Köpenhamn dag 1

Bästa sättet att upptäcka en ny plats på är onekligen springandes. Man får se mycket på kort tid samtidigt som man upplever både, ljud, lukter och väder.
Vi lämnade mini-lyan efter frukost med en halv plan.

Den halvan var Kastellet, den lilla havefrun, Amalienborg och Frederiks kirke. Är man turist så är man och mest kände vi det vid havefrun. Verkligen helt galet hur vissa grejer/platser kan bli så stora attraktioner medan andra minst lika coola inte blir det. Kastellet är f.ö ett jättefint och bra ställe att kuta på!

Ser du Anders? 🙂

Jag fortsatte lite själv när Anders svängde av hemåt och kollade även in  gulliga Nyhavn, Inderhavsbroen och Sats. Ja de sistnämnda finns även här så jag var ju liksom “tvungen” att passa på!

Men sen blev det bara promenad. Efter go-fika tillsammans med Ulrika och Johnny.

Vi gick till Ströget och genom hela det till Tivoli och Centralstationen. Hemåt blev det via Gammelstrand och Kungens nytorv.

Men det var inte slut på traskandet där för sen kom det som är orsaken att vi skulle hit. Konserten med Depeche Mode!! Vi hängde på låset och köpte biljetter samma dag de släpptes i höstas så detta är extremt lång-planerat!

I ärlighetens namn gick vi bara till konserten och tog metron hem. Det blev tillräckligt många steg ändå i dag. Plus dans! DM levererade magi precis som de andra gångerna vi sett dem. Denna gången var det ju dock utan Andy Fletcher som gått bort så på något vis kändes det extra stort. Vi är så galet nöjda över att ha fått uppleva detta!

Kram från Ingmarie

Vettiga (?) dagar

Det här att vara ledig samtidigt som det är sol, varmt och ljumna vindar är ruskigt lätt att vänja sig vid. Åtminstone för mig. Jag hade lätt kunnat ha det så här året runt. Men det betalar ju dessvärre inga räkningar. Inte känner jag mig särskilt “samhälls-nyttig” heller och det tror jag vi alla behöver faktiskt. Exakt hur spelar nog ingen roll men vi människor verkar må bäst om vi liksom har en uppgift och ingår i ett sammanhang och “gör” något. Dvs att vi känner att vi är behövda. Vad tror du?

Det enda “vettiga” jag gjort dessa sista dagar är att bjuda vänner på mat och varit på husvisning x 2. (Dock tveksamt om det ingår i “vettig sysselsättning” eftersom vi mest kollar för kollandets skull och för att bilda oss en uppfattning om vad vi ev vill ha.) Sen är det jag som gör frukost och tar ut dynorna och jag väljer att kalla det att vara behövd även om jag vet att Anders klarar det där utan mig. Haha!

Träning är absolut en vettig sysselsättning tycker jag. T o m livsnödvändig! Så det räknas i detta drönarliv. I går blev det löpning i skogen och simning i havet. Vattnet var helt stilla och så klart att jag såg varenda sandkorn, tångblad och fisk. Skithäftigt!

Det bästa är nog ändå att inte behöva frysa när man kommer upp utan kan torka i solen.

I dag sprang jag till Friseboda men i stället för all sand på Skåneleden så valde jag att ta Sydostleden. Det är en cykel-led med sju etapper och jag är lyrsik! En hel del asfalt men också fina grusvägar. Nu när det är varmt så är ju mina fötter glada och grejar asfalt i princip hur mycket som helst. Visst är det märkligt? Eller inte. Är man solcellsdriven som jag är så är det kanske helt naturligt… Jag är sjukt sugen på att springa den både till Brösarp och Sölvesborg. Någon som vill med?

Åhus

 

Yngsjö

Slutdestinationen var Friseboda havsbad. Jag älskar detta område! Skogen är magisk och stranden/havet… WOW alltså! Här vill jag dock inte simma för det är en hel del strömmar som kan vara oerhört både kraftiga och luriga. Men sprada/bada går hur bra som helst bara vågorna är snälla som i dag.

 

Hur har du det?

Kram från Ingmarie

 

 

 

Glad Midsommar!

Om jag får säga det själv så har denna midsommarafton varit absolut perfekt! Framförallt eftersom jag för en gång skull är ledig.

Den rivstartade med intervaller tillsammans med Anders. (Eller nu ljög jag för vi tog det väldans lugnt före med yoga, meditation och långfrukost.)
12 x 2 minuter med 1 minuts vila. Antingen blev jag jagad eller så jagade jag. Hur bra som helst och vi blev skittrötta.

