Sommarfeeling och tankeknep

Åtminstone en gång i veckan försöker jag pressa mig ordentligt på löpningen. Under förutsättning att kroppen är med vill säga. I dag var en sån dag.

16 x 2 min med 1 min gå-joggvila på kuperad runda. De sista 5-6 var en utmaning men jag har massor av små tankeknep att ta till när det känns som att benen ska vika sig och hjärtat hoppa ur bröstkorgen.

• Jag tänker att det är högst frivilligt. Ingen “tvingar” mig mer än jag själv. Alltså har jag valt det själv och har faktiskt ingen anledning att gnälla. Att kunna kuta så man blir trött är trots allt både en gåva och ett privilegium. Lätt att glömma och lätt att ta för givet.

• För varje intervallpass jag genomför blir jag (förhoppningsvis) lite starkare och lägstanivån lite högre.

• Ju äldre jag blir ju hårdare måste jag kämpa för att inte tappa den lilla form jag har. Så åter igen väljer jag av fri vilja för vem vill att det ska gå utför snabbare än nödvändigt?

• Det mesta sitter i skallen. Jag vet ju att jag inte kommer att dö. Det är inte ens farligt att bli så där trött. Bara  möjligtvis en smula “obehagligt”.

• Jag känner igen trötthets-känslan och vet att känslan efteråt är värt allt slit och all svett. Särskilt i dag när jag blev mångfalt belönad med sommar-sol, Sprada och picknick vid fina, fina Flaten!

Så himla härligt med en sån här lugn och skön eftermiddag! Hoppas, hoppas det blir många sådana här dagar denna sommar. Cyklade förbi ett av utegymen på hemvägen och fick till ett riktigt bra pass även där.

Och på tal om det jag skrev i onsdags om en annan slags vinst. Kolla så fint det är i Bagis nu!

Kram från Ingmarie

En annan slags vinst

När vi flyttade till .08a:land för jag vet inte hur många år sedan (10? 11?) hade jag dålig koll på områdena söder om tullarna. Att vi hamnade i just Bagarmossen/Kärrtorp var mest en slump. Det var nämligen bara där vi just då hade chans till en lya. Med facit i hand var det en verklig vinstlott! Inte för lyans skull även om den absolut är ok och jag har de senaste året lärt mig att åtminstone gilla den. (Jo, det har faktiskt tagit så lång tid…)

Nej den riktiga storvinsten är själva området!

Både Bagis och Kärrtorp är levande och jättemysiga. (Vi bor nästan precis mitt emellan.) Det finns bra både Ica och Coop, fik, restauranger, torghandel, cykelbutiker, frisörer, kyrka, bibliotek, postservice, blomsterbutiker, guldsmed, Folkets hus, biograf, teater, Idrottsplats med bl.a en friidrottsbana, apotek, pressbyrå, flera utegym, tub-stationer, söta statyer, körsbärsträd och t o m en videobutik! Jodå! De finns kvar!

Bäst av allt är ändå Nackareservatet. Jag tokälskar det! På max 3 minuters slöjogg är jag där och kan sen springa tills jag stupar utan att behöva passera en enda asfaltsnutt på hela tiden! Eller höra/se en enda bil. Ibland inte ens en enda människa!  För att inte tala om alla sjöar som finns att både simma, bada och Sprada i!

Det du! Och allt bara några kilometer från vår huvudstads kärna. Makalöst faktiskt!

Vill man in till city tar det bara en kvart innan man är mitt i (stress)smeten. T.ex för att köra Hot mojo på Hötorget eller gå på målarkurs vid Karlaplan.😍

Så du ser, man kan vinna högvinst på många olika vis. 😃 Utan både lotter och pengar.

Berätta gärna om någon av dina “vinster”! Och när du kommer till 08a land så vet du vart du ska ta dig när du fått nog av citylivet och vill se en annan sida av vår fina huvudstad. Grön linje nr 17 mot Skarpnäck. Eller bussen till Hellasgården.

Kram från Ingmarie

Swimrun-premiär för 2018!

Äntligen är den här! Swimrun-säsongen! Och vi var väldigt många med samma längtan på årets Sickla Swimrun-premiär! Tror det var nästan 40 pers som samlades på verandan.

Det var kända såväl som okända och erfarna såväl som nybörjare. Precis som det ska vara! Extra glad att Inger var med!

Och såklart Janne! det är ju han som fixar och styr allt detta härliga. Gratis!

Det var så himla kul! Och härligt! Tog det lilla lugna och kände mig nöjd efter 3,5 varv inkl 5 simningar. Hade finfint sällskap av Nina hela tiden. 😍

Och jodå, 8-10 grader i plurret är svalt. Första simningen var en smärre chock men jag har lärt mig att det bara är tillfälligt. Det gäller “bara” att andas lugnt, be in the moment, inte gripas av panik och ta det easy tills det vänt. Och jag har ju min Dryrobe att ta på efteråt. Inte ens jag fryser i den. Jag älskar den!

