Tips

Älskade hemstad del 3

Det blev ett lite halvt oplanerat långpass i dag. Det blir ju som sagt var lätt så när det är så där bedårande fint och Prins Bertil stigen är verkligen det. Vet inte hur många gånger jag kutat den men jag har svårt att tro att jag någonsin kommer tröttna. Den är 18 km one way så det är ändå en smula svårt att springa “sönder” den.

Först tänkte jag kuta till Handikapp-badet och vända där. Sen ändrade jag mot till Tjuvahålan, sen till Tylösand och plötsligt hade jag kutat hela. Grejen är att den slutar i Möllegård en dryg mil från stan och jag skulle ju tillbaka dit så det var liksom bara att springa vidare. Just den sista sträckan är väl kanske inte jordens roligaste och vackraste men det var sol och medvind och kroppen var fortsatt glad så jag liksom bara rullade vidare. Själva Prinsen är dock absolut magisk! Kust, skog, stigar, bäckar, platt, kuperat och emellanåt hisnande utsikter. Här kommer är ett litet urval. Kunde och ville ju inte foto-stanna allt för många gånger för då hade jag aldrig kommit i tid till nästa grej. (Se nedan.)

Kunde verkligen inte låta bli!

 

 

 

 

Sånt här uppskattas! Finns på flera ställen

Tylösand

27 km senare var jag tillbaka vid starten med lite stelare ben men fortsatt pigg!

Det där jag skulle hinna till var detta:

Cortado är mitt absoluta favvo-ställe här och jag har nog aldrig variot i min hemstad utan minst ett besök. Det vore liksom kriminellt! Maten är himmelskt god och det finns massor av olika vegan-alternativ. Extra mysigt att ha sällskap av Ulf, svägerskan Jessica, lilla Melissa och mamma förstås.

Mat ska ge energi och det gör den jag äter så det blev ett bra simpass som “efterrätt”.

Körde bl. a en serie med 5 x 200m + 5 x 100m. Totalt ca 2 km så inget mastodont-pass men kul och lätt!

Kram från Ingmarie

 

Älskade hemstad del 2

Två dagar på raken med Sara och jag är överfull med energi, inspiration och glädje! Den quinnan alltså!😍

I dag körde vi intervaller på ”flygfältet”. Jag antar det har varit ett flygfält en gång i tiden, därav namnet, men nu är det en stor äng med fina stigar in i skogen. En del av Prins Bertil stigen går förresten förbi här. Vi körde inte samma pass (Sara är en snabbfoting så vi hade ändå inte kunnat köra ihop) men bara vetskapen att någon annan kör hårt ger energi och pepp tycker jag!

För mig blev det 10 x 2 min. + 10 x 30-30.


Hopp & skutt-övningarna körde vi dock ihop liksom upp- och nedjogg. Och raggartvätten vid bakluckan.🤪

Vi kunde ju liksom inte komma helt genomsvett till Söderfamiljen. 😀

Blev en jättegod morotssoppa med xtra allt där. Verkligen ett mysigt ställe som alltid har minst en vego-rätt.


Sen var jag märkligt nog så pigg att jag nästan direkt cyklade till Sats och körde ett bra pass där också.💪🏻

Men mest har jag nog ändå chillat. Hängde bl.a med moster Gun-Lis, mamma och Mogge-vovven i solen i fina Norre katts park. Ett måste-besök när man är här! Om det är något Halmstad kommun är extremt bra och proffsiga på så är det att sköta om alla parker och grönområden.

Har även firat min lillebror Hannes examen till sjuksköterska. Han var förvisso inte med just där men vad gör väl det? Fira kan man väl göra ändå, eller hur?

Kram från Ingmarie

 

 

 

 

 

Älskade hemstad

Hur många delar av världen jag än har besökt, och det är en del, så har jag svårt tänka mig något bättre och vackrare än svensk sommar. Särskilt den halländska. Kanske är min kärlek till bokskog, ängar, rapsfält och stora ekar extra stark eftersom jag är uppvuxen här men oavsett så är det svårslaget. Jag hade tänkt springa en kortare runda för att spara mig lite tills i morgon men det blev nästan två timmar. Så kan det tydligen bli när man uppslukas totalt av nuet och naturen. Jag älskar helt enkelt mina springvägar här och vill helst uppleva dem allihop på en och samma gång.

Bara en liten bit utanför Halmstad ligger Nannarp där också Ishof Islandshästar finns. Jag blev ju förälskad redan förra gången jag var här och jag är det inte mindre efter i dag. Tvärtom! Allt var absolut perfekt! Vädret, sällskapet av min älskade mamma och några andra och “Einar” bjöd mig på en fantastiskt härlig tur i sagoskogen. (Jag blev extra kär i Einar….)

Roliga, pigga, glada och välmående hästar med ledare och ägare som är extremt lyhörda och måna om att alla mår bra.

Sen har jag ju en massa roliga lekkamrater här också. Sara t.ex. Vi vet precis hur vi ska roa oss på bästa sätt! Först simma så både hjärta, lungor och armar nästan helt kroknar.

Sen äta så magen nästan spricker.

Hur mycket bättre kan det bli egentligen?

Kram från Ingmarie

Ingmarie-väder, löpcoachning och lite om klimakteriet

Inte ett moln har synts på himlen på hela dagen och vinden har mojnat. Dvs ett klockrent Ingmarie-väder!☀️☀️🤩🤩

Morgonen tillbringade jag på stranden. Jag kommer nog aldrig tröttna på att se solen gå upp och höra ljuden från havet.🙏🏻

Några av mina vänner här (poliser😀🙄)  har luskat ut både att jag har en ganska gedigen meritlista när det gäller löpning och att jag är löpcoach vilket gjorde att tre av de andra ville få tips på löpteknik i dag och såklart jag ville hjälpa dem! De var lyriska och vill ha mer så vem vet, jag kanske väckte deras löpgener till liv! 🥳

Sen dansade vi! Minst lika skoj som förra gången!! 🥳🤩

Precis jämte multi-arenan  ligger ju bassängen och jag lyckades få till 3800 m. i dag.💪🏻 Tror faktiskt dansen var en himla bra uppvärmning! Rotationen var ju liksom redan i gång.

Jag har börjat lyssna på ännu en väldigt bra Podd. Hit play not pause. Många bra intervjuer om klimakteriet både före, under och efter. Det finns ju en hel del nu för tiden om detta ämne men fortfarande ses det som något “fult” som man inte pratar så mycket om mer än i termer av vallningar och viktuppgång. Typ… Framförallt finns det väldigt lite info för kvinnor som redan tränar mycket och som vill fortsätta köra hårt och satsa. Grymt bra! Önskar bara jag hade hittat den innan. Jag har verkligen inte haft några större besvär men det är en förändring i kroppen som är ovan och som inte är helt enkel att förhålla sig till. En sak är i alla fall säker, det som en gång funkade funkar inte längre. Det är en ny fas i livet helt enkelt och har man tur att få leva så är det något alla kvinnor går igenom mer eller mindre.

Tung styrketräning är ett måste för oss 50+ (kanske t o m från 45) men ‘även om eftermiddagens styrkepass sved en del i musklerna så var det inte direkt “tungt”. Men kul ändå!

Kram från Ingmarie

Utflyktsdag!

Jag, Inger och Joachim har utforskat mer än 75% av ön denna dag.

Det är minst sagt ett varierande landskap med allt från lavastenar, karga slätter och enorma sanddynor till kritvita stränder, höga berg och blomstrande byar. Så otroligt fint!

Inger och Joachim

Jag är ju ingen större fan av att sitta i en bil några längre stunder, jag får träsmak och myror i brallan redan efter en kvart, men denna dag har verkligen varit värd det! Och lite har jag hunnit träna. Var uppe tidigt som attan för att yoga, kuta och gyma.

Kram från Ingmarie

 

Minns rätt

Det är många år sedan jag var här på Playitas , minns inte ens hur många, men jag minns att jag gillade det väldigt mycket och inte ville åka härifrån.

Jag gillar det fortfarande! Det är precis så bra, vackert och härligt som jag minns det. Faktiskt t.o.m bättre för det är otroligt lugnt. Visst är här andra men det är liksom ingen hets som när det är väldigt många på samma ställe som vill få plats oavsett var det gäller. (Matsal, gym, bassäng, solstol… Ja du vet.) Ett ställe med sådana här skyltar kan man ju förresten bara älska!


Och om man nu är det minsta orolig för att bli smittad av det där viruset så är detta stället man ska vara på! Det är otroligt säkert! Inga som helst problem att hålla avstånd eller följa de väldigt enkla reglerna.
Munskydd krävs när du inte tränar, äter, badar eller solar. (Dvs nästan aldrig om man är som mig…) I matsalen är det bra uppdelat och det är noga att man alltid tar handsprit innan man går in för att hämta mat. Äta kan man göra både ute och inne. Hur maten är får jag återkomma med. Känns lite tidigt att säga varken bu eller bä men so far är den ok.

Jag tog mig upp mot bergen i dag. Sprang lite fel för jag missade markeringarna. Jag känner igen mig men minns liksom inte riktigt var jag skulle svänga av och är man inte uppmärksam missar man de där färgfläckarna som visar vägen. Ovan som man är vid värmen var jag orolig vattnet inte skulle räcka och jag skulle få värmeslag men det gick fint! Tur man är lite kamel. Jag älskar verkligen denna miljön! På hela tiden mötte jag en löpare och en som körde mountainbike. Ja du fattar hur lugnt det är!

Inger cyklade med ett gäng men vi började vår morgon tillsammans med yoga och meditation på “Yoga-verandan”. (Den är ny från förra gången jag var här.) Det behövs nog inte skrivas så mycket om hur det var…

Det finns massor av olika (gratis) pass att välja på och jag valde “stretch and relax” i kväll. Efter simpasset. Denna bassängen måste vara en av världens bästa och vackraste!

Det är bra när man minns rätt.

Kram från Ingmarie

Jag ska nog…

…klara av att vara här ett tag.

Inger!

50-metersbassäng under solen!

Playitas är minst lika fint som jag minns det från förra gången jag var här och absolut ett paradis för alla som gillar träning. Och det gör ju jag!

Kram från Ingmarie

Nu vänder det!

Märker du ljuset? Visst är det annorlunda? Inte bara för att det är ljust längre på dagarna utan även att det liksom är ett annat sken. Vårsken!

Jag sprang i det i dag! Inte långt eller snabbt men 30 minuter utan krämpor är inte att förakta! Jag hade absolut kunnat hålla på mycket längre men man ska sluta på topp heter det ju…

Jag tror ryggskottet har tröttnat på att vara hos mig och är på väg någon annanstans. Det är inte välkommet tillbaka!

För att få ännu lite hjälp att bli helt fri från eländet har jag även varit hos guru-Danne.

Den mannen alltså. Jag tror inte det finns något han inte fixar!

På vägen ut till honom passade jag på att besöka Tyresö-bassängen. Riktigt bra känsla och egen bana hela passet. Mycket bättre än så kan det ju faktiskt inte bli!

När jag väl var hemma igen var jag en smula mör men jag svirade om, kokade mitt te och cyklade ner till Söderbysjön för jag vet ju hur det är. Man ångrar aldrig ett isbad! Tvärtom så längtar man genast efter nästa.

Kram från Ingmarie

Framåt och en utflyktsdag

Eftersom jag är en usel cyklist så är det här med cykling/spinning väldigt bra på så vis att jag i alla fall blir grymt trött av det. Så även om jag inte tycker det är det mest lattjolajbans jag kan göra en söndag (eller any day förresten) så blir jag åtminstone svettig och glad av det!

Ryggen kändes egentligen väldigt bra i dag men jag vågade liksom inte chansa och utmana ödet för mycket. Med facit i hand vet jag att det var helt rätt beslut. Vi har nämligen varit på utflykt på fina Gålö tillsammans med Inger och Joachim och jag utmanade den, ryggen alltså, lite.

Sist jag var där var i höstas tillsammans med Josefin och Ulf då vi körde swimrun. I dag blev det vandring/jogg på en av de fina stigarna. Det är makalöst vackert på Gålö och hade det inte varit så krångligt att ta sig dit utan bil så hade jag varit här mycket oftare!

Jag och Inger små-joggade emellanåt men jag kände på slutet att det inte riktigt är läge att köra några längre löpsträckor. Det gör inte ont-ont men det spänner och stramar mer än vad som är sunt och normalt. Men det går helt klart åt rätt håll!

Sen var det så himla lyxigt att Inger och Joachim hade med sig sitt utekök och bjöd på varma wraps med en massa (vego-)mums!

Medan de fixade mat så badade jag. Såklart. Inte för att jag skulle slinsa från jobb, de ville inte ha hjälp, utan dels för att det var massor av dagar sen sist och dels för att jag omöjligt skulle ha kunnat låta bli.

Så fantastiskt härligt! Enda lilla problemet är väl det där att äta efteråt med frusna fingrar och huttrande kropp men allt går om man bara tar det lugnt och fokuserar. Om det var gott? O ja! Bland det godaste på länge!

Tack livet och mina fina vänner för en härlig dag! Jag är verkligen obeskrivbart tacksam över att jag får vara med här på jorden och uppleva allt detta. Vilken grej liksom!

Kram från Ingmarie

 

Sånt som gör mig glad

Att inte riktigt veta vad som felar, och ffa hur länge det ska fela, är inte varken skoj eller särskilt uppiggande. Att felet sen dessutom gör förbenat ont gör ju inte det hela särskilt mycket bättre… I

dag är jag ledig så för att kunna gå utan smärta tog jag en (svag) painkiller i morse med priset att jag varit halvdurrig i huvudet och extremt sovtrött i princip hela dagen. Undra just om jag är en av de mest lättpåverkade som just nu lever på denna jord…? Jag är åtminstone inte dyr i drift när det gäller den biten!

Hur som helst så gjorde det att jag kunde traska runt lite på vår utflykt till fina Alby Friluftsgård. Jag har kutat förbi här flera gånger när jag sprungit Sörmlandsleden men aldrig verkligen stannat och kollat runt. Det är superfint med oändliga möjligheter till friluftsliv. En oas! När jag kan springa igen ska vi hit och kuta varenda spår som finns. Och bada! Just i dag fanns idet dock inte ett endaste litet hål att tränga ner sig i.

Jag var helt slut efteråt. Dvs sovtrött-slut. Så blir jag av bara en Alvedon och ännu värre efter en Diklofenak som var det jag tog i morse. Det är därför det inte funkar när jag ska jobba… Helst ville jag bara sova, sova, s-o-v-a men jag hade bokat och betalt dyra pengar för två simpass och ibland så är det bra att vara snål för tänk om jag missat detta!

Först en egen timme med kompisarna Inger och Veronica.

Sen en timme med coach Matt. Det var mitt första pass med honom och det var grymt bra! Många nya aha-upplevelser och massor av nya grejer att jobba vidare med.

Efteråt undrade jag, som så många gånger förr, hur jag ens kunde fundera på att inte åka hit och vara med. Det är ju sånt här som gör mig pigg och glad!

Kram från Ingmarie