På vägen hem plockade jag lite blommor och hittade dessa juveler. En var!

Det blev vi ju såklart inte mätta på men det blev vi av picknicken som avnjöts i Åhus parken tillsammans med halva byn, spelemän och såklart midsommarstången.

Kaffet blev vid hamnen. Egentligen borde vi väl ätit glass men vi var för mätta. Å andra sidan är det aldrig långt till en glassbar här har jag kommit på. Det finns fler än det finns både kyrkor, gym och livsmedelsbutiker. Förresten, visst är alla dessa vallmor fina? Brukar det vara så mycket eller är det extra mycket just i Skåne? Kan inte minnas det är så här mycket varken i Stockholm eller i Halland.

Vi cyklade vidare över nya Åhus-bron ut till havet och Revhaken. Jag har ju kutat här x antal gånger i den fina (men ack så tunga) sanden så det var väldans skönt att bara slappa där för en gång skull. Det här är verkligen ett “måste-besöka-ställe” när man är här! Även i dag när det var en hel del firande på stranden. (Det hördes tyvärr väldigt väl vilka som var “08:or”. haha)

På vägen hem “pausade” jag på gymet. En svettig sådan som garanterat inte gjorde mina ben piggare. Men förhoppningsvis starkare! Och nej, jag var faktiskt inte ensam där. Som mest var vi tre stycken så det var ju inte direkt någon trängsel.

Jordgubbarna köpte vi i morse från ungdomarna i Åhus Tennisklubb. Tyvärr inte helt obesprutade , de är slut, men det kommer snart nya så dessa fick duga så länge.

Älskar verkligen att vi har vår lilla altan och trädgård. Så himla skönt att kunna sitta här dessa ljuvliga kvällar!

Vi hittade ett spel vi tydligen inte spelat förut trots vi haft det så länge jag kan minnas. (Eller så är vi båda senila…) Jätteskoj var det i alla fall! Kanske för att jag vann!

Hoppas du också haft en fin midsommar!

Kram från Ingmarie

Innan hemmet

Så var vi tillbaka i Åhus igen och det känns jättehärligt! Inte för att jag inte gillar Halmstad och vår lilla lya där, tvärtom älskar jag ju dem, utan för att jag verkligen trivs (även) här!

När vi åkte hem valde vi “Osby-vägen” för jag hade kollat ut en liten sjö jag ville testa. Gatesjön ligger precis utmed vägen vid Skogaby så den är perfekt för ett stopp. Nu vet jag också att den är jättefin med härligt vatten, fin brygga och att den t o m har en omklädningshytt!

Innan dess hade jag dock badat en massa gånger i havet. Själv såväl som med mamma, Ulf och Anders.

Vi hängde i mysiga Tjuvahålan. Lugnt, klart vatten och helt perfekt ställe efter ett hyfsat svettigt tröskelintervall-pass. Sprang 3 x 10 minuter med början från stan ut dit och även om det såg vindstilla ut så kändes en motvind på de utsatta rakorna. Märkligt fenomen det där. Ulf var snäll och påpekade att ju högre fart man har ju mer motstånd blir det dessutom. Jag kan ju åtminstone låtsas att det var därför jag kände av den där lilla, lilla motvinden. Hehe.

Bästa spradan!

Nu blir det några dagar här innan nästa lilla äventyr!

Kram från Ingmarie

Sjö, hav och svaret

Att jag älskar både sjöar och hav är det väl ingen här som missat. (?) En stor fördel med Halmstad är att man har båda på väldigt nära håll. Dock, precis som i t ex Åhus, förenklar det betydligt om man har bil. Det går utan men det blir ett jätte-projekt som tar en hel dag i anspråk. Framförallt om man vill till en sjö och definitivt om man även vill till havet.

Nu har vi ju lyxen att ha en bil så i morse drog vi ut till Skedala och Ön. var inte beredd på att benen skulle vara så pigga sen i går men det var de! Två varv runt sjön i progressiv fart. “Bara” 8 km men det kändes buslätt! De fina vyerna och stigarna gjorde garanterat sitt.

Sjön bara måste man i. Faktiskt! Fick nästan inte upp Anders. Haha! Det är nästan för varmt för våtdräkt men bara nästan.

Lunchen blev på Cortado med min vän Karin. Gissa om det var gott? Och nu har de precis lagom stora portioner igen!

Innan kvällsmaten hanns det med både lite strandhäng, bilkoll, gym, inköp till lägenheten och sightseeing. Det byggs massor här. Jag hinner inte med!

