Simning

Nu är det äntligen dax!

Med tub, buss och hyrbil en liten bit (jag är långt ute i skogen dit i princip inga bussar går) är jag äntligen här! Som jag längtat efter denna dagen! Det är faktiskt flera månader sedan jag anmälde mig till ännu en kurs på Skaparladan. Och jag har längtat sen dess. Eller nej. Jag har längtat ända sedan förra gången. Dvs sen i april! 😱

Denna fina lilla plats i Roslagen som ger lugn bara jag tänker på den. En unik plats som jag nästan inte vill berätta om av rädsla att “alla” kommer vallfärda hit då. Samtidigt vill jag berätta för det är en plats de allra flesta skulle må så väl av att besöka. Min vanliga lilla stuga är lite “krasslig” (läs vattenläcka a la monsterstor) men jag har haft turen att få hyra en annan liten pärla! Så där fin att jag nästan svimmade lite!

Vi börjar inte kursen förrän i morgon så jag har hunnit med ännu ett skoj och utmanande pass med PT-Rafael innan jag tog mig hit. Tänk att t.ex frivändningar som ser hyfsat enkelt ut när man ser någon annan göra det är så himla svårt när man själv ska göra dem korrekt. Liksom detta! (Observera “handstegen” på golvet.😄)

Att simma är svårt vet jag ju redan och det blir inte enklare av att jag hade proffset Yvonne med mig. Trots att hon haft ett ganska långt simuppehåll så bara”försvann” hon!😱 Jodå man kan försvinna även i en bassäng när man simmar fort men jag visste åtminstone var hon befann sig. Men det är bara att nöta vidare, hålla i och hålla ut. Om inte annat så för att det är så himla härligt och kul!

Kram från Ingmarie

Måndagsmyset

En av de (ytterst) få gånger jag på riktigt gillar att gå upp tidigt är till måndagarnas teknik-pass. Jag tycker t.o.m det är riktigt mysigt trots att kroppen känns halvdöd och ögonen är fulla av grus. Jag dricker lite kaffe, cyklar till tuben, åker till Skanstull och traskar sista biten till Eriksdalsbadet där Coach Tomas och resten av gänget samlas.

07.30 kör vi igång med alla drills. Varje gång lär jag mig minst 3 nya grejer, gör något som är helt rätt, massor som är helt fel och varje gång konstaterar jag att simning är förbenat svårt. Jag kommer aldrig hinna lära mig dess konst till fullo under denna livstiden men jag kämpar på och hinner det jag hinner. Så länge jag har kul så spelar det ju faktiskt ingen roll, eller hur? I nästa liv kanske jag föds som en fisk och undrar hur i all sin dar man gör när man springer.🤪

Kram från Ingmarie

Hur man kan vara social

Det finns de som säger att en av anledningarna till att de jobbar är för det sociala och för att annars skulle de varken ha rutiner eller något (vettigt) att göra. Eller ens en “riktig” identitet.

Well, jag tillhör inte dem. Jag är inte mitt yrke och jag har inga som helst problem med att roa mig/fördriva tiden när jag är ledig. Eller skapa rutiner. Hade plättlätt kunnat skippa jobba resten av livet om det inte vore för den där lilla detaljen som stavas pengar. Man kan ju fortfarande göra nytta och jobba som sjuksköterska genom t.ex volontärarbete, sätta väckarklockan på samma tid, fortsätta med det man gillar göra på sin fritid och umgås med människor. För även om jag trivs med mina kollegor så är jag liksom inte “beroende” av dem för att ha ett socialt liv. Det fixar jag liksom ändå.😄

Köra PT-pass med Rafael är kanske inte så himla socialt just då. Det får bli före och efter för den där timmen är ju mest bara ruskigt mycket mjölksyra och svett. Och som alltid innehåller den nya (galna) utmaningar. Det här är en grej jag behöver öva mer på…

Och box-jump måste jag definitivt bli bättre på.😱

Hänga med Ulrika är supersocialt även om vi mest har näsan ner i vattnet när vi simmar. Men i pauserna, före och efter tar vi igen varenda tyst sekund med råge. Om det fanns en tävling i flest ord/minut hade vi vunnit med hästlängder!

