allt. En omöjlighet även om jag hade skippat att sova.
Men om jag får säga det själv så har jag verkligen lyckats plocka ut de finaste chokladbitarna denna dag.
Så här:

Jag började med att springa i solen. Både i stan och på Djurgården. Oväntat pigga ben men det var då det. Efter resten av dagen så kommer de nog ganska säkert inte vara det i morgon. Men det står jag så gärna ut med!

Snabbdusch och ombyte och sen tuben till Bergshamra för att träffa Inger och hennes goa 4-benta vänner. Vi gick en härlig (och kall) runda vid Brunnsviken innan lite fika i deras nya fina WW-lokal. Ett under att jag inte köpte något för den är proppfull av roliga sport-leksaker!

Egentligen berodde det nog mest på ont om tid att jag inte handlade för jag hade ju den där röntgentiden av käken jag behövde passa. Det tog max 3 minuter så jag hoppas det blir bra. Lite långt att åka för så kort grej menar jag.

Den största lekstugan, och det ställe jag längtat till allra allra mest, var dock mitt älskade SoFo-gym. Jag vet att det säkerligen låter helknasigt men jag började nästa lipa av lycka när jag kom dit. Som jag saknat det! Miljön, ljuden, människorna, lukterna. För att verkligen njuta var jag där i flera timmar. Gymade först själv och fick sen sällskap av bästa Kajsa både på ett HIIT Run&Box-pass och ännu lite mer styrka. (Det var här benen blev mosade som du kanske förstår…)

Så galet kul alltihop. Var tydligen så ivrig att jag fick lite blodvite. Men nu är det jämt för jag fick ett liknande på andra benet under lördagens äventyr….

Dagen avslutades på allra bästa sätt tillsammans med Kari på Chouchou. Om du inte varit där någon gång så ska du absolut ta dig dit! Lika galet gott som förra gången!!

Tror bestämt jag kommer somna ovaggad om en stund…

Kram från Ingmarie

Löpningens Dag 2023

Jag har nog aldrig velat så långt och nära inpå ett lopp som i dag. (Anders har sympatiskt nog velat lika mycket. haha!) Hela veckan har jag velat. När jag vaknade i morse velade jag. När vi åkte dit velade jag och när vi var där velade jag nog allra mest för även om jag fattat att det skulle vara kuperat och utmanande med gegga så hade jag inte räknat med att det skulle vara is. Du vet blankis. Så där glashal så när det går uppför/nerför måste man hålla sig i något för att inte kana iväg. Wintercross run går på Swampabanan som är en känd motocross bana där det går både SM och VM. Dvs det är ingen enkel bana ens om man har hjul att ta sig fram med!

Gyttja kan jag hantera hyfsat. Det är halt men gör åtminstone inte ont när man vurpar. Branta backar är inte några problem men is är en mardröm. Jag var sekunder från att inte ens starta för jag var helt ärligt rädd. I min skalle blir det ju liksom inte bara en liten vurpa. Nej den skenar iväg och jag bryter både rygg, armar och spräcker skallen så det blir tut-tut bilen till närmsta IVA och sen ligger jag där och kan aldrig mer ens stå. Sånt händer faktiskt! Så ja du fattar va? Det var mycket krafter som gick åt bara att ta ett beslut. Tur att jag inte visste där och då exakt hur branta backarna var… För jo, jag startade. Två gånger t o m! Först ett varv (4km) och sen två till. Enda målet var att åtminstone klara ett varv med alla ben i behåll.


De proffsiga hade såklart dubbar men mina fötter börja gråta bara av tanken på något sånt. (Vilket är bra på så vis att jag aldrig ens behöver fundera på om jag ska/inte ska det.) Det var en extremt lugn start. Det var inte bara jag som fick hålla mig i staketet för att komma uppför den första ishala backen vilket genast gjorde att det kändes lite bättre. Jag må ha varit en av de äldsta där men jag ville ju inte vara en av de mesigaste. Haha. Efter andra backen började berg- och dalbanan. Upp-ner-upp-ner-upp-ner, kurvor hit och dit och jag hade ingen aning om var jag var till slut. Mitt enda fokus var att inte trilla. Efter drygt 3 km (tror jag) och en riktigt brant lerbacke uppför kom en ännu brantare och lerigare nerför och det var då min svindel satte in. Helst hade jag velat skippa den helt, eller åtminstone åka på rumpan ner, men på något vis tog jag mod till mig och hakade på de andra. Och klarade det! Väl i mål var jag inte ens trött. Backar alltså! Älskar dem!