Och kvällsmaten, ja den avnjöts på absolut bästa sätt. Handikappbadet i Svärjarehålan var fint redan innan men nu har de renoverat upp det så det är ännu finare. Gillar verkligen när kommunen/samhället satsar på friskvård, natur och miljö för jag är övertygad om att det är så otroligt viktigt för vårt välmående och vår hälsa.

Jag förstår att du är dödens nyfiken på gårdagens gåta. Här är svaret! Fint va?

Kram från Ingmarie

Prinsen, Rotundan, havet och en gissningslek

Förra gången jag sprang Prins Bertils stig var  i april när jag delvis fick Marias sällskap. I dag hade jag lyxen att få sällskap hela vägen av Eeva. (Ja hon stavar med 2 e.) När man babblar snudd på konstant så försvinner de där långpass-timmarna i ett tjillenix.
Alet, Prinsen, Möllegård, Söndrum och Alet igen. 23 fina kilometer som var bra mycket svettigare än vad SMHI hade spått men åh vad jag gillar när de har fel på det hållet!

Om bara någon vecka har garanterat hela Rhodondenderparken blommat ut så tur vi sprang här i dag!

Jag var så hungrig när vi gick in till stan att jag nästan tuggade på kinderna så lunchen på Rotundan tillsammans med Anders, mamma och Ulf smakade extra himmelskt. Här behöver man aldrig “special-beställa” veganmat. Det finns direkt. Många plus på det!

Innan jag träffade syskon och pappa där han bor så var jag bara “tvungen” att bada. Dels behövde jag svalka mig och dels längtade min kropp efter att få omslukas av vattnet. Det där är en ganska fascinerande känsla för jag har verkligen ett fysiskt behov. Säkert psykiskt också men det är ändå mest kroppen som skriker j-a-g-v-i-l-l-b-a-d-a. Samma sak oavsett årstid.

Så till gissningsleken.

Vad tror du alla dessa delar ska bli?

Kram från Ingmarie

Från fullt ös till super-chill

Har du någonsin blivit så trött på ett träningspass att du inte ens orkat spotta? Då vet du hur jag kände det på de två sista intervallerna i dag.

6 x 5 minuter med 1 minuts vila är inget monsterpass men jag tryckte på vad jag hade och då kan det bli så där. Det var inte heller några racer-tider men det kändes bra och det är det viktigaste!

Betydligt lugnare var det på simningen. Åkte ut till min absoluta favvosjö här och fullkomligt dog njutardöden. Tyst, stilla, bedövande vackert och ljummet vatten. Det är när det är så här som jag älskar simningen som allra mest.

Allra lugnast har kvällen varit. Middag på mysiga Söderfamiljen med min fina kusin och kusinman. Dvs de jag alltid bott hos innan i den röda lilla söta stugan. Nu har de dock flyttat och vi har vår lilla lya så det gäller att ses på annat vis!
Och ja, du ser att Anders lyckats ta sig hit också. En annan väg mot den i går för det är tydligen fortfarande stopp från Hässleholm.

Kram från Ingmarie

 

Grusade planer

Vi hade en så himla bra plan för i kväll. Anders semester började i dag och han skulle ta buss och tåg till Åstorp där jag, mamma och Ulf skulle möta upp för en picknick på något mysigt ställe.

Nu blev det dock inte alls så…

Han kom till Hässleholm men sen var det stopp pga signalfel. Tåg efter tåg blev inställt och informationen sken som vanligt totalt med sin frånvaro. Det slutade med att fick åka hem igen. Faktum är att Skånetrafiken har lyckats sabba 100% (!!!) av våra planeradeHalmstad-resor. Hur är det ens möjligt?
Visst det kan hända grejer men de kan väl åtminstone informera och kompensera?

Jag hoppas verkligen han orkar ladda om och göra ett nytt försök i morgon…

Picknick blev det i alla fall. På en enastående utsiktsplats på “Italienska vägen” utanför Båstad.

Resten av dagen har också varit bra. Körde poolrun på förmiddagen och det var så härligt att det blev en gång till på eftermiddagen.

Lunchen blev tillsammans med en vän jag inte träffat på jättelänge. Så himla skoj! Vi var på Söderpiren och de fixade ihop en vegan-macka som var så god att jag nästan svimmade. Har sagt att de borde ha den på menyn! (De har tyvärr dåligt med vego annars men de kan ju uppenbarligen fixa!)

