I stället för en fest blev det en (annan) fest

Plötsligt hände det! Ledig och fint väder! Då får man slå på stort. Särskilt när de ordinarie planerna som jag sett fram emot jättelänge blev inställda. Egentligen skulle vi nämligen haft finbesök av bästa Anna och Fredrik men Anders är lite klen (läs har en mancold) så det fick skjutas på framtiden.

Kanske det är därför allt flutit på så himla bra i dag? Som plåster på såren.

Jag tog mig till Ekenabben för att börja leta checkpoints. Förr i tiden var det tydligen där man höll till för att festa men numera är det en jättefin plats för både vandring, picknick och fågelskådning! Snacka om häftiga kontraster! Tänk om det är  så det blir på Stureplan i framtiden?

Eftersom jag är en smula kass på att bedöma avstånd så betar jag bara av de checkpoints som syns i närheten av där jag är. Dvs en livsfarlig metod om man vill ha ork över till annat efteråt.

Jag tog den ena efter den andra. Sprang jämte gigantiska ekar, förbi hästhagar, på snirkliga stigar, över broar och nedfallna träd, tog en extrasväng på en vacker grusväg bara för att jag var nyfiken, passerade ryttare på häst och plötsligt var jag mitt i stan!

Springa i stan när det är hyfsat folktomt är ett bra sätt att verkligen se hur det ser ut och när jag kom till Tivoliparken fick jag uppleva både ett Första maj-tillställning, en hälsoträdgård och ett hönshus.

Sen begav mig tillbaka till bilen för jag hade annat jag också ville hinna. Enda negativa på hela rundan var att på två av kontrollerna så gick det inte att knappa in koderna och jag med universums kortaste minne trodde jag skulle komma ihåg dem för att prova senare. Jag kom i håg två av de fyra totala bokstäverna….
Men det ger mig en anledning att springa dit igen för det finns massor av ställen kvar att upptäcka och utforska! Har jag tur kanske ovan nämnda Anna vill med!

När jag fixat det jag skulle tog jag hojjen till byn för att köpa blommor. Jag lägger på tok för mycket pengar på det men de är vackra att se på och gör mig så glada. Visst är det ok då?
Är man i byn så kan man lätt ta svängen om havet också. Något annat vore ju liksom absolut otänkbart en dag som denna.

Medvind hem på det och dagen blev trots allt fulländad!

Kram från Ingmarie

Hitta ut

Jag vet att jag har sett “Hitta ut”- kartor innan men aldrig riktigt fattat vad som är grejen med det eller ens hur det funkar. Det är ju en toppengrej! Även för en sån som mig som inte är orienterare.

Hittaut är en gratis friskvårdsaktivitet där du med hjälp av karta (på papper eller i appen) ska finna checkpoints. Det finns checkpoints i fyra olika svårighetsnivåer och de är placerade i stadsmiljö, parker, bostadsområden och tätortsnära skogar. Hittaut är tillgängligt dygnet runt under sommarhalvåret så du kan ge dig ut när det passar dig. Du kan delta på egen hand eller tillsammans med andra. Välj om du vill gå, springa, cykla, åka skateboard, inlines eller något annat. Vissa checkpoints är placerade längs asfalterade eller hårt packade grusvägar, för att vara tillgängliga med barnvagn, rullstol, permobil, rullator, cykel eller liknande. Dessa är märkta med en hjulsymbol. Varje checkpoint är markerad i terrängen med rosa Hittaut-logotyp, nummer och bokstavskod. Skapa ett Hittautkonto och registrera koden på de checkpoints du hittar. Då är du automatiskt med i utlottningen av priser. Om du vill kan du utmana en vän, granne eller kollega i Hittaut och följa resultatet i topplistorna på hemsidan. Känner du dig osäker på din orienteringsförmåga? Ingen fara, börja med gröna checkpoints – det är dom lättaste. Du kan även aktivera mobilens GPS och ta hjälp av den i appen.

Det här finns på en massa olika ställen och appen är väldigt användarvänlig. Eller så tar man med sig papperskartan. Jag har doc k inte aktiverat GPSen. Det känns som lite väl mycket fusk. Typ som att följa ett snöre.

