Upp på toppen och ner på botten igen

Från “vår” strand ser man en borg högt upp på ett berg långt bort. Eller snare ett slags torn och ruin. “Ruines d´en Colomer”. Det är samma väg som jag sprang i söndags men man får göra en avstickare och ta sig ännu högre upp för att komma dit.

Eftersom jag älskar långa backar har tanken på att ta mig dit upp inte försvunnit och i dag gjorde jag önskan till verklighet.

Början är platt utmed havet och biten upp till den första utsikten visste jag var utmanande men mest härlig, rolig och med bedårande utsikt.

Jag sprang förbi kaoset vid Coll de la Creueta där i princip alla stannar för att kolla utsikten, fika, fota och hämta andan direkt upp mot toppen. Här var det betydligt glesare med folk kanske för att det är en mindre cykelvänlig väg, smalt och brant. Jag matade på, kände mig skitstark och var så där lycklig att det bubblade i magen!

Drygt en timme tog det för mig att ta mig de 8-9 km hela vägen upp till toppen. Om det var värt det? Till 100%!!!!!

Formentor-playan

Nedvägen till Formentor-playan gick betydligt snabbare men det vet i sjuttsingen om lång nedförsbacke ändå ibland faktiskt är jobbigare än uppför. Benen kan ju liksom inte gå hur snabbt som helst hur länge som helst även om de får hjälp. I alla fall inte mina.

Mötte ingen annan löpare denna gången heller men oräkneliga cyklister och bilar. Jättekonstigt om du frågar mig!

Rolig banprofil!

Nere vid playan väntade Anders som tagit båten dit. Trots en hel del folk (vågar nästan inte fundera på hur det är vid högsäsong) så är detta ett perfekt ställe att sprada, simma, slappa och fika. Vattnet är nästan löjligt vackert!

Tillbaka blev det båt även för mig. En dryg halvtimmes färd förbi kåkar så pampiga att man nästan trodde de var fejk. Samtidigt hade jag aldrig velat bo så där. Hade garanterat känt mig både instängd och inlåst bland de höga klipporna. Och var skulle jag ha kutat? Fast hade jag haft råd att bo där hade jag antagligen haft en båt (med förare) som kunnat ta mig till magiska trails och någon slags virtuell löparbana för regniga dagar. Haha

Tillbaka på hotellet så körde jag lite svalkande (läs iskall) vattenlöpning. Som sagt var förhoppningsvis ett bra sätt att vänja kroppen vid den svenska vattentemperaturen.

Kram från Ingmarie

Nya upptäckter

Att vara nyfiken på att testa annat och nytt tror jag är bra. Antingen kommer man på att det inte var ens grej eller så kommer man på att det är det!

Yoga och meditera i soluppgång  och sen simma lite på morgonen i ljummet vatten är definitivt min grej! Jag känner verkligen en enorm tacksamhet och lycka varje gång!

Att jag gillar att svettas, när jag har träningskläder på vill säga, är ingen ny upptäckt men jag har insett att jag kan svettas kopiösa mängder och att det därför är nödvändigt att dricka extra elektrolyter. Något jag trodde jag inte skulle behöva eftersom jag klarar värme såpass bra som jag gör men man lär så länge man lever! Om man vill… Körde cykelintervaller i går så halva gymgolvet var dränkt. Krävdes ett helt badlakan för att torka upp efter mig!

Gympasset i dag var också svettigt. Tills någon nitisk satte på AC:n men då var jag tack och lov klar. Avskyr verkligen det när jag ska träna. Nästan alltid annars också förresten.

Jag svettas ute också men då märks det inte alltid lika väl för vinden “trollar” liksom bort svetten. Om det blåser vill säga. På dagens lilla äventyr delvis på Cala Sant Vicenc upp i bergen var det inte mycket vind men desto mer klättra och leta stig. Ska erkänna att jag var lite rädd ett tag när jag inte visste varken hur jag skulle komma upp eller ner. Det visade sig sen att jag hamnat på fel stig så nedfärden blev åtminstone lite enklare. Där uppe fanns både lite grusvägar och hisnande utsikter så det definitivt värt både skrapsår och skrämselhicka!