Det var en hel timme mellan starterna så det fanns gott om tid att ladda om. På gott och ont. Man hinner ju bli seg också så jag joggade runt för att hålla värmen och energin vid liv. Anders kom i mål lite efter och var lika glad han! (Men han nöjde sig där.)

De andra två varven var ännu roligare! Dels hade en del is hunnit tina bort så det inte var riktigt lika halt och dels blev jag lite modigare. Faktum är att de varven gick snabbare än mitt första trots att de var två och trots att jag borde varit tröttare. Men vet du, jag blev aldrig trött. Jag pinnade på så mycket jag bara kunde i backarna när det var ”säkert” och kröp på alla fyra när det krävdes för att inte åka baklänges. Sista varvet sprang jag om en efter en och hade jag bara kunnat springa som jag velat hela loopen hade det garanterat gått ännu fortare för jag kände mig urstark!
Jag var skitnöjd i mål! När man gjorde båda vann man ”Dödsskallen”. Det blir något att berätta på hemmet när den tiden kommer.  Hamnade någonstans i mitten på båda loppen men först bland oss mer mogna damer. (Dvs 50+) Börjar nästan fundera på om detta kanske är min nya grej! Minus halkan vill säga. Att jag klarade backarna så bra tackar jag styrketräningen för. Åhus är ju liksom inte jordens mest kuperade… haha!

Det här vill jag göra om! Wintercoss Run är verkligen ett riktigt terränglopp och får lätt 5 av 5 stjärnor. Trivsamt, roligt, festligt och extremt välarrangerat! Ett extra plus för solen!

 

Nu var det så himla bra att jag dessutom hade vunnit en ”After Run” på Trydes som ligger några stenkast från banan. Ännu en pärla som är ett måste att besöka om man är i trakterna. Jättemysigt och supertrevligt. Maten var outstandning (vego!) och dessutom bjöds det på vackra hemgjorda semlor!

När man sprungit lopp får man ha sin(a) medalj(er) runt halsen. Det är sen gammalt. 🙂

Sen blev det som det så ofta blir. Badviruset grep tag i mig. Vi var först inom Simrishamn men där var vågorna så höga att jag inte vågade. (Hade väl förbrukat allt mitt mod…) Men i Kivik, där blev längtan stillad!

För mig har detta varit ett perfekt sätt att fira inte bara Löpningens dag utan även livet och att vi bor i Skåne!

Hur har du firat?

Kram från Ingmarie

Dagenefterlopp-aktiviteter

När man slirat runt, plaskat, kanat och stretat i motvind i 31 km så var jag förberedd på att kroppen skulle känna sig halvt överkörd i dag. Eller i alla fall att energin skulle vara lite låg.

Det stämde inte.

Eller jo, vänster ben är en smula tjurigt i dag men det är inget ”nytt”. Av någon anledning är det det ibland men jag har liksom aldrig riktigt luskat ut varför eller när det sker men just längre löpturer verkar vara största triggern. Fötterna är ju som de är och gör alltid mer eller mindre ont så de räknas inte. Hade ändå inte velat kuta så valde att promenera till gymet för ett (lugnt) pass där. Nu är ju allt relativt om vad som är lugnt eller inte men särskilt lugnt kan jag inte påstå att det blev.  Jag fick feeeling och körde så svetten rann och plötsligt hade det gått över en timme. Tydligen inte bara på SoFo-gymet det kan ske.. Avslutade med lite extra yoga och sen kändes t o m vänsterbenet som vanligt igen.

Anders körde sina övningar men sen fick vi för oss att ”göra C4”. Dvs åka till det stora shoppingcentrat i Kristianstad. (Nej, vi hade inte varken rökt på eller druckit någon konstig drink innan!)
Att gå där är banne mig jobbigare än att kuta långpass! Efter 30 minuter är jag helt slut. Efter en timme snudd på död. Hittade i alla fall det vi behövde (t ex en ”ingen reklam-skylt”, träningsjacka på rea eftersom mina håller på att rasa i hop, hårsnoddar, en kam och lite annat livsnödvändigt. haha)

På C4 finns också kanske Sveriges trevligaste Espresso House. Rekommenderas! Jag har cravings på deras veganska rågbröd med avocado och ajvar. Funderar ibland allvarligt på om de lagt i något beroendeframkallande i dem…

För att balansera detta kommersiella ville vi vara lite kulturella och åkte till det som tydligen är Sveriges lägsta punkt.

