Simning

Halmstad (trainingcamp) dag 3

En stor fördel med att ha trainingcamp i sin forna hemstad är att man hittar och vet var guldkornen finns. Som t.ex Prins Bertil stigen. Den börjar vid slottet inne i stan, går utmed kusten till Tylösand och sen genom skogen till Möllegård.

Grötvik

Betydligt busigare vatten i Tjuvahålan i dag mot i går. Men lika vackert!

Tylösand och dess välkända livräddartorn

Från a till b är den ca 18 km men med extra knorr genom att fortsätta springa in till stan igen och lite kringelikrok fick jag många extra km. Osäker på hur många men 160 minuter i alla fall. I strålande sol! Kanske inte så konstigt att jag var pigg hela vägen när det är sånt här Ingmarie-väder.

Enda som störde var skav på min hallux-fotknölar. De verkar vara inne i någon slags kass fas. Hoppas de blir glada snart för jag vill verkligen undvika operation så länge det går! Helst resten av livet…

Men strunt i det nu. Det blev ännu en ljuvlig eftermiddag på playan! Det är lätt att vara människa när det är så här.😍

Söderpiren

Och eftersom jag hade chans till ännu ett simpass med klubben och grymma coach Pedda så tog jag förstås den. Är det mini-trainingcamp så är det. Efter 90 min hårdkörning kan man verkligen säga att jag kört in i kaklet….🤪 Men jädrans vad kul det var! Och ja, vi höll på till sent.

Bästa coach Pedda!

Kram från Ingmarie

Halmstad (training-camp) dag 1

Det är verkligen plättlätt att både roa sig i och älska Halmstad. Och att ordna sitt egna lilla mini-trainingcamp här.

Kutade till Sperlingsholms gods, förbi stallarna, genom bokskogarna och bort till det lilla kapellet i morse. Där har jag förresten gift mig en gång för längesedan men det hjälpte inte att det är så makalöst vackert. Äktenskapet kraschade ändå.🤪 Jag älskar bokskog!

Bron över Nissan och sen stigen jämte ån hela vägen tillbaka till stan = ca 70-80 min i lugn fart.

Väl där, i stan alltså, så slirade jag inom gymet och lekte lite.

Och sen är det ju bara att fortsätta i samma camp-anda .Tog (låne)hojjen till mysiga Söderpiren för att käka lunch med älskade mamma och hänga på stranden. Över 25 grader! Sommar-feelingen var total!

En eftermiddag går dock blixtsnabbt, särskilt en sån här, och plötsligt var det dax för coachning av några av mina goa klubbisar. Jösses vilka kämpar! Jag var nämligen på extra bra hårddrillnings-humör. 🤪Men de var glada ändå. Eller just därför. 😍

Direkt efter var det simträning med coach Pedda. Då jag blev drillad. Rejält! Ett under att jag orkade cykla därifrån för egen maskin. Men vi vet ju att endorfiner kan göra underverk med även den mest slutkörda kropp.

Kram från Ingmarie

Från där till här

I förmiddags sprang jag en ljuvlig 2-timmarstur i Nackareservatet fina skogar.

Plus Sprada såklart! Halle min dar så härligt!

Träffade även på herr och fru Schemweta (ja den herr Alfred S) men vi sprang åt olika håll så det blev inget sällskap där inte.

Tveksamt om jag hängt med dem om vi nu haft näsan åt samma håll. Benen var trötta som attan samtidigt som jag ändå liksom kände mig pigg i kroppen. Märklig känsla…🙄 Simträningen gick i alla fall som tjohejsan så armarna var åtminstone pigga!

Den gjorde jag förresten i Halmstad för simsalabim det är där jag är nu! Älskade hemstad! Men att spontanresa med SJ är groteskt dyrt så trots att mitt miljöhjärta svider så tog jag flyget… Hade jag tagit tåget hade det tagit minst 3 timmar extra restid one way plus kostat nästan dubbelt så mycket som flyget. Det är banne mig inte klokt!

Men min hemlängtan blev för stark, har ju inte varit här sen november förra året, så när jag fick några extra lediga dagar så slog jag till. Jag orkade helt enkelt inte vänta längre. Kalla mig gärna egoist men så är det…. Ibland går man emot sina principer fastän man vet att det är tokigt. Men att få vara här några dagar och träffa nära och kära är värt allt dåligt samvete i världen.❤️

Kram från Ingmarie

På vägen

Det är verkligen både smidigt och perfekt att ha Eriksdalsbadet på väg till jobbet.

Nackdelen är väl kanske att man på köpet kan bli väldigt trött. Särskilt när man får feeling.🤪

En annan nackdel är att man får de där goggle-ögonen…

Men det är det ändå absolut värt alla dagar, timmar och minuter i veckan! Jobbarkompisarna har ändå redan börjat vänja sig.

Kram från Ingmarie

Flyt!