Anders gick ungefär samma runda som jag försökte springa. Det är väl kanske egentligen det som är tanken med leden men varför gå där man kan springa?

Enda gången jag (hittills) har frusit här är efter vattenlöpning i den “vanliga” bassängen och det är så skönt! Tänk om man kunde bunkra värmen och solen på något vis….

Mest har jag/vi ändå slappat. Läser böcker, lyssnar på poddar, badar, pratar, filosoferar och jag njuter av varje värmedag vi får!

Kram från Ingmarie

Äventyrsdag

När man hyr bil för en dag kan man också passa på att springa från A till B om den ena kör. Vem som gör vad i vår lilla familj kan du antagligen räkna ut. hehe.
Det blev inte riktigt som jag tänkt men det blev bra ändå.  Kutade från hotellet utmed havet bort till vägen upp mot Formentor. Tre platta kilometer.

Även om jag älskar långa backar så var jag en smula nervös för varje gång jag sagt att jag skulle kuta upp dit har jag fått varningsord om att det kommer bli väldigt tufft och en del har t o m sagt att det inte går. Men för att veta måste man testa, eller hur?
Så jag gnetade på uppför, sa hej till getterna, förundrades över hur man kunde välja att cykla uppför och undrade hur man vågade släppa på nedför. Det kryllar som sagt var av cyklister men jag såg inte en enda löpare. Skumt.
Jag njöt av utsikten och känslan av starka ben och undrade när det “hemska” skulle komma.

Det kom aldrig. I stället blev det nedför de slingrande vägarna och plötsligt hade jag kommit förbi den berömda stranden. För logistikens skull, och et var där min originalplan så att säga sket sig, så fortsatte jag bara drygt halva vägen upp till fyren innan jag vände tillbaka ner till playan för en sprada. Jag hade fattat att den skulle vara fin men det var bara förnamnet! Spelar ingen roll hur många bilder jag hade tagit för det hade ändå inte gått att fånga men kanske kan du ana?

Vi fortsatte sen vår lilla roadtrip till den lilla resort-byn Cala Sant Vincent där vi badade, käkade och slappade en stund. Väldigt mysigt och vackert!

Lunch-vy!

Nästa stopp blev klostret i Lluc. Eller snarare förbipasserande för detta ställe som jag besökte för många år sedan hade förvandlats till ett kommersiellt jippo kändes det som. jag minns det som en lugn och vacker plats där man kunde strosa omkring. Nu kostade t o m parkeringen pengar! Trist. Dessutom var det knökar med folk så vi drog vidare mot Soller och stannade vid flera av de fina utsiktsplatserna på vägen. Det är förresten egentligen själva vägen som är grejen för den är minst sagt krokig och brant. Att det inte händer fler (cykel)olyckor än det gör är ett mirakel!

Ett annat ställe som också verkligen har förändrats är Alcudia. Om det är bättre eller sämre vet jag dock inte för vi var där bara en kort stund innan vi åkte “hem” igen men spontant så tror jag det är bra och jag gillar stället väldigt mycket!. (Visst är det förresten festligt hur lätt något blir “hemma” fastän det inte alls är det egentligen!)

Hann t o m med et litet poolrun-pass innan mörkret kom!

Kram från Ingmarie

Långt, kort och mittemellan

17 km löpning kanske inte egentligen klassas som långpass men på något vis tror jag det blir längre för kroppen när det är snudd på 30 grader. Jag kommer vara överfylld av extra plasma efter att ha varit här! Något som ev. kan vara lika bra som höghöjdsträning. Det vore ju himla käckt och bra! Samtidigt så sänker ju både värme och höghöjd farten så summan av kardemumman kanske ändå blir + – noll. (?) Vad jag dock vet är att min kropp mår bra av både värme och höghöjd upp till max 1800 m ö h. och det räcker för mig.