Lägsta punkten är -2,32 meter under havsytan i höjdsystemet RH2000 (-2,41 meter enligt det tidigare RH70). Vid Lägsta punkten finns segelskärmar som berättar om områdets historia och här finns även en mätställning där man kan se hur högt vattnet hade nått om inte vallen vid Hammarslund funnits.

Området där lägsta punkten ligger var tidigare en vik av Hammarsjön, den så kallade Nosabyviken. På den gamla sjöbotten ligger idag förutom Sveriges lägsta markpunkt också bla Kristianstads Centralsjukhus och reningsverket.

På 1860-talet byggde den engelske ingenjören Millner en vall tvärs över sjöviken och pumpade bort vattnet för att få mer åkermark. Till sin hjälp att få över vattnet från viken och ut i Hammarsjön användes ångmaskiner som drev så kallade archimedesskruvar. En sådan sex meter lång skruv finns kvar vid vallen nära Ekenabben och här finns även mer information om torrläggningen av Nosabyviken.

Egentligen var torrläggningsföretaget bara en del av ett större projekt som gick ut på att valla in Helgeån med följd att både Hammarsjön och Araslövssjön skulle bli torrlagda. På grund av ekonomiska och praktiska problem avbröts arbetet och sjöarna finns idag kvar som en värdefull del i Vattenriket.

Absolut värt att besöka men förvänta dig inte allt för mycket. En kul grej hur som helst!

Så nu har vi varit där samt vid Sveriges mitt och vid Sveriges sydligaste punkt. Bara Sveriges mesta väst, öst, norr och högsta punkt kvar!

Kram från Ingmarie

Jobbigare än att träna

Det är ett märkligt fenomen men trots att vi fyllt en hel flyttbil och har hur mycket grejer som helst så behövde vi köpa mer.😱

Du vet, sånt som gardiner (de gamla höll på att rasa ihop efter 13år så det var dax!), kastruller (med induktionshäll duger tydligen inte vad som helst), örngott, grötslev, sugproppar mm mm mm.( Och ja självklart värmeljus också.😀)

Det gick förvånansvärt bra trots att vi hade laddat innan med att sätta upp hyllor och fixa i uteförrådet. Och ett simpass! Det var lika bra i dag som förra gången på badet.😍

Nu är det inte riktigt sant att det var enda laddningen. På vägen dit hittade vi otippat ett helt galet bra ställe inne i Älmhult.

Muff.

Udda, mysigt, jättetrevligt, gulligt och enbart vego!💕 Rekommenderas verkligen!

Efter tre timmar (!!!) på Ikea testade vi deras restaurang. Premiär för mig och det var helt ok! Tog ”plant-bullar” med potatis och extra grönsaker. Var så hungrig att jag  glömde fota  även när tallriken var tom.🤪 Det är ju värre än efter långpass-hunger! 😱

Nu ska vi bara lyckas få upp alla grejer ur de inbrottssäkra förpackningarna och skruva ihop allt.

Fortsättning följer…

Kram från Ingmarie

 

Åhus trailrun, upptäckter och advent

När jag låg  (blodtom) på sjukan för några månader sedan kunde jag egentligen inte ens drömma om att det skulle gå men jag klarade det med råge!
17 km på Åhus trailrun.. 🥳🥳🥳

Anders valde 6 km och klarade det med bravur! Men han fick frysa mer eftersom han var tvungen att vänta på mig… :-O

Det här var ett av de roligaste, finaste, tuffaste, kallaste och mest välorganiserade lopp jag sprungit!
(Och jag har ju sprungit en del.🤪)
Över 300 höjdmeter ( Skåne är INTE platt om någon nu tror det), djup sand, varierande trails, mossa, havsvatten och ännu mer sand.
🥳🥳🥳

Jag frös duktigt mycket före loppet. Var inte ens badsugen! Hade nog inte vågat ändå med tanke på hur vågorna och vinden var…


Dessutom träffade jag Pernilla som jag inte sett på minst fyra  år. Ändå kändes det som i går.🤩❣️

Du vet väl förresten att när man kutat lopp får man äta både oduschad och med medaljen runt halsen. 🤪 Det är redan andra gången vi är på detta pizza-haket, de har nämligen supergoda falafel-tallrikar, så då kanske vi kan kalla oss för stammisar där nu?

