Löpning

Party hela dagen!

Ledig lördag och precis som jag brukar har jag maxat den med 95% roliga grejer! (5% var städning. Not so much party.🤪)

Började med ett riktigt bra intervallpass (30 x 60-30) i favoritspåren. Såklart jag blev trött men viktigast är känslan! Och den var topp!

Det blev även spänstövningar och lite annat på utegymet. Inga såna där coola och avancerade grejer som Anna gjorde häromdagen men det blev bra ändå! (Jag vågade faktiskt inte ens testa hennes övningar men försöker trösta mig med att det kanske inte hon heller hade om hon uppnått en mer mogen ålder…🥳)

En gofika senare var jag nere vid sjön. Bara jag och en (förvirrad) and i vattnet. (Om du har Insta så kolla filmen! Hen är så söt!🦆)

 

I dag var det i alla fall varmare i luften än i vattnet och jag kan berätta att det faktiskt gör en viss skillnad när kläderna ska på igen.

Men visst är det kallt. Precis som det ska vara! Jag älskar det här!

Nu är jag väl medveten om att det nog är en del som inte tycker det här var så party-aktiva saker att göra en ledig dag men jag har även varit på en “riktig” fest hemma hos Sofia och Viktor.

En sån med massor av härliga människor, bubbel och vansinnigt smarrig mat. Bland annat en veganpizza! Nej förresten, det var (minst) två. Och de försvann rasande fort.

Hoppas du haft en m inst lika bra lördag!

Kram från Ingmarie

 

Anti mörkerdepp

En del vanor varken vill eller ska man bryta. Du vet de där som man inte gör varje dag men längtar till och som man verkligen både njuter av och uppskattar när man väl får göra det. Jag tror det är extra viktigt att göra många sådana saker ni när mörkret omsluter oss. Förutom att äta t.ex. extra d-vitamin vill säga.

Intervaller må ge lite små-ångest före, det är ju trots allt jobbigt, men när man väl börjat dem så glömmer åtminstone jag vad den delen av skallen där latmasken bor försökte övertyga mig om innan. Jag gillar det! Jättemycket!

Det är förstås inte lika kul när det är trögt och man ska försöka ösa på lite men även de passen ger en slags lycka tycker jag. I dag var det inte så. Kändes bra hela tiden men visst var de två sista 5- minutrarna en utmaning! (Planen var 6 men det blev 7 st med 1 minuts vila.)

Det var grått och så hög luftighet att det nästan blev regn men helt vindstilla och perfekt temperatur.

Jag sprang på ett av spåren vid Hellas så direkt efter kunde jag köra lite på utegymet där. Hur bra som helst!

Där finns ju också en av finsjöarna. Och kolla nu har det lagt ut den nya bryggan som ska vara starten på Stockholm Open Water swim. Jag vet att det kan verka både konstigt och obegripligt men jag längtar!

Men det var inte där jag hoppade i. Utan i min andra finsjö. Så vacker att det nästan gjorde ont!

Intervaller vill, och kan, jag inte göra mer än max två gånger/vecka men sprada och/eller cold/ice-simma kan jag lätt göra varje dag! Särskilt nu när jag vet att jag behöver massor av fler må-brahormoner än under den ljusa våren och sommaren. Kruxet är att det ju tar lite extra tid, särskilt nu med alla extra kläder, och ibland finns inte den. Men varje gång är precis lika härlig hur kort eller lång stunden än är  Och varje gång fylls jag av en omätbar lycka! Det här måste utan tvekan vara en av de bästa “medicinerna” ever mot  mörker-depp.

Och mysigaste “medicinen” är nog ändå Yin yogan.

Vad tycker du om mörkret?

Kram från Ingmarie

Man vet…

…att det flyter på lätt och bra och att man är in the zone när man helt plötsligt under löpturen  ”vaknar upp” mitt i skogen och undrar hur i all sin dar man hamnade där. Och t.o.m nästan inte vet var man är. 🤪 Och när man inte heller ens märker de där backarna som brukar betyda mjölksyra och andnöd från hell. Rätt som det är är man liksom bara hemma igen trots att man kutat i 70 minuter.😁

…att det varit en extremt lugn kväll när jag tillbringat 1/5 av arbetstiden så här. (Och jag var lika extremt tacksam över det. )

…att det finns de som antingen inte kommer sova alls, alternativt sova som om man vore medvetslös, när månen ser ut som en rund boll. För påverkar oss det gör den garanterat. Mer eller mindre. (Själv tillhör jag kategorin “påverkar mer”…)

Kram från Ingmarie

 

 