Sen gillar jag ju faktiskt väldigt mycket att umgås med mig själv. Helst i skogen.

Och allra bäst när det blir Sprada

Hur är det med dig? Behöver du ett jobb för att ha ett bra liv?

Kram från Ingmarie

Bra jobb(at)

Jag har funderat och klurat men under alla mina arbetsår med olika jobb och olika typer av anställningar så tror jag ingen har satsat så mycket på att ta hand om sina anställda som SÖS. Sedan jag började i mars, med en ovanligt ambitiös och lång inskolning, så har jag även redan varit på (minst) sex heldagar med utbildningar. På många av dem har dessutom både fika och lunch ingått. Som i dag.

 

Plus lunchsol med kanske stans vackraste vyer!

Sjukvården må ha många fel och brister men vi som är här gör verkligen vårt bästa och jag kan ärligt säga att jag är stolt både över mitt yrke och min arbetsplats.

Enda abert med såna här dagar är rumpskavet. Sitta mer eller mindre hela dagen är verkligen, verkligen inte min grej. Men man dör inte av det och med härlig yin yoga kände jag mig i alla fall lite mindre rumpskavd och mer uppmjukad.

Och loj! Jag var så osugen på att ta mig till simhallen för att hoppa i plurret och simma intervaller. Men jag gjorde det. Såklart.

För du vet hur det är. Man ångrar i princip aldrig ett träningspass. Inte ens de som är vid läggdax.

Det var mitt första pass med Race and shine och coach Mattias men definitivt inte det sista. Jättekul, jättebra och jättejobbigt.

Både jag och Ulrika är även jättestolta över att vi vågade prova! Inte för att jag egentligen begriper vad som skulle vara så himla “farligt”. Vad skulle liksom kunna hända? Mer än att man blir trött, lär sig något nytt, blir blöt och jätteglad?

Kram från Ingmarie

Höst-feelings

Det gäller att på något vis turbo-njuta av alla höstens färger för precis som våren verkar komma och gå på två veckors blixtvisit så verkar hösten ha lika bråttom att övergå till grå november och frusen vinter. Som de flesta nog vet är jag ju en vår-och sommarfantast av rang men en höst som denna är minsann som balsam för både in-och utsidan av kroppen!

Jag vet inte hur det är med dig men jag upplever ofta ett större lugn när hösten kommer. Mörkret gör på något vis att man automatiskt drar ner på tempot. Och det är väl kanske så det ska vara om man följer naturens rytm. I längden funkar det antagligen skitdåligt att leva turbo-liv 12 månader/år. Fast helt ärligt kan jag chilla jätteduktigt även när solen skiner och termometern är på över +20 grader. Vårt samhälle skiter ju också fullständigt i vilken årstid det är. Det går på högvarv oavsett. Med undantag av några veckor i juli och mellan jul och trettonhelgen. Då verkar alla som inte “måste” jobba ha tagit långsiesta.🤪

På Eriksdalsbadet bli det dock mer och mer buzy ju senare/tidigare på året det är. De flesta är nog i full gång med inomhus-träningen vid det här laget. Kommer man efter kl 15 när stora bassängen har stängt (den är öppen enbart föreningsträning då) så vet man att det blir trångt. Jag tänker att det är extra bra träning i stället för att reta upp mig. Det är som det är och behovet är helt enkelt större än tillgångarna. Ungefär som sjukvården med andra ord… Simpasset jag fått (köpt) av Ville på Wolff Wear var snorjobbigt (tusentals meter med fenor och paddlar) men superskoj och det gick bra. Mina nya Aqua Sphere vista-goggles var förresten precis lika bra som ryktet sagt!