Jag tog en ny väg upp mot Pollenca. En sån som även cyklisterna väljer just för att de är så fina, lugna och vackra. Mötte noll löpare men däremot typ 387 cyklister. Snacka om att vara den udda! Haha

Smala kringelikrokvägar mellan hagar, ängar, berg, stora Casa, olivlundar, fruktträd, prunkande häckar och trädgårdar, vackra skyltar och enorma evighetslånga stengärdsgårdar.

Tog även en liten avstickare på en kort trail jag råkade hitta men övergav den när myggen blev allt för ivriga på min svettiga hud!

Om du undrar över tröjan i handen så hade jag bara med mig för att kunna köpa vatten i Pollenca. Hade med mig en flaska “kryddad” med elektrolyter men det räckte inte. Väst hade jag inte kunnat ha här. Hade blivit både sönderskavd och ännu mer dehydrerad.

Hemvägen gick mestadels på samma grusväg jag kutade intervaller på i går. Den är fin och bra men ligger utmed en hårt trafikerad väg vilket förtar det hela ganska mycket. Lite trist.

Kroppen kändes helt ok men det brände rejält i fötterna när jag var tillbaka.

Men det är inte långt till havet! Så himla härligt att kunna “simma av” det stela och få åtminstone lite svalka. Kort men skönt! “lustiga” är att det är varmare i havet än i bassängen och den var ovanligt varm! Verkligen helt galet.

Innan middagen var jag på gymet lite “halvlänge”. (45 min.) Var själv nästan hela tiden så gott om plats!

Vi testade en Indisk restaurang vid det fina lilla torget mitt i byn i kväll och den fick mer än godkänt! Antingen har vi haft en ruskig tur med matvalen eller så är jag bara så skicklig på att pricka rätt.  Eller så är det kanske t o m så att majoriteten av de ställen som finns här är bra för annars skulle de inte överlevt. Konkurrensen är ju trots allt stenhård!

Kram från Ingmarie

När man hellre är lite långsammare + ännu ett tips

Det var dax för intervaller i dag och jag hade hittat en grusväg som skulle passa perfekt.

Det gjorde den i och för sig också men jag hade bara inte räknat med att benen skulle vara så där klassiskt betong- och asfalts-tunga efter bara ett pass här men det var de. Så klen är tydligen jag… Och ovan eftersom jag undviker allt sånt annars.

Men det var bara att gilla läget!
Utan tvekan blev det mina långsammaste 12 x 2 minuter ever men jag gjorde dem och jag överlevde. Energin är det åtminstone inget fel på. Inte värmen heller! Jag svettas så det stänker och pulsen slår i taket. Då är det varmt! Men jag klagar inte för hellre det och långsammare tider än kyla, stela muskler, mörker och ev några sekunder snabbare.

Kommer faktiskt inte ihåg hur många gånger jag var i havet för att svalka mig i sen men jag vet att det var lika skönt varje gång även om vattnet är snudd på fisljummet.

Egentligen hade det gått bra att simma i havet men jag var sugen på bassäng och vilken bassäng! Här blev det tvärtom bland de snabbaste 200-ingarna jag gjort ever så nu kan man väl säga att det är balans. Haha!

Som pricken över allt har vi hittat (ännu) ett ställe med helt galet god mat. Ärligt talat var detta bland det godaste vi någonsin ätit så kommer du hit så missa inte Abacco! Om det inte vore för att det är en smula dyrare (läs mycket dyrare) än att äta hemma hade vi ätit där och på Bellaverde varje dag.