Skitpass

Det är tur att man lärt sig att det alltid är värst att stå inne och titta ut för när det virvlar snöblandat jox på tvären blir då inte jag sådär jättesugen på att bege mig ut. 🤪 Men det gör jag ju förstås. Snöblandat regn må vara tråkigt, kallt och väldigt onödigt men det är ju knappast farligt och varken väta eller lera är något man dör av. Däremot fylls tvättkorgen i rekordfart mest hela tiden. Tur inte grannarna verkar vara lika duktiga på att skita ner sig så det blir några tvätt-tider över till oss som är…


Kram från Ingmarie

 

 

 

Favorit i repris

En rolig grej med Facebook är när det kommer upp vad man gjorde samma dag för 1-3-6 o.s.v år sedan. För 3 år sedan var det tydligen snökaos i 08a land. Det hade jag (visst tack och lov) helt förträngt. 😱

För 1 år sedan , precis som i dag, kutade jag i grådis och duggregn. Inte intervaller som i dag men löpning är löpning oavsett, eller hur?

Och sen ner i samma sjö som då.

Och jag säger det igen och igen och igen. Man ångrar aldrig en sprada! Eller en simtur i en sjö över huvudtaget förresten.😄

Om jag även jobbade efteråt då för ett år sedan framgick aldrig av Fb men det gjorde jag i alla fall i dag. Och det var precis lagom mycket att göra!

Kram från Ingmarie

 

 

 

 

Självsnäll

En del av min livsfilosofi är att man ska vara självsnäll. Och ge sig själv små belöningar när man gjort något lite utöver det vanliga. Ibland kan såklart även  ”det vanliga” vara det som är som behöver belönas. T.ex när man fixat matlådor som man brukar fastän det känns extremt tråkigt. Då tänker jag: “Bra där Ingmarie! Nu vet du vad du stoppar i kroppen och de pengarna du sparar genom detta kommer du ha roligare för i januari.”

Nu kanske alla inte tycker intervallträning är att vara självsnäll men det tycker faktiskt jag. Hur man gör dem är skit samma men kroppen behöver utmanas och pressas lite extra åtminstone ett par gånger/vecka. Att få andnöd, hög puls, svettas och uppleva mjölksyra är ju faktiskt inte farligt. Tvärtom! Det är superviktigt för att varenda cell ska hålla sig levande och glad Jag körde 3 x 10 min i tröskelfart i dag. (Samt uppvärming och nedjogg förstås.)

Plus några hundra utfallssteg ( jo några hundra) och lite hoppövningar uppför denna backen. Tanken med det är att försöka hålla kvar lite av ungdomens spänst och styrka i benen. Försöka duger i alla fall…🤪

Belöningen var den enklaste tänkbara. Och en av mina absolut bästa. Sprada! 🥰

Bara jag och änderna. Så fridfullt men samtidigt så levande att det omöjligtvis går att förklara.

Visst kan jag bäva lite för det innan, det är trots allt ganska kallt både i vattnet och på land nu, men det tar max 1,5 sekund innan jag påminns av varför jag vill i. Det är den där helt unika känslan av frihet, hormonrus och både livskraft och livslust! Ett uppåt-tjack utan minsta lilla biverkan. (Men man blir beroende…😁)

Som du kanske vet är jag ju löjligt förtjust i att ha ett helt gym att leka i. Det är liksom en belöning i belöningen. Att “besegra” den där kälken på gymet är dessutom en slags belöning i sig för jäklar vad den kan suga! Varje gång jag klarat hela varvet fram och tillbaka känner jag mig så ruskigt nöjd att hade jag haft fjädrar skulle jag  spänt ut dem och stajlat runt. 🥳 Den som inte blir svett och trött av den har utan tvekan för lite vikter på. Eller fuskar medvetet. Och det är inte särskilt snällt om du frågar mig. Det blir ju på något vis som att lura sig själv…🙄

En belöning till sig själv behöver inte vara märkligare än så här. En klapp på axeln, snälla tankar, näringsrik mat, en stund i tystnad, en powernap mitt på dagen, gott kaffe, tända ljus eller en stund i mitt målarrum är fullt tillräckligt för mig.

Ett ännu så länge ofärdigt projekt.

Hur gör du när du ska vara lite extra snäll mot dig själv? (För du är väl det?)

Kram från Ingmarie

Så kom dagen…

… när allt det nya på plan 4 är igång. Både operationssalar, pre-op och post-op/uppvaket. Och det har gått helt ok. Det här är en del av sprillans nyöppnade “Modul G”.

Allt är långt ifrån på plats (därför ex den där post-it lappen vid Modul F dörren), det är krångligare för avdelningarna att hitta till oss (och vi till dem), det är fortfarande en hel del tekniska saker som inte funkar och vi har en bra bit kvar tills de nya arbetsrutinerna är utformade och förankrade hos alla.  Men jag tror det kommer bli bra. Riktigt bra! (Alternativet är nämligen så himla mycket sämre…)

Kanske bidrog det till min braiga känsla i dag av att jag fick en löptur i strålande sol! Hur ofta händer liksom det i november?