Jag börjar för övrigt tro att jag hamnat i varje löpares drömland. Hittills är det bättre än jag ens kunnat fantisera om! I dag upptäckte jag t ex att Skåneleden går nästan runt husknuten och att den avknoppar sig till en massa andra lika fina stigar. Jag har verkligen mycket att upptäcka här! 🥳

Havet här har jag badat i innan men då var det stekhett. I dag var det inte riktigt så… Isande vindar, lätt regn, någon ynka plusgrad i luften och mörkt men som sagt var, när jag drabbas av badviruset stoppar inget mig!

Vi har även varit på Åhus julmarknad. Helt otroligt mycket folk! Varenda bybo plus gäster måste ha varit där. Superfint, mysigt och oväntat stort. Faktiskt en av de största jag varit på!

Kram från Ingmarie

Första advent utan ljus men med ⭐️

Vi har inte en endaste adventsljusstake framme, känns lite meningslöst för två dagar🤪, men det funkar finfint att fira ändå.

Ett slirigt, geggigt, hinderbanerikt (det ser emellanåt verkligen ut som om det varit ett krig i skogen 😱) 2,5 timmars löppass fick bli första kalaset. Det skulle förstås kunna tänkas vara mest elände men med bra sällskap spelar inte ens underlaget någon roll. Dessutom är rundan runt Flaten och Drevviken i princip alltid fin.

 

Det enda tråkiga var att nu lär det dröja länge tills det blir ett långpass med Kari och Sälka igen.🥲 Kommer sakna dessa två vansinnigt mycket!

Andra kalaset blev det här. Två gånger t.o.m! (Men vid samma tillfälle alltså.) Behövs egentligen inga ord men observera att nu är det officiellt is-bad/sim.👌🤩

Tredje blev ännu ett besök på fantastiska Fotografiska.

Deras utställningar är till 90% alltid bra men i dag blev det banne mig 100! Särskilt ”News Flash – A Century of News”.

Så otroligt bra att alla borde se den! Kort sammanfattat kan jag väl säga att vi verkar inte ha lärt oss särskilt mycket av historien… Så mycket som vi upprepat gång på gång trots att man sagt ”aldrig mer”. Som t.ex förföljelse, grupperingar, utfrysning, censur, våld, krig, manipulering och politiska lögner. Har man kort minne så är det bara att fundera på hur det är nu och har varit de senaste åren…

De andra två med Hans Gedda och Omar Victor Diop var också ruskigt bra! Geddas fotografier alltså! Wow!

Fjärde kalaset blev middag på Bistro bread & wine där. De har mest vego att välja på vilket jag såklart tycker är superbra! Som alltid valde vi två olika rätter så vi kan smaka av varandra.😄

Så du ser! Det blev advent även utan adventsljusstake! Men vi har druckit glögg. Den hinner lätt ta slut långt innan flytten på onsdag. Haha!

Har du firat första advent?

Kram från Ingmarie

 

Till vintern (ett kort tag)

Många älskar äta hotell-frukost och går verkligen all in på allt.
Jag tillhör inte dem.
Eller jo lite för jag gillar att äta, sitta länge, slippa både laga maten och diska och njuta i lugn och ro men jag vill ha min gamla vanliga mix av gröt, frukt, bär, nötter och växtmjölk.

Det är det jag vet jag mår bra av och som min kropp funkar bäst på. De flesta hotellfrukostar har dock bara mängder av kakor, våfflor, grädde, mjölkprodukter samt kött- och ägg-rätter på både längden och tvären. Något jag inte begriper hur man kan äta någonsin och absolut inte till frukost.

Dock finns det hotellfrukostar där jag gärna ta lite gott bröd om det finns, overnight oats, ingefära-shot och granola om det finns. Grand i Halmstad är en sådan. (Bl.a därför jag helst bor där.) De har massor av bra vegan-alternativ, gröt, shots och gudomligt gott rågbröd. Dessutom är det en jättemysig miljö!