Gröna är som sagt var enklast och svarta svårast. Kanske ffa för att de kan vara mycket väl gömda!

Det jag ändå tycker är knepigast är att du måste verkligen gå rakt på dem eftersom det bara är en pinne som inte syns på långt håll. Men det är lika skoj varje gång man hittar en! Målet är att hitta alla i Åhus och sen så många som möjligt på de andra ställena runt Kristianstad. har ju till november på mig…

Det regnade isbitar när jag var ute men jag hittade alla jag ville. Även de svarta! På köpet hittade jag nya stigar att springa på.

Har du testat?

Kram från Ingmarie

I stället för SMHI

Om du vill veta vädret framöver ska du kolla mitt jobb-schema. Jobbar jag är det sol och fint. Om jag inte jobbar så är det tvärtom.

Nu hoppas jag såklart att detta bara är en tillfällighet men lite oroar det för hittills detta år har det varit lite väl mycket så!

Denna veckan då solen stekt har jag jobbat 90% av tiden men nu när jag är ledig två dagar, ja då är det helt tvärtom.

Men men, vad är väl en bal på slottet?
Jag har trots allt hunnit njuta lite av det fina! Som i går!

Det började helt ok i dag också. Vi for till Vångabacken för att jaga höjdmetrar. Tänkte också jag skulle testa banan för Vånga xtrem som går i september. Som jag fattat det av alla som pratat om denna backe och detta lopp så är det just skidbacken som är den stora utmaningen. Jag är tydligen inte som alla andra…

Visst är backen brant och tuff! Jag fick nästan svindel och lutar man sig lite fel och tippar över nedåt så lär det gå rasande snabbt tillbaka till botten.

Men hur jobbig den än är så är den ingenting (enligt mig) de tekniska stigarna! Hur man vågar köra MTB i fullt ös utför här övergår mitt förstånd. Lika lite fattar jag hur man ens kommer upp!

Nu krånglade vi kanske till det lite också genom att börja leta efter Hitta ut-kontroller men jag är ytterst tveksam om jag ens tar mig runt ett varv med benen i behåll.

Anders hittade alla kontrollerna, han är oreienteringsproffs, medan jag förlorade tålamodet och mest blev irriterad. Dessutom började det regna. Få kilometer på lång tid. Skyllde på att pinnarna syntes så himla dåligt. Men jag fick snabbt ihop mitt dagliga steg-mål. haha

Ska också säga att där det var springvänligt var det magiskt fint och jag kommer absolut åka hit igen.

Vi hade spetsat till oss på ett jättefint ställe att ha picknick på men när regnet kom kändes det inte alls lika lockande längre. Jag ville inte ens bada. Då är det illa! Kaffe sittandes i bilen kändes plötsligt som bästa alternativet. Har jag klenat till mig?

Min simkompis/simcoach Håkan (som också är orienteringsproffs) sa lite senare att det är svårt att hitta kontrollerna där. han sa också att loppets bana är anpassad så att man ska kunna kuta även om man är ovan vid bröte och även om man har asfaltsdojjor så ännu lever hoppet både om att hitta pinnarna och att kuta loppet. (Hitta ut finns på en massa ställe så alternativen är många!)

På tal om simning så var det i dag sista söndags-passet för denna säsong. Kommer sakna dem jättemycket för det är alltid superskoj! Teknik-pass med extra allt à la ovan nämnda Håkan.

Kram från Ingmarie

Glada ben och heta tips

Jag trodde jag skulle vilja ha flera veckors löpvila efter de där 60 km i lördags men det tog visst bara 2 dagar sen kom suget igen. Nu visste jag ju inte om det var huvudet som helt styrde suget och kroppen liksom blev överkörd, men av någon märklig anledning är benen jättepigga! De kan såklart vara på ett helt annat humör i morgon men det är då det. Jag lever i nuet så mycket det bara går och därför njuter jag till fullo när det sker sådana här små underverk. Helt klart hjälpte (hjälper) solen, värmen och naturen till!