Kram från Ingmarie

Hos solen

Kl 03.40 ringde klockan i morse och ungefär 8, 5 timme senare steg vi äntligen in genom hotellporten.. Då hade vi fraktat oss till Kastrup, gått igenom hela säkerhets-ritualen, druckit kaffe (jag) flugit till Palma på Mallis, letat efter en transferbuss som inte alls fanns där det stod den skulle göra, väntat i två timmar på att samma transfer skulle lämna flygplatsen (inte heller det stod något om när jag beställde den) och åkt genom  nästan hela ön upp till Port de Pollenca.

Trots denna långa “arbetsdag” var vårt rum inte klart men det gick ju inte precis någon nöd på oss.

Hotelölet känns lagom stort med några pooler, gym, restaurang och lite annat lull lull som tillhör och även en 25-meter simbassäng. Vi har en lägenhet som är helt ok med halv utsikt både mot havet och bergen.

Jag hade en plan på att simma i bassängen men så kom vi till havet…Inte ens Anders kunde låta bli att simma lite där!

Som alltid hade jag rekat matställen innan. För mig är det halva grejen med att resa att också äta på nya ställen och testa nya smaker. Vi valde detta och jag tror inte vi kunde ha valt bättre!

Redan innan de öppnade så var kön lång och det visade sig vara rena turen att vi fick ett bord eftersom de flesta var bokade. Vi förstår varför. Stället är supermysigt, servicen makalös och maten så fantastiskt god att det helt enkelt inte går att  beskriva.

Nästa gång bokar vi innan för detta vill man inte missa!

Kram från Ingmarie

Mat-piff och abstinensstillande

Visst  var maten i går gudomligt god men utan att skryta så är hemmagjort också väldigt gott!

Ett tips för att piffa upp allt är denna nya från ett av mina favvofabtikat YiPin. ( Nej jag är inte sponsrad)

I och för sig är jag ganska lätt att göra (mat)nöjd när jag tränat/sprungit.🤪  Mat är ju faktiskt oftast godare då. Fast inte all mat för jag skulle inte vilja ha pasta, en flottig pizza eller någon grå sörja. Jag vill ha färgrik, fräsch och näringstät mat så jag orkar och ( förhoppningsvis) håller mig hel och frisk.🙏🏻

Träningen blev en fin 90- minuters löptur och fortsättning på utmaningen.

Efter mina klasser på Sats var det dax att åka hem igen men min bad-abstinens var så stor att det blev en liten omväg för att jag skulle få stilla den och alltså vilken tur att jag följde min längtan för wow!

Det var bara jag, månen och havet så det blev ett skinny-dip!😍 ( Anders avstod och käkade en macka i stället 🤪🙄)

Kram från Ingmarie 

Två svettiga, ett tips och en (udda) fundering

Vet inte om det är fullmånen som är på gång eller om det är för nattpassen som min nattsömn verkar helt har satts ur spel men jag sov i alla fall urkass i natt. Men det hjälper ju inte att sova ännu längre på morgonen så jag gick upp när jag skulle och har gjort det jag planerat. Märkligt nog har det funkat riktigt bra!

Började med intervallerna. Gjorde det enkelt för mig och sprang bortåt på Prins Bertil för att sen vända efter halva och ta exakt samma väg hem. 4 km uppvärming, 12 x 2 min intervaller med 1 min joggvila och 4 km nedjogg. Stannade exakt där jag började så om inte annat kan jag nog vinna pris för jämn fart! Tror det hjälpte mig att det var så varmt och skönt.

Efter sånt där sitter det verkligen extra gott med mat och ännu bättre blir det när man får finsällskap och blir serverad. Är du i Halmstad så bara måste du besöka Brunchbaren vid Konstmuséet. massor av gott att välja på (många vego-varianter), hyfsade priser och toppen-service. Dessutom är det väldigt fint där med fin utsikt över Nissan.

Efter lite fix hemma och besök av snickare så var det dax för nästa fest. Transformer med Marina på Sats.

Galet skoj, jobbigt och svettigt som alltid!