Nackdelen med många bra alternativ är väl att det är lätt att föräta sig men oftast har jag karaktär nog att stoppa i tid.

För att effektivisera lite så packade jag medan jag smälte maten och gick sen till gymet. Kände att det var dax vila från löpningen även om jag helst hade velat passa på när det är barmark. (Förklaringen kommer längre ner.)

Nu gillar jag ju att gyma så det var absolut ingen uppoffring och jag har hunnit vara ute i blåsvädret också. Både i Halmstad och Göteborg. Lång tid mellan tågen gjorde att jag fick möjlighet att träffa min kära lillebror Daniel inklusive två bonusar! Min extra-syster och extra-kusin var nämligen också i Göteborg! När vi sågs sist minns ingen men det kändes som det var för max en vecka sedan.

Så himla skoj!

Kort och intensivt men även de stunderna räknas, eller hur?

Tåget funkade fint till strax före Flen. Där började strulet. Men jag kom hem. timmar försenat ..😳

Finns nog dock inget bättre sätt att resa på när det går som det ska.

Sen var det det där med barmark…

I Stockholm syns den inte längre utan är full med snö, sörja och is. Om man ska tro SMHI ska det komma groteska mängder de närmsta dagarna. Hu! Lär bli extra mycket äventyr på löpningen i morgon.

Det ska onekligen bli väldigt skönt att slippa ännu en Stockholms-vinter. Inte ens isiga fuktiga kustvindar är värre!

Kram från Ingmarie

 

Soltankar och förändrar

Hör och ser att det snöar i Stockholm och prognosen visar att det ska hålla på t o m tisdag.😱 Det är absolut inget jag har önskat eller beställt! Tvärtom!
Så nu njuter jag lite extra mycket av barmark och sol här!🤩


Har även fått till en lunchdejt med goa vänner. Cortado höll måttet även denna gång.😍


Mamma och Ulfs middag var dock snäppet bättre.❣️ Det är den alltid!

Sen har jag gjort något för mig ”stort”!…

……….

 

…………

 

Som du vet sker det ju en del förändringar i livet nu med bl.a flytt och nytt jobb så varför inte gå hela vägen och även ändra om håret?🤪 Det löjliga är att det var och är mycket läskigare än allt det andra.🤪 Men som alltid så lyckas fantastiska Anne med underverk. Jag har haft henne som min ”riktiga” frissa i över 30 år och hon har aldrig, aldrig, aldrig gjort mig besviken. Jag har ju bestämt mig för att låta den riktiga numera silvergrå färgen få komma fram och efter dagen är det ett steg närmre.

Före…

Före

Under tiden…

 

Under tiden. (Det är nu man inte inte vill att brandlarmet går! Haha!)

Och voilá!

Och voilà! Så här blev det!

Ja jag är jättenöjd och så himla både glad och stolt över att jag ”vågade”!

Kram från Ingmarie

 

Svettiga jobb och kalla bad

Det blev visst vår i ytterligare några dagar! Eller nästan svensk sommar förresten! Jag hade på tok för mycket kläder på mig i går när jag sprang. Blev verkligen grundlurad av det gråa vädret!

I dag var jag smartare men det var varmt hela vägen trots konstant motvind. Ljuvligt! Då menar jag alltså inte motvinden.

Mina jobb är alltid varma så där är inga överraskningar.
Detta är såklart svettigast.

Sjukan-jobbet är dock emellanåt inte långt efter. Det brukar svalka att komma ut men inte i går kväll trots den sena timmen. Märklig känsla!

När jag hade coachat/kutat klart i dag drog vi till Nynäshamn. Åkte bl.a den fina Strandvägen och hittade en vacker vik i solen! Lite krångligt att gå i för all sten men det var det värt!

Ett annat stopp var vid mysiga Lövhagens café. Har varit där innan när vi kört den coola swimrun-banan som finns där så jag visste det skulle bli bra. De har jättegoda vegan-mackor, varmt kaffe och personalen är supertrevlig. Den mysiga miljön ingår.

Hemvägen blev en kringelikrokväg genom småbyar och som av en händelse (nåja) så dök det upp en jättefin sjö med badplats. Ja du fattar va? Hur skulle jag ha kunnat låta bli?

I morgon blir det en hel-dag med svett och jag är lite nervös men samtidigt väldigt förväntansfull!

Kram från Ingmarie