Sen har jag två heta tips till dig! Bra va?

Det första är senaste numret av Runner´s World där du kan läsa lite om vad jag och Kjell-Erik Ståhl pratade om i vintras.

Mitt andra tips är när du är i Åhus. Passa då på att besöka Åhus Seaside. Vill man slå på stort så bor man såklart över och nyttjar deras gym och SPA. Det sistnämnda kan man förresten njuta av även om man inte bor där. På eftermiddagarna har de jordens största (?) kakbuffé, på kvällen à la Carte och mitt på dagen har de lunchbuffé. Det var den vi testade i dag och det var inte sista gången.

Förutom att miljön, utsikten och personalen är fantastisk så var maten himmelskt god. Det finns tre rätter  att välja på och en stor helt vegetarisk salladsbuffé med en massa smarrigt. Vi valde (såklart) vego som denna veckan är “Bakad spetskål – rostad morot, potatis, dijonkräm, & rostade pumpakärnor. Mumsigt!

Att stranden och havet drog mig har du kanske redan anat…?

S-å-h-i-m-l-h-ä-r-l-i-g-t!

Kram från Ingmarie

Österlen trail 60 km

Om du frågar mig nu när nästa långlopp eller långpass blir så kommer jag troligtvis  svara “aldrig”. Mina ben och fötter gör vansinnigt ont och just nu tvivlar jag på om jag kommer kunna springa ö h t igen. Men det kommer jag såklart kunna. Jag kommer dock inte göra det i morgon och jag kommer ta så få steg som möjligt resten av denna dagen…

För jag klarade det! Jag tog mig i mål på Österlen trail 60 km.

Fantastiske race-directorn Gael!

Mina tvivel före har varit äkta för jag har verkligen känt mig osäker på formen både på kroppen och huvudet. Jag är mentalt trött efter de senaste månadernas turbulens och att utmana sig så här kräver trots allt en viss mängd pannben. Åtminstone för mig.

Så gissa om jag är nöjd!?
Jag klarade alla mina mål och jag funderade inte på att bryta ens en millisekund. Inte ens när stenarna på stranden höll på att helt ta död på mina fötter.

Loppet  har en fin banbeskrivning som jag kopierat och skriver mina egna upplevelser i kursivt.

——————–

Efter ett par km från start i Simrishamn kommer deltagarna springa mot Skåneleden, Baskemölla och Vik längs en vacker stig vid stranden.

Jag frös så jag skakade före start och det var motvind men efter ett par kilometer åkte extrajackan av. Fötterna gjorde ont direkt vilket gjorde mig lite orolig men benen var pigga så jag försökte nonchalera det.

Foto Anna Nystedt

Efter Skåneleden och Vik väntar cirka 10km löpning längs Österlens kust med sandstrand och partier av stenstrand. Vattenståndet är som lägst under året i april, räkna dock med blöta fötter vid ett par ställen. Detta är en vacker sträcka. Kom ihåg att den kan vara mycket utmanande beroende på väderlek.
Vackert – ja! – men också sjukt utmanande med djup sand som blandades med havsvatten. Under några kilometer springer man dessutom på stenar. DET gillade INTE mina fötter. Och just det ja, vi fick klättra över/under x antal träd också.

Foto Alexander Milanov


Efter Knäbäckshusen (ett av Sveriges vackraste strandområden) kommer en bit av banan gå genom Stenshuvuds nationalpark. Reglerna är strikta och vi fick inte lov att passera genom hela parken. Vänligen visa hänsyn, förhoppningsvis får vi lov att passera där de kommande åren (läs löpar-PM inför starten). Efter Stenshuvud väntar lite grusväg och en lång klättring på asfalt mot “Österrike” och ner mot Kivik. Banan svänger därefter 90° höger in på Esperödsallén och 50m senare ner vänster, längs med en äppelodling mot Kungagraven och vidare mot Kiviks hamn. Förbi Kiviks hamn och genom Kivik väntar några överraskningar. Strax utanför Kivik springer deltagarna över fältet för Kiviks marknad mot Vitemölla via en fin liten stig, ner till Vitemölla hamn. 