Hann med ett besök hos pappa också. Vet inte hur det är med dig men för mig är det alltid en smula deprimerande att besöka sjukhem och äldreboende. Jag fattar inte heller varför det måste lukta så himla illa där? Åtminstone har jag aldrig varit på något som inte luktar… Har du?

Kram från Ingmarie

Fyra söndagstips

Tänk om jag vetat vilken dag detta skulle bli. Då hade jag nog kommit ur sängen ännu lite snabbare i morse. Jag hoppades den skulle bli bra men kunde inte ens drömma att den skulle bli så här bra!

Här kommer därför fyra klockrena tips på en hellyckad (sön)dag;

1: Blekingeleden.  Den är totalt 27 mil och jag valde nummer 06 mellan Mörrumsån och Långasjönäs av ingen egentlig anledning mer än att jag läst om tips nummer tre och hoppades det skulle bli ett bra avslut. Etappen bjöd på precis allt från långa asfaltsrakor till knepig trail, backar, sagolika grusvägar och, det enda minuset, sten som gjorde mina fötter väldigt oglada. Efter denna har jag dock en dröm och plan om att göra samtliga etapper. Dock inte samtidigt! Ska bara klura lite på hur och när.

Välmarkerat överallt

Det syns inte men jag är på toppen av en brant backe. 🙂

detta är en mardröm för mina fötter. Varför lägger man ut sånt på fina skogsvägar?????

I det huset hade jag lätt kunnat bo!

Det var aldrig någonsin någon racer-fart i dag och absolut inte när det var så här..

Slutet, eller början, av etappen beroende på vilket håll man väljer. 19 km blev det för mig så lite “lagom” långt. Går dock lätt att förlänga med någon av de slingor som finns i reservatet

2: Långasjön visade sig vara en sjö med en badplats så fin att jag höll på att svimma. I reservatet finns även en permanent swimrun-bana! Har ju varit kasst med den varan sen vi flyttade hit men kanske det kan ändras nu!

3: Mormors bakeri. Om du råkar blinka när du kör förbi i kurvan så kommer du missa det men se till att inte göra det för detta ställe alltså. WOW! Jag kan nästan inte förklara det. Hur härligt som helst. Personalen är urgulliga och extremt service-minded. Och maten. Olallallaaaaa! Allt är vego och man kan välja mellan en massa olika kombinationer från buffén. Vi valde “lunch” och för ynka 79 kr åt vi oss så mätta att vi nästan inte orkade resa oss. Ändå köpte vi med oss både kakverk, 3 liter ekologisk äppelmust och en hel påse eko-äpplen.

4: Åk vidare mot Sölvesborg. Sväng av mot Tredenborg och åk hela vägen ner till havet vid campingen. Nu kan jag inte garantera att det blir lika fint som vi hade det men har du det så har du ett minne för livet. Njut av tystnaden, stillheten, ljuset och av att bara vara.

Hur har din söndag varit?

Kram från Ingmarie

Bästa boten

Det bästa med att jobba natt är när dagen kommer, man har rapporterat, får åka hem, äta gröt och sen lägga sig. Särskilt efter en så natt som den som var när det varit full rulle hela tiden och enda gången jag varit utanför salen var när jag skulle in i läkemedelsrummet eller hämta några andra grejer. En gång var jag och drack vatten också. Haha. Det där att många verkar tro att det är lugnt på nätterna och man t o m kan sova borde hänga på oss. 21.30 – 07.30 med fullt fokus men när man väl lämnat över till dag-sköterskan är jag lika smart som en gummisnodd.

Fem timmars sömn unnade jag mig. (Vill inte sova för länge eftersom jag bara hade en natt.) Bästa boten mot jetlag-känslan för mig är att simma. Några kilometer senare är jag som ny igen.

Kristianstad har verkligen lyckats med sitt Badrike. Tack vare alla olika omklädningsrum och “bassängrum” så är det lugnt, tyst och gott om plats. Jag var helt själv ett tag i bassängen och den enda i både omklädningsrummet och bastun. Megalyx!

Kram från Ingmarie