Simhög

När klockan ringde i morse var jag såååå osugen på att gå upp och ännu mer osugen på att hojja i väg för att simma.

Men jag gjorde det och det är jag evigt tacksam över för denna morgonen hade jag inte velat missa ens för massor av pengar!Mamma Mia alltså!

Som alltid hade vi lite genomgång på land innan vi övade i vattnet en stund innan distanssimningen. Det är verkligen superbra!

Och som alltid på lördagar hade coach Ulf med sig fikabåten.

Hade det inte varit för att plikten kallade hade jag nog varit i fortfarande. Det var så gudomligt härligt och min simning funkade makalöst bra!Nu vet jag verkligen även vad “swimmers high” är!

Men medan du njöt av solen och svettades vid stranden, i hängmattan, vid poolen, i trädgården, vid havet, i skuggan eller på träningspasset så svettades jag här. 🤪

Otursdag (?)

Jag har förstått att många tror att fredagen den 13e är en otursdag men jag är väldigt skeptisk.

För hur kan man tycka att ett 160 min löppass i sitt eget sällskap under solens sken i magiskt landskap är otur?

T.o.m jag tyckte det var lite varmt men jag vet var man kan fylla på vatten och med två “godbitar” klarade jag mig finfint! Men jämrans vad svett kan svida i ögonen!🤪

Inte heller kan man väl kalla det otur att jag kunde simma nästan halva Flaten runt utan våtdräkt tack vare att vattnet är så vansinnigt skönt?

Jag älskar fredagen den 13e! I alla fall när den är så här! Så hur tänker du om denna dag?

Kram från Ingmarie

En sån där Super

Hade tänkt köra 3 x 10 min rel. hårt i dag men det blev 4 x 10 (+ hopp&skutt-övningarna) för hela jag bara ville! Det tycker jag var jättebra gjort av mig! Faktiskt.😄 Jag skiter fullständigt i den där Jante för jag kände mig som en Superwoman! Jag är min egen bästa vän och då ska jag ju vara snäll mot mig själv och stolt över det jag gör tänker jag. Eller hur tänker du?

Och kolla vilken Super-simkväll vi i TS fick! Det var nära på jag dog både vacker- och härlighetsdöden på samma gång!

Inte ens jag frös trots att vi var i ganska länge och t.o.m jag kände mig som en simmare. Långsammast men ändock!

Mest var det ändå superroligt och superhärligt! Som alltid med detta gänget!

Extra tack till Inger, Lena och du okända lille kille som tagit en del av fotona.🙏🏻😍

Kram från Ingmarie

Sår

Som de flesta andra berättar jag såklart inte allt om vad som händer här på bloggen. Dels för att det troligtvis är totalt ointressant vad jag har för kläder på mig, att det var en helveteskväll på jobbet i går eller att grannarnas ungar är världsbäst på att slänga leksaker överallt.

Dels för att vissa saker är privata och dels för att när något händer så tänker man inte så mycket på det just då för det var ingen stor grej men med facit i hand så påverkade det plötsligt livet ganska mycket. Man glömmer bor det helt enkelt. T.ex nämnde jag aldrig att jag dängde i mitt ena ben inte bara en utan två gånger i några stenar när vi övade Swimrun förra torsdagen i Torvsjön. Det gjorde ont som fasen, det gör ju det när man slår sig och fläker upp köttsår, men jag tänkte att det går väl över. Och jag har ju inte mått dåligt eller haft så ont att det på rekat mig. Det visade ju bl.a loppet i söndags.

Men faktum kvarstår. Alla sår utom ett har läkt och det ser förskräckligt ut. Så som den sjuksköterska jag är så har jag har varit på vårdcentralen för odling. Läkaren tyckte också det var en god idé och ordinerade antibiotika direkt. Känns ju si så där men jag får härda ut och acceptera. Såret är bara litet, och infektionen bara just där, men av erfarenhet vet även jag att pyttesmå sår som ser ut så här kan bli livsfarliga om man inte ser upp. Och som den sjuksköterska jag är så har jag såklart även ett bra förråd av både det ena och det andra för att skydda såret från mer bacillusker.

Svett är däremot ok! Tur det för det rann rejält både på intervallerna och på utegymet. Har jag sagt att jag älskar värme?🤪

På tal om värme. Kolla vattentemperaturen vid Hellasgården!