Kram från Ingmarie

Sol, is och grågrått

När solen visar sig vid denna årstiden, och man har en helt ledig dag som jag hade i går, så får man minsann passa på att nyttja den! T.ex genom att vara ute och kuta några timmar. 🤩

Men rackarns vad den försvinner fort! Solen alltså. Och ljuset. När jag kom ner till sjön för nästa lilla “pass” så höll det redan på att skymma trots att klockan bara var 15.30. Fast jag var inte i så länge att det hann bli mörkt. När det är i princip ice-swim (under 5 grader) pallar jag inte så länge. 🥶 Men det var faktiskt varmare i vattnet än i luften…🤪



IMG_6552

Och ja, det är kallt!

IMG_6552

Meningen var att jag skulle vara ledig även i dag men det blir ju inte alltid som man tänkt sig. Med en megakris på jobbet så jag fick hoppa in helt enkelt. På sätt och vis var det helt ok. Dels för att det ändå är mörkt vid 16.30 (är det någon mer än jag som är redo för pyjamasen vid kl 17?😴), dels för att det blev en hyfsat lugn jobb-kväll och dels för att jag hann få lite av det där dagsljuset. Med betoning på lite. Körde intervaller på elljus-spåren men trots att uret ännu inte ens visade 12 så var lamporna tända. Det här med vinter(tid) alltså. Jag är skeptisk…

Faktum är att det nästan hade behövts tändas några fler lampor vid utegymet också.


Även om jag älskar solen och värmen mest av allt så är det något mysigt och vackert med detta gråa. Det var faktiskt när jag såg  norska filmen Lysleite på en av kurserna på Skaparladan som jag insåg hur vackert grått är! Och hur många nyanser det finns!  Vad tycker du om det gråa?

 Kram från Ingmarie

Smart av träning? Och kan en klocka visa fel?

Jag gnetar på med mina intervaller. Mest för att jag tycker det är väldigt skoj! Det händer liksom något hela tiden och man kan inte tänka på så mycket annat än det man håller på med.. Inte jag i alla fall. Det är mindfulness på hög nivå det! Förhoppningsvis blir jag även lite snabbare. Jag blir nog dessvärre även lite korkad för jag kan inte ens räkna! 😱 Planen var att köra 30 minuter av 3 + 2 + 1 min.  D.v.s fem stycken om inte multiplikationstabellen ändrats sen jag gick i plugget. Ändå fick jag det till att det skulle bli sex stycken. Det bra med det var ju att jag fick extra bra träning och att jag nu efteråt trots allt tydligen inte är helt genomkorkad för nu kan jag räkna igen. 😀

Körde även det vanliga hopp&skutt i backe plus lite övningar på utegymmet direkt efter. Sån kombo blir jag trött av. Härligt trött! Och lycklig! Så tacksam att kroppen vill och kan.

Det som jag både blir fascinerad och förfasad av är att trots att jag tycker det känns som om farten är  i princip precis densamma som för 5-10-15-25 år sedan så visar klockan att min känsla är helt fel.  Tokfel!  Jättefel! Och alldeles galet fel!😱 Eller så är det helt enkelt fel på klockan. Eller rättare sagt alla klockor..🙄

Men samtidigt så bryr jag mig inte. Det viktigaste för mig är att jag  kan, att jag blir trött, inte har ont och att det går framåt.

Sats har många bra klasser men just i dag fanns ingen som helst yoga i värmesal. Det jag egentligen ville ha. Även om allt känns toppenbra just nu så är jag ändå övertygad om att rörlighet och flexibilitet alltid är viktigt. Oavsett ålder, kön, idrott och jobb. Men det blev ett härligt Hot Flex i alla fall och när jag ändå var där passade jag på att gyma lite till. Hur bra utegym än är så ‘är det inte lika bra som som ett bra innegym. Tycker jag.

 

Kram från Ingmarie

Solljus

Fördelarna med kvällsjobb är att jag inte behöver gå upp i snorottan och att jag kan njuta av en löptur i dagsljus. Ännu bättre är det såklart när det är som i dag då solen skinit! Jag passade på att toknjuta!


Utsikten från jobbet blev lite extra cool en sån här dag!

Men det är väl typ de enda fördelarna. Det sliter att jobba skift och komma hem sent. Och att inte få ordentliga pauser. Hur vacker utsikten än är så räcker det inte riktigt för att det ska bli och kännas bra att vara på jobbet. Fortsättning följer…

Kram från Ingmarie