Men goggle-ögonen kom jag visst inte undan… De blev bara lite större.🤪

Kram från Ingmarie

Det fick bli annat lördags-skoj

Förra året vid denna tiden var jag med på ett riktigt lång(SUM)-pass och gissa om jag hade velat i år igen? Men ibland får man liksom vara lite både förnuftig och realistisk och inte helt låta lusten styra. 50 km Sörmlandsled är ändå 50 km Sörmlandsled och min kropp är helt enkelt för klen för sådana äventyr just nu. Eller kanske mer så här. Jag hade klarat det men “priset” efteråt skulle bli att jag behövde extra lång återhämtning, kanske kroppen även skulle bli skadad, och det är inget jag varken har lust eller tid med just nu. Har såklart aldrig lust med det egentligen men ibland klantar man ju till det och det blir paus vare sig man vill eller ej.

Hur som helst. Det går ju faktiskt alldeles utmärkt att roa sig ändå!

Fick till ett ganska bra långpass (första “riktiga” sen fotskadan när jag tänker efter) i sagoskogen. Det är verkligen makalöst vackert nu!

Inklusive härlig Sprada! Fick t.o.m applåder av några förbipasserande! Haha!

Den “riktiga” simningen blev dock inomhus på det vanliga stället. Om nu någon fick för sig något annat. I might be crazy but I’m not stupid som sagt var…🤪

Nu var det så turligt att min ganska nyfunna (Swimrun)vän Ulrika kunde och ville haka på och det är som jag sagt innan. Simma tillsammans är både roligare och bättre!

Tro det eller ej men simning är enormt socialt. I de små andningspauserna hann vi avhandla allt från hur jobbigt det är med intervaller till jobbschema. Sen ska man ju inte förglömma tiden i bastun och omklädningsrummet! Då hinner man prata om väldigt mycket! Och smida planer.😁

Och på tal om vackert. Vilken kvällshimlen!

Kram från Ingmarie

En skruv lös

Precis när jag trodde att jag var inne på slutspurten av alla operationer och annat omysigt hos tandis så kommer nya upptäckter och nya (ovanliga) situationer. Och inget beror på att jag missköter mig utan det är helt enkelt “otur” med taskiga gener och dåligt omhändertagande hos tandis som barn.

Det ena var att man i samband med CT-röntgen inför implantat-operationen såg att en tidigare rotfylld tand inte mådde bra. Så den behövde fixas. Det andra var att helt plötsligt lossnade en skruv från implantatet och höll på att åka med tandborstvattnet till dit man inte vill leta.😱 Snacka om att ha en skruv lös! Haha!

Tack och lov hade jag ändå tid i dag för tandavtryck och koll så den kunde hyfsat lätt skruvas tillbaks igen. Det var heller inget “farligt” för skruven ska bara vara där under själva läkningen innan den riktiga tanden kommer. Förhoppningsvis redan om tre veckor bara för att det läkt så fint! Jag må ha kassa tänder men jag har tydligen vansinnigt bra läkkött.😍 Rotfyllningsproceduren fortsätter redan om 2 veckor. Kan ju inte precis säga att jag längtar… Men det är väldigt skönt att det är över för denna gången! 2,5 timmar hos 2 olika tandläkare (den ledsna tanden behövde nämligen en superspecialist) tar på krafterna. Särskilt de inre.

Den yttre energin har trots allt orkat med allt jag önskat. Den kan ju annars också lätt dräneras när man får mer mental stress än man egentligen mäktar med.

Simpasset gick t ex mycket bättre än väntat! På programmet stod det tröskelpass och då blev det såklart tröskelpass! Och ja, det är precis lika jobbigt som ett löp-tröskelpass.

På gymet fick jag sällskap av bästa Fredda. Jättekul! Han hakade på det mesta av mina övningar så har han tur blir det lite go träningsvärk både här och där i morgon.😄

På väg till omklädningsrummet “råkade” jag svänga fel , hitta ett par box-handskar och en ledig säck. Tja, the rest is history som det heter.