Kram från Ingmarie

Maxpuls

Att det är viktigt att konditionsträna och höja pulsen så hjärtat får jobba vet väl de flesta vid det här laget.
Jag har i ärlighetens namn dålig koll på både min vilo- och maxpuls men jag vet ändå både när den är låg och hög. Liksom jag vet när jag får mjölksyra. Har allvarligt funderat på att göra fys-tester på ex Aktivitus för att ev kunna optimera träningen bättre men dels är jag lite snål och dels känns det väldigt seriöst. Å andra sidan är det säkert en bra investering, motiverande, inspirerande och lärorikt. Jag har gjort det flera gånger förr i tiden och kanske är det för att jag vet hur de där maxtesterna går till som jag drar mig. De är s-j-u-k-t jobbiga.

I dag tror jag dock banne mig jag lyckats komma bra nära maxpulsen flera gånger!
Första var på löppasset. Jag har en “trapprunda” som innebär att man springer 184 trappsteg (har räknat dem) upp på Galgberget och när jag är uppe på toppen svänger jag höger och kutar så fort jag bara kan sträckan ner till start igen. Först platt och sen svagt ner. I början känns den biten väldigt behaglig men ju mer mjölksyra benen fått ju tuffare blir även den delen. Grymt bra träning och en garanterad pulshöjare!
Åtta varv med start var 5.30 minut. Plus dit och hem förstås. Medvind och uppför dit. Motvind och nerför hem…

Men det var inte slut där. Nu i kväll har jag testat NW Halmstad uteträning. Just i dag var det ett GRIT Cardio-pass. “Bara” 30 minuter men himmel som jag fick jobba. Trodde hjärtat skulle hoppa ur ett tag och jag såg nästan inte för svetten rann i ögonen. Superskoj! Deras uteträning finns på flera platser och är helt gratis!

Eftersom jag ändå var både svettig och i gång fortsatte jag på gymet. NW Halmstad City är ett grymt fint gym och de har ett enormt utbud. Faktum är att Halmstad är helt galet gym-tätt så konkurrensen är stor vilket jag tror är jättebra!

Mellan dessa pass har jag dock inte gjort många knop. Mest har jag hängt på stranden med mamma och moster. De är så coola! I stället för att ta bussen så gick de hela vägen med solstolarna på sina “Dramater”. Mina förebilder!

Kram från Ingmarie

Sånt som ger starka ben

Ibland är jag avis på Anders som kan jobba hemifrån varje dag och slipper att resa och därmed passa busstider. Å andra sidan hade jag aldrig pallat sitta så där mycket. Jag hade fått rumpskav inom  tre dagar. Eller snarare en dag. Så sitt-klen är jag. Vissa dagar sitter jag nästan inte mer än de där turerna på bussen och hur trött jag än är så föredrar jag faktiskt det.
Lägg till en löptrur som i går så är det inte så konstigt att jag plättlätt kommer över 20 000 steg mer eller mindre varje dag. Om det är bra eller dåligt låter jag vara osagt men det är nog tur att jag inte har anlag för åderbråck för stödstrumpor vill jag absolut inte (behöva) ha på mig. Det är svettigt nog ändå.

I morgon klockan 22 (hoppas jag) går jag dock på tre veckors (välförtjänt och välbehövd) ledighet så då får benen åtminstone vila lite från betonggolv!

Hurra!

Just i dag har de dock fått jobba dubbelt. Sträckan Åhus – Friseboda har många lättsprungna kilometer men mest är det djup, djup sand eller kuperade spår i skogen. Det är då det är bra att ha kort minne för jag verkar glömma från gång till gång hur jobbigt det är att försöka ta sig fram i mjuk sand. Det gäller verkligen att kolla vinden innan för motvind i detta i 23 kilometer vet i sjuttsingen om jag ens vill prova…

Kanske glömmer jag för att få plats att komma i håg hur magiskt vackert det är! För det är det och det är därför jag gör om det. Sen tänker jag att det måste ju vara grymt bra träning det här! Mina ben är hyfsat starka och det är jättebra tycker jag. Mitt mål är att kunna fortsätta kunna ta mig upp från golvet utan hjälp av händerna, springa i djup sand och uppför backar, hoppa på ett ben och göra djupa benböj med vikt.  Hur fort allt går eller hur tungt jag kan lyfta är mindre väsentligt men ju mindre “raset” är ju bättre är det förstås. Ju äldre man blir ju mer får man dock jobba för det. Inget kommer längre gratis som så ofta när man är under 40. Bara att acceptera och gilla läget.

Vågorna och strömmarna i havet gjorde att jag fegade ur för en simtur men sprada kan man ju alltid! Och fika!

Kram från Ingmarie