Det var faktiskt värst för fötterna. Kändes som jag sprang på benpiporna till slut. Resten var ofattbart nog helt ok. T.o.m händerna som jag frös groteskt mycket om på förmiddags-passet. Trots att jag körde på med mina intervaller så hårt att jag fick pausa en stund i trappen innan jag ens orkade gå in…

Men jag är som sagt var så tacksam över att jag är glad både på in- och utsidan igen. Det är ändå det allra, allra viktigaste för mig.

Kram från Ingmarie

Kontraster

Jag antar att utan kontraster vore livet tämligen grått, linjärt och långtråkigt. Det är ju variationerna som gör att livet blir varierande och händelserikt tänker jag. Och det kan ske både långsamt som i månader och år, och snabbt som i sekunder och timmar.

Vid kl 11 i dag var jag fortfarande ute i skogen och sprang. Fritt från krav, oljud, elände och stress. Ja du vet. Bara fågelkvitter, frisk luft, en känsla av lugn i rörelsn, glädje och liv.

Kl 14 var jag i full gång på jobbet. Där är det allvar, stressigt, pressande och emellanåt både kaotiskt och tragiskt.

För mig är allt detta ändå livet. Glädje och sorg. Stress och hets – lugn och harmoni. Fritt och uppstyrt. Ljus och mörker. Liv och död.

Helst vill jag förstås att ingen ska behöva bli sjuk och hamna på sjukan men saker händer och jag är tacksam över att jag då i alla fall kan vara till lite hjälp. Och, som jag skrivit innan, att jag sen kan gå därifrån när arbetspasset är slut. Frisk och  av egen kraft.

Kram från Ingmarie

Fullmåne-feeling

Inte konstigt att det är svårt att sova och att min energi flödar över med den här på himlavalvet! Hela lägenheten har ju för sjuttsingen strålkastarljus mitt i natten.

Jag har ju lärt mig att det oftast blir så här i fullmåne-tider. Jag reagerar alltid på något vis. Det är liksom mer bara en fråga om hur och hur mycket. Det är klart mycket enklare när jag har överskottsenergi som just nu. När hjärnan är skärpt och benen pigga! Värre när varenda cell helt plötsligt bara vill gå i ide.

Jag brukar få en tillfällig sömnsjuka när kalaset är över men det kan jag stå ut med efter några dagars odödlighet!

På tal om benen. Mina ben är inte ”modellsnygga”. De har ärr, är rynkiga, har olika hudmärken och är bra mycket långsammare och svagare än var de har varit. Men vet du, jag ÄLSKAR dem! De har burit mig oräkneliga mil, gett mig segrar i stora och små löpartävlingar och trots att jag emellanåt pressat dem så hårt att de gått sönder så har de blivit friska och pigga igen. Och de kan fortfarande få mig att flyga! Är inte det kärlek så vet jag inte riktigt vad som är det.😍🏃🏻‍♀️🙏🏻

Och att vara pigg i skallen är aldrig fel. Jobbhelg med full rulle så varje liten hjärncell behövde verkligen vara alert. Och kvällen försvann i ett  nafs.

Kram från Ingmarie

 

En SÅN dag

Just denna dagens aktiviteter var planerade sen länge så den var helt frivillig. Men även frivilligt kan ju vara utmanade…🤪

Och ibland lyckas man verkligen pricka in en sån där känslaavodödlighetsdag samtidigt som man verkligen, verkligen behöver den.

Kutade till och från Marievik (45-50 min one way) för att coacha mitt favvogäng i förmiddags. Plus att jag rännde runt en hel del med dem på själva passet såklart. Det kändes plättlätt precis hela tiden och alla var glada blev så där duktigt trötta! 😄

Fixade en massa hemma, hämtade ett paket i byn, vilade lite och sen in till Stureplan (dock med tuben) för att coacha 45 min Indoor Running. Jag var beredd på både tunga ben och att behöva “fuska” (= floor coacha eller mesköra) men benen var skitpigga så det blev åka av så svetten stänkte även om mig!

Sen var det bara att leka vidare på gymet. Kände mig stark som en grizzlybjörn! Hade jag inte vetat bättre hade jag trott jag fått i mig någon slags uppåt-drog. Men nej, jag är ren som ett nyputsat fönster. Eller nåt. Äter inget konstigt om man inte tycker vegoliv med kilovis av grönsaker varje dag är det vill säga. 😄

Typiskt jättebra dag tycker jag men i morgon får det bli springfritt.🤪 För även om man ska spänna bågen emellanåt så ska man helst inte spänna den för hårt.

Kram från Ingmarie

Ny utmaning

Jag tror på utmaningar och att ta sig utanför bekvämlighetszonen. I alla fall om man vill utvecklas och lära sig nytt. Och det vill jag! Kommer fortsätta utsätta mig för både det ena och andra så jag förhoppningsvis inte får en alltför inskränkt och intorkad hjärna och kropp.