Kram från Ingmarie

Glad-ledsen måndag

Fördel skiftarbete är att man kan ha ledig måndag! Love it!

Nästan ledig i alla fall. Vickade nämligen på ett Indoor Running-pass men helt ärligt är det ju mest bara svettig lek. Som jag dessutom får (lite) betalt för att göra!

Dessutom var jag ju ändå där för att gyma. Snacka om att nyttja tiden och allt kul på SoFo! Samma sak på Eriksdalsbadet. Att jag hade kul alltså. Det enda jag nyttjade där var ju som vanligt i princip omklädningsrum, dusch, bastu och en simbana. Men jag nyttjar å andra sidan det hela väldigt väl! Hade fått ett teknikpass i läxa som emellanåt var skitsvårt. Jag och fenor alltså. Ingen bra kombo.Begriper mig helt enkelt inte på dem riktigt. Antagligen för att jag är en usel kicker… Men jag kämpar på, gör så gott jag kan och det får vara bra nog. Åtminstone när coachen inte står bredvid och kan korrigera direkt.

Allt det där var alltså det roliga i dag.

Det tråkiga i dag, och då pratar vi jättetråkiga och supersorgliga, är att lilla Demi har åkt hem till sig igen.😢 Trots att hon bara bott hos oss i lite över en vecka så har hon satt djupa små tassavtryck i våra hjärtan och det är så fruktansvärt tomt utan henne.

Men har vi tur så kommer hon snart tillbaka och hälsar på oss igen!

Kram från Ingmarie

På´t igen

Träningsvärken har inte ens börjat lägga sig innan jag var på gymet igen men det struntar jag i. Ska jag få ihop tränings-jobb-livs-pusslet så får jag hålla mig till planen så länge det går. Med flexibilitet såklart. Alltid! Men träningsvärk har ingen dött av och jag tror inte på att vila bort den. Då blir man bara ännu stelare. Och den var/är inte värre än att när musklerna bara blivit lite uppvärmda så funkade de hur bra som helst! Självklart tokkörde jag inte. Man ska ju inte vara självtaskig, eller hur?

Även att simma med! Och jag gillar verkligen min (första) rosa badmössa!

Kram från Ingmarie

Utbildningsdag med Lennart

Den här dockan heter Lennart och han funkar nästan som en “riktig” människa. Han andas, har hjärta och pulsar, urinproduktion, bukljud och han t.o.m pratar. Dock kan han inte svettas, ändra hudfärg eller röra sig.

Stackars Lennart har fått utså galet många åkommor och trauman i dag när vi haft s.k Ceps-utbildning. Kort innebär det att man simulerar olika akuta situationer där man t.ex som vi övar team-samarbete. Det är så verklighetstroget som det kan bli på låtsas  och allt filmas för att vi sen gemensamt skulle analysera händelseförloppet. (Filmerna sparas inte så du kommer aldrig få se någon Hollywood-produktion av dem. Inte ens ett undanskymt You tube-klipp.)

Hur motsägelsefullt det än kan låta så var det väldigt kul! Och såklart både lärorikt och (livs)viktigt.

Men det har också varit extremt påfrestande! Hjärnan har fått gå på högvarv och jag kände mig som en urvriden gammal sunkig trasa när jag lämnade “Söders vita pärla”. ( Ja SÖS kallas faktiskt så.)

Men jag hade bestämt mig för att simma och vattenlöpa så då blev det så. Faktum är att just simning är fantastiskt bra när man behöver rensa skallen och tänka på annat. Det går ju liksom inte riktigt att fokusera på så mycket annat än att just simma när man simmar.🤪

Hela lek-bagen var med och jag funderade nyss på om den är så där stor som den är för att jag har så mycket leksaker eller om jag har så mycket leksaker för att den är så stor…😁

Jag tänker i alla fall inte börja med hockey eller stav utan att i så fall även införskaffa en frivillig gratis trunk-bäare… D.v.s det kommer inte att hända.

Kram från Ingmarie.