Men jag valde ändå våtdräkten. Så jag var säker på att jag kunde vara i länge för det var en ljuvlig kväll! Och för att (det vattentäta) förbandet satt kvar där det skulle. (Det gjorde det!😄)

Kram från Ingmarie

Klen

Man kan spendera pengar på många olika sätt och vis. T.ex på sina tänder. Jag sköter mina efter konstens alla regler men ändå pajjar de titt som tätt och ibland har några t.o.m lyckats ha såna där extremt ovanliga skador att de skapar förvåning och huvudbry även hos den mest garvade tandläkaren. Som den tand jag till slut fick ta bort i höstas efter 18 sorger och 78 bedrövelser. (Typ…) Det tomrummet ska snart fyllas med ett implantat vilket inte precis är billigt. Dessutom har en annan tand kraschat så där blir det en krona. Ännu en för jag har redan några. För tillfället sitter där en provisorisk som jag hoppas håller tills den riktiga kommer.

Det är en himla tur att det finns tandvård, att jag har jordens bästa tandis och ffa att jag har råd! Visst blir det subventionerat efter ett tag men det är fortfarande ruskigt mycket pengar som ska ut! 😱 I alla fall är många 10 000kr-lappar det med mina mått mätt.

Men det är som det är och jag får bara gilla läget. Resten av kroppen mår i alla fall helt ok även om benen var en smula motsträviga i början på dagens löptur. Men jag känner väl igen det och är inte ett dugg varken orolig eller förvånad. Swimrun-race tar mer på mina krafter än jag vill tro.”Dagen efter” är jag pigg men sen kommer några sege-dagar då jag liksom inte är på hugget riktigt.

Jag märkte det på simningen också. Allt funkade bra men när vi simmade iväg på en längre sträcka började jag frysa. Inte jättemycket men jag kände att jag inte hade riktigt lust att fortsätta utan kortade helt enkelt ner turen en aning.

Bara så där! Utan att ens försöka veva på lite så jag hade fått upp värmen.

Klen eller klok? Jag tror klok! 😄 Jag hade kul, det kändes bra och jag slapp bli så där vansinnigt nedfrusen. Dessutom är det alltid jättekul och det var en fantastiskt vacker kväll!

Kram från Ingmarie

Mysdag

Jag är fortfarande verklige jätteglad och tacksam över gårdagen! Och kroppen känns också glad så jag har både joggat och vattenlöpt. Det är så himla bra på Brottets simstadio för man behöver inte ens ha med eget bälte. Man lånar helt enkelt där! Gratis även det! Halmstad alltså.😍

Mest har jag dock bara hängt vid havet och Söderpiren.

Slöat och fikat med mamma, lillebror Hannes, Jessica, fyrbenta Morgan och lilla Melissa.

Och just det. Jag har även årspremiärsimmat i Nissan med en hel bunt goa klubbisar och andra likasinnade! Jag som inte är överförtjust i Nissans vatten tyckte plötsligt det var helt fantastiskt härligt! Och det är egentligen det. T.o.m jättehärligt!

Inte blev det sämre av att en del av oss gofikade efteråt. Ute. Vi tyckte det var schysstast så för det är tydligen inte alla som uppskattar sjö/Nissan-doften riktigt lika mycket som vi gör .🤪

Kram från Ingmarie

Banbygge och lyxliv i Halmstad

Nu är löpbanan till morgondagens Halmstad Triathlon i princip klar. Bara några skyltar som ska upp och en dubbelkoll så inget “förflyttats” under natten. 🙄 Men det fixar vi i morgon bitti. Jag börjar få rutin på det här men utan Håkan och Saras hjälp hade det varit väldigt mycket jobbigare och tagit väldigt mycket längre tid. Teamwork är fina grejer!

Det är sån lyx att vara här! Förutom att bygga bana och hänga med klubbisar så har jag även myst med mamma. Vi parkerade oss i en hörna på Brottets gigantiska gräsyta.

Det stället i sig är verkligen lyx! Gratis, öppet i princip varje dag och där finns bl.a en stor 50-metersbassäng med saltvatten. Dessutom bor jag nästan granne med den! Blev ett bra litet teknikpass som avrundning på löpintervallerna jag hade kört lite tidigare.

Här kan jag dessutom köra min lilla morgonyoga och meditationsstund ute vid havet. Särskilt härligt nu när det är så otroligt ljuvligt väder! Hur lyxigt är inte det?

Jag tror att jag redan börjar bli bortskämd… Och jag har minsann inte ens vett att skämmas över det!🤪

Kram från Ingmarie

När dåligt blir bra (Eller: se det positiva i det negativa…)

I dag skulle jag åkt tåg. Till bästkusten och Halmstad. Men det blev alltså inte riktigt så.