Därför har jag börjat en ny kurs. I målning och teckning. Under sex eftermiddagar kommer Steven hjälpa mig och mina kurskamrater till att lära oss nytt och mer om denna spännande värld.

I dag var första träffen och det är rejält annorlunda mot mina kurser i Skaparladan men jag tänker att det är nog bara bra. 😄 Det är svårt och frustrerande och jag har redan gjort fascinerande fula grejer. Men vad är väl en utmaning om den inte är utmanande? 🤪

Resten av dagen har varit sånt jag gjort triljoner gånger innan men löpintervaller och svettig hot mojo är ändå alltid utmanande på sitt lilla vis.

Så berätta! Utmanar du dig på något vis?

Kram från Ingmarie

Ingen ledig vilodag

Vissa dagar får man lov att bara göra, och köra, utan att varken tänka eller känna efter för mycket. Till en viss gräns såklart. Jag hade ju t.ex inte gjort som jag gjort i dag om jag varit sjuk eller haft ont-ont någonstans. Då är det röd varningslampa som gäller. Alltid!

Eftersom jag ville vara ute så mycket som möjligt denna lediga söndag så sprang jag till Indoor Running-passet jag ju lovat hålla, körde det så svetten stänkte och sprang sen vidare hemåt igen.

Passade på att kuta genom Kungsan för att se de vackra körsbärsträden och även om de inte var i full blom så var de lika fina som alltid!

Springa genom stan tillhör inte mina favvovägar, jag vill ju vara i skogen, så för att få även den dosen tillfredsställd blev det en liten extratur i Nackareservatet. Och som av en händelse så råkade jag komma precis vid Söderbysjön. Ja du fattar va? Totalt omöjligt för mig att inte hoppa i…🤪

Tro det eller ej men trots att isen legat där för bara någon dryg vecka sedan så var snudd på ljummet! Vet egentligen inte om jag tycker det är helt bra för det känns liksom inte riktigt som det ska vara…

Allt det där tog sin lilla tid såklart. Typ fyra timmar. Sen skulle det ju hinnas med lite annat “nödvändigt” också. Städa, äta, göra matlådor och ta en powernap t.ex. Och testa axeln med ett simpass. Funkade ok men inte helt bra. Fast jag är ju åtminstone färgglad med mitt kinesiotejp.🤪

Är inte jätteorolig, ännu, men den får väldigt gärna bli glad fortare än fort igen. Särskilt nu när Swimrun-säsongen snart, snart drar igång. 😍 Har börjat med samma taktik som med den andra lilla stackaren. Funkade ju faktiskt strålande bra!

Kram från Ingmarie

Multijobbar

Jag vet inte hur jag tänkte när jag sa ja till xtra-pass på Sats både i dag och i morgon. Antagligen tänkte jag inte alls.🙄 Hade jag varit ledig hade det ju varit hur lugnt som helst men denna helgen har jag även mitt “riktiga” jobb att ta hand om.

Transportlöpning, Indoor-runningpass och gym, tuben hem, dusch och mat innan jag for till det där stora huset.

Och trots en lång, tuff och utmanande dag så gick allt bra och jag kunde gå hem i hyfsad tid även denna kväll. Helt ljummet ute! Underbart!

Sjukvården är påfrestande, ansträngande, och galet krävande. Men vet du, jag är så himla glad och tacksam att jag vågat gå tillbaka. och för att de vill ha mig såklart.

För hur tufft det än är så är det ett vansinnigt roligt jobb! Plus att jag har makalöst härliga kollegor. Bara hoppas jag orkar och att de som bestämmer inte får för sig att spara ännu mer…

Kram från Ingmarie

Superladdat alla batterierna

Att ha lyckats pricka in en ledig (var)dag när det är 24-25 grader och strålande sol är nästan lika osannolikt som att vinna på Triss! Kanske skulle köpt en i dag just därför…🙄

Jag sov (för) länge mest pga att jag somnade (för) sent i natt. Allt som kan kallas normal dygnsrytm blir liksom knas av sent kvällsarbete. Hur som helst fick jag bråttom att avklara morgonbestyren för jag ville ju ut! Och ute har jag verkligen varit.

Fick en fantastiskt fin och ganska lång löptur då jag fick se både fjärilar, myror, blommande och knoppande blommor, en orm och ett bäverparty-ställe!

Och nu är äntligen alla sjöar isfria! Jag fick beslutsångest över vilken jag skulle välja men det blev till slut Flaten. Som jag längtat! Och hur skulle jag kunna låta bli?

Det var så härligt att jag cyklade dit efter kutandet och badade en gång till.

Och sen en gång till när Inger och Richard kom och Inger ville testa sin våtdräkt.

Så himla härligt att kunna torka i solen och bara vara med de där två mysmänniskorna hela eftermiddagen!

Avslutade dagen långt senare här.

Nu tror jag varenda litet batteri i mig är så välfyllt det någonsin kan bli! Och det är väldans bra för jag vet till 100% att det kommer behövas i morgon.

Kram från Ingmarie