Det går bra nu! Löpningen känns ruskigt bra. Så där så jag nästan inte vågar tro att det är sant. Visst är det bra märkvärdigt, och tramsigt, att man när det känns så där bra så blir man nästan rädd. 😳 Eller är jag ensam om att tänka så knasigt?

Båda axlarna är glada och i dag kändes det i alla fall som om jag simmade igen och inte harvade på som en gammal skördetröska. Du vet. Flyt!

Dessutom fick jag en hel timmes (social) vattenlöpnings-bonustid med Lisa! Det var alldeles för längesedan sist men att synka två liv med landstingsschema är nämligen en ganska svårslagen utmaning… Men du vet, plötsligt händer det!

Hann också med ett hyfsat styrkepass innan min yin yoga-klass. Jodå, Sats kör på (nästan) som vanligt. Valborg eller ej. Och jag med tydligen.🤪 Och som vanligt har jag missat besöka någon brasa. Mest för att jag helt enkelt inte ville komma hem ännu en sen kväll. Och för att jag tänker på alla de små djur som (antagligen) hunnit bygga bo bland pinnarna och som därför (antagligen) bränns ihjäl… Ja sån är jag. Ömhjärtad till förbannelse. Särskilt när det gäller djur.

Men jag har njutit av de vackra körsbärsträden i Kärrtorp! Vem behöver, och vill, liksom åka hela vägen till trängseln i Kungsan när man har egna fina alldeles nära?

Kram från Ingmarie

Goe-fredag

Efter en (för mig) tuff dag som i går behöver jag ta det easy i 2 dagar. Minst. Sen är ju såklart allt relativt men man ska bara jämföra med sig själv. Alltid! Och man ska vara självsnäll. Inte självtaskig. Ja så tänker i alla fall jag…

Simbassängen har dragit hela veckan men jag har verkligen velat få “halk-axeln” så glad som möjligt och därför tvingat mig själv att avstå. Och jag tror jag lyckats få den go och glad igen! Ett helt pass utan känning i någon av axlarna! Att det var snorjobbigt, långsamt, kändes osynkat och allmänt hemskt struntar jag i. Har ju lärt mig att den rätta känslan kommer tillbaka bara jag håller i. Och håller mig på benen…🙄

Swimrun-säsongen är ju här så nu är det extra viktigt med hela axlar. Och ben. Och rygg. Och händer. Och fötter. Och att ha bra utrustning såklart. Det går att skaffa nästan hur mycket prylar som helst om man vill, har råd och har plats. Efter att ha testat x antal våtdräkter hos Peter på Trispot blev varken jag, Inger eller Richard direkt mindre sugna på Arks nya swimrundräkt. Är den lika skön som snygg blir vi absolut livsfarliga i vattnet!🤪

Jag nöjde mig med en ny lina. Helt enkelt för att det bara fanns provex inne just i dag. Men jag vet minsann när säljleveransen kommer… Liksom jag vet att svett är halt. Men med stor handduk håller även jag mig på benen. Trots svettsjön runt mig. Nu är även Richard och Inger invigda i hot salens magiska värld. Eller nåt. De ser i alla fall glada ut! Och svettiga.😅

Kram från Ingmarie

“Återhämtningsdag”

Det där att vara på retreat, läger, resa, kurs eller annat utöver vardagen är (för det mesta) verkligen galet skoj! För att inte tala om utvecklande, berikande, inspirerande o.s.v, o.s.v. Men det kan även vara väldigt omvälvande så jag får nog lov att erkänna att det var enormt skönt att vara ledig från jobbet även i dag. Kanske skulle jag chillat och liksom smält allt från helgen lite mer, men det har helt enkelt varit svårt! Energin pyser över för mycket. Då gäller det att åka med den vågen tänker jag för vem vet hur länge den varar?😳

Har hemmayogat, mediterat, handlat, fixat matlådor och varit hos tandis. Kutat halvlångt på mina favvostigar runt bl.a Flaten. Så himla härligt att det äntligen är isfritt överallt! Det gör att jag känner mig fri!

Riktigt sant är det förresten inte för iseländet har fortfarande makten över sjöarna. Men snart, snart, snart är även vattnet fritt!

Jag har även varit på skön yin yoga. Och simmat i en nästan egen 50-metersbana.

Enda orosmomentet där är min vänstra axel. Alltså inte den som som kom ur led i vågen.. Den vänstra har jag istället lyckats skada när jag halkade i min egen svett på Hot mojo-pass förra veckan. Jodå, jag vet att det var klantigt som fanken och jag borde vetat bättre, men om du någonsin sett min svettsjö så förstår du att det är extremt lätt hänt….😱 Trodde det skulle gå över men faktum är att det gör mer och mer ont… Vänder det inte får jag väl starta på den tröga och evighetslånga vårdcentrals-valsen… Håhåjaja.. Får kanske ha en stege på jobbet så jag kan hänga upp droppen på stängerna utan behöva sträcka på armen. Eller nåt.

Kram från Ingmarie

Feeling och ny (liten) resa

Jag har verkligen fått värsta, bästa livsfeelingen igen! Min livslust liksom pyser ur varje cell och jag är så jäkla tacksam att det inte finns ord nog att beskriva.

Solen, värmen, dofterna, ljuden och vetskapen om att det ligger många sköna ljusa månader framför oss påverkar mig jättepositivt och är helt klart den största anledningen till att jag mår bra igen.

Men allt hänger samman du vet. Det hjälper såklart att jag t.ex trivs med mitt nya jobb även om det är skitsvårt och skitstressigt. Jag försöker inte hetsa upp mig utan ta en sak i taget. I den mån det går vill säga. Att jobba som specialistsjuksköterska inom akut- och intensivvård innebär ju liksom inte direkt “en sak i taget”. 🤪

Ibland får jag även skrämselhicka när jag tänker på hur det kunde varit om inte bästa kiropraktor-Micke funnits i mitt liv. Han fixar ju både min ut-och insida. En levande pärla som alltid glimmar!

Och tänk vad barmark kan göra med kroppen! Intervaller är intervaller men jag får ju lov att säga att det är miljarder gånger både enklare och lättare när det är isfritt och klädlagren är få. Kanske t.o.m triljoner gånger!

För den som undrar blev det 6 x 5 min. + upp-och ner jogg + en vända på närmsta utegymet. Sen var jag nöjd för ett tag.

Men simsalabim så hamnade jag i Roslagen. (Det var SL som trollade hit mig med hjälp av tunnelbana och buss.🤪) Här blev jag ruskigt simsugen och var bara tvungen testa det nästan nya badhuset.

Det grämer mig att jag inte kunde (läs fick) fota vyn för den utsikten alltså! Milde himmel! Rent, lugnt och trängselfritt var det också. Vilket kap! Fast smakar det så kostar det. 100 riksdaler närmare bestämt.😱

Här ska jag vara till söndag men tror inte det blir tid för mer badbesök. Det lär vara fullt upp ändå. Eller kanske rättare sagt det kommer vara för lugnt för att hinna. Fortsättning följer. 😍 Bor i alla fall på hotell med riktig nyckel! Trodde nästan inte det fanns längre!

Kram från Ingmarie

Det var i dag det äntligen blev

Du som har kollat FB och/eller Insta vet redan. Att jag äntligen kunnat Sprada! Men det krävdes en hel del logistik och omvägar för att få till det. Dels för att det fortfarande är väldans klent med isfritt vatten i 08a land. Åtminstone i mina hoods…. Och dels för att jag så sent som i går lovade köra ett extra IR-pass på Sveavägen så jag började med att transportlöpa dit to do my job.

Fuskade sen med tuben några stationer (för att slippa stadstrafiken) och mötte upp allra bästa Camilla på Söder. Vi sprang runt Årstaviken för jag hade mina förhoppningar trots isflaken som flöt omkring och jag trodde rätt! Vid Tanto fanns en plätt i vattnet utan is! Vilken lycka!

Och Camilla tyckte förstås samma!

Och jo, det var svalt. 😄Och ruskigt härligt, energigivande och livslust-höjande! Fattar dock inte varför ingen av alla som glodde inte hakade på. 😳🤪

Sen sprang vi glatt vidare ända till Bagis. Det blev en del timmars kutande men min kropp var snäll i dag också och återhämtade sig finfint med hjälp av mat och en kort powernap. Sen blev det sim tillsammans med samma Camilla.

Men vi höll oss inomhus. 🤪 Helt enkelt för att det ännu inte finns några öppna utomhuspooler i denna del av världen. Eller ens tillräckligt stora isfria vatten om man nu är på det humöret.

Kram från Ingmarie

Skift-fördelar

En stor fördel med att jobba skift är att man ofta kan träna på dagtid när det är ljust och på tider då icke-skiftare jobbar. Dvs det är ofta gott om plats på “inomhus-ställena”. Och för all del även på “ute-ställena”.

Dagens löppass var både folktomt och ljust. Så ljust det nu är när dimman ligger fet-tjock vill säga. (Inga bildbevis. Mer än skitiga skor och smutstvätt men det besparar jag dig…🤪)

Gymet var förvisso tokfullt när jag kom, och min klass överfull, men när jag var klar med den var tydligen de flesta andra det också så jag hade gott om plats att härja runt på. (Lunchtid du vet.)

Samma sak på Eriksdalsbadet. Trots att alla 50-meters banor + 2 av 25-orna var stängda pga tävlingar så fanns det gott om space! Hade jag kommit bara en timme senare, när icke-skiftarna kommer, så hade det däremot garanterat varit sillburks-sim…

Det är sånt här tänk jag peppar mig med när jag är hemma sent på kvällarna och jobbar på helgerna när icke-skiftarna roar sig. För nej, det syns inte i lönekuvertet att man jobbar på knastider.

Kram från Ingmarie