Den korta versionen av anledningen är ganska lång.🤪För en vecka sedan fick jag sms om att mitt tåg var inställt men man kunde byta fritt eller få pengarna tillbaka. Eftersom hemsidan inte klarade av detta ringde jag och fick till slut ombokat till ett några timmar senare tåg. Bra så. Men den biljetten visade sig inte finnas för personen jag pratat med hade tydligen missat trycka på någon knapp. 😳 (Jag kom på det bara för att biljetten inte fanns på appen och ringde för att kolla.) I morse kom ett nytt sms om att det var kraftiga förseningar med mitt tåg och man kunde inte säga med hur mycket. Åter samma erbjudande som innan men nu fanns inga avgångar kvar om jag ville komma fram denna sida midnatt. Och det både ville och behövde jag. Så i stället blev jag miljöbov och valde flyget. Billigare, i tid och mycket snabbare. Något någonstans är väldigt fel med det kan jag tycka…

Men det bra med allt detta är att jag kunde nyttja SL istället för taxi till avteseplatsen. (Centralen är stängd för södergående tåg och min tub-linje renoveras som sagt var.) Och jag kunde utan stress köra mina löpintervaller + nyttja utegymet i förmiddags Jag hann även njuta av solen i flera timmar och simma i ljuva Söderbysjön. Det var så varmt att jag struntade i våtdräkten. Hur härligt är inte det?

Och nu är jag här! I min fina hemstad och bor i min fina lilla röda stuga igen. Eller min och min, den är ju min kära kusins egentligen, men den känns som min.

Kram från Ingmarie

Midsommardags-magi

Ledig dag! Med sovmorgon! Och tid för powernap på eftermiddagen. Hur härligt är inte det? Jag älskar att slöa. I alla fall när jag får rasta mig ordentligt emellanåt.😀 Annars blir slöandet faktiskt mest en plåga för mig.

Så det jag bl.a roat mig med är att springa intervaller i min favvoskog. 5 x (3+2+1) min. Hade ett helt annat sting i skallen mot i onsdags. Kroppen är som den är. Dvs typ samma. Blev även styrka på utegymet. Sen var jag jättenöjd!

En dag utan att behöva transportera sig med SL är på något vis en extra lång dag så lite senare hojjade jag genom skogen till Hellasgården för att simma. Det är så fantastiskt bra där för man kan lämna alla sina grejer på bryggan och till 99,9% vara säker på att allt är kvar när man är tillbaka. Inkl värdesaker. Coach Ulf hade t.ex glömt sin iPad där för några veckor sedan och t.o.m den var kvar dagen efter! Ja du fattar va?🙏🏻💕

En annan bra grej är att även om man inte har sällskap med sig så är det alltid någon annan där och simmar så man liksom aldrig helt solo. Och såklart jag har med mig min Saferswimmer. Det kan förvisso inte hända så mycket i en sjö men man vet aldrig och oavsett så gör den att man syns bra även för kanot-och kajakåkarna.

Blev en fin liten runda. Lugnt och avslappnat utan stress. Man skulle nog kunna kalla det för en simmeditation!

Nu är det bara att ladda om för i morgon är det dax för det där försenade Midsommar-partyt och jösses vad jag längtar!

Kram från Ingmarie

Två val

Som jag ser det så har man två val när det kommer till att köra intervaller, eller vilken träning som helst förresten, fastän man är trött. (Observera att det inte gäller om man är sjuk eller skadad.)

1: Man skippar det hela alternativ gör passet väldigt mycket lättare.

2: Man accepterar och kör som planerat.

Jag väljer i princip alltid alternativ två. Inbillar mig dels att om jag slänger in handduken varje gång det känns motigt så blir det inte mycket vettigt gjort.🤪 Men dels även för att det är ett ypperligt tillfälle att öva på acceptans och att streta på fastän det är segt. Oftast är man ju inte heller så trött som man tror. Fast i dag har jag varit seg-trött. Intervallerna gick väl egentligen som vanligt men den där “ta i- attityden” och “tagga till-känslan” fanns inte där. Men jag accepterade och körde som planerat. Och jag var åtminstone inte mer seg-trött efteråt.🤪

Samma sak med simningen. Nu när det är svensk sommar igen är det inte riktigt lika skönt att svira om till simdressen och hoppa i plurret som när det var den där sydeuropeiska värmen. Hade det funkat hade jag behållit Dryroben på hela tiden.

Men trots att det är svalt så valde jag att vara med för jag vet ju att alternativet hade varit så mycket sämre. Dvs att inte vara med. Att simma med Coach Ulf och detta härliga gäng i fina “Hellas-sjön” överväger nämligen förfrusna fingrar och tår alla veckans dagar!

Det är skitskoj och som alltid lärde jag mig ännu lite mer, även om mig själv, och fick ännu mer pepp. Skönt trött blir jag också. För att inte tala om hur glad jag blir! Så vem vill avstå från allt det och välja att inte vara med bara för att solen gömt sig och regnet kommit? Dessutom är det varmare i vattnet än på land!😍

Kram från Ingmarie