Här flöt det på fint. Sidvind, pigga ben, snälla fötter och bra vägar. Fast backarna var tuffa!

Mot Haväng genom Vitemölla strandbackar som är ett naturreservat. Från Haväng till Brösarp via Backaladen. Den första “rejäla” vätskekontrollen väntar i Bengtemölla, dit deltagarnas ”dropbags” är transporterade. En liten annorlunda vätskekontroll som andas lokal byggnadskultur och industrihistoria. Med tak över huvudet och värme kan ni återhämta er, kanske byta skor eller kläder samt få lite pepp av familj och anhöriga. För er som springer Duo-Trail 32km+28km, sker växlingen här. 

Jag bytte strumpor i Bengtemölla vilket nog var bra för de var fulla av sand. Passade också på att äta chips och fylla på vätskeflaskorna. Vågade inte stanna för länge med tanke på att benen redan börjat protestera.

Mot Brösarps station! Efterföljande 3.5 km går på grusväg mot Maglehem. Banan passerar genom Maglehem med flera vackra byggnader. Ni springer under landsvägen mot Kumlans naturreservat. Från Kumlan väntar magiska stigar och vyer som tar er genom hela Drakamöllans naturreservat mot Skåneleden och Brösarps norra backar via ”Piraten”. 

Grusvägen till Maglehem var nog den enda “tråkiga” sträckan. Rakt fram och motvind. Dessutom fick jag håll! Som tack och lov gick över snabbt. I Drakamöllan njöt jag av vyerna och vid Piraten kände jag igen mig och visste vad som väntade…

Över Brösarps backar med god utsikt över den bokskog som väntar, via Vantalängan där den andra vätskekontrollen finns. Vid Vantalängan är det ca 12km till mål. Stigarna är fina och ibland tekniska med branta sidor ner mot Verkaån, först längs Skåneleden och efter Hallamölla på Backaleden.

Brösarps backar är makalöst fint men också lika makalöst jobbiga. Backarna suger även om man har pigga ben men utsikten alltså! Olalaaaa! I Vantalängan var loppets andra och sista vätskestation. Välbehövd!

Sista biten går svagt uppför innan man svänger av de sista kilometrarna fram till målet i Christinehofs slott. För att komma upp till målet måste man dock ta sig upp för två långa trappor. Jag gick… Men jag sprang i mål!

Foto Anders G

Förutom mängder av höjdmeter, sand och miljarder stenar så är det också oräkneliga trappor över staket man ska ta sig över. Ett under att jag inte snubblade! Man ska också klättra genom ett lok (ja ett lok!) och jag fick svindel för det var mycket högre än jag trodde där uppe! Samtidigt var det väldigt häftigt och absolut väldigt annorlunda! (Finns fina bilder på loppets hemsida!)

Jag är så otroligt nöjd, glad och tacksam över dagen att det inte riktigt finns ord. Extra tack till Gael och alla funktionärer!

Det här är ett topp-arrangemang alla kategorier! Superfin (välmarkerad) bana, välorganiserat och generöst. Efteråt får man en fin mugg, äppelmust, alkoholfri öl, medalj och jättegod linssoppa. Så missa inte det nästa år!!!!! Det finns sträckor för alla!

Anders hade kutat 21 km så han fick vänta lite på mig men även han var jättenöjd!

Nu är det högläge av fötterna, ett glas vin och chill som gäller resten av kvällen. Och nej, jag ska inte springa i morgon.

Kram från Ingmarie

Skåneleden SL 4

Om man startar vid Brösarp, följer Skåneleden över Drakamöllan till Agusa, vidare till Alunbruket, Hallamölle, Vantalängan och tillbaka till starten får man en runda som har allt från asfaltsrakor, gegga och grusvägar till hala spång, vattenfall, stegar att klättra över, slingriga stigar och oräkneliga höjdmetrar. På kartan är det bara en pytteliten ring av hela Skåneleden men i verkligheten är den 34-35 km lång. (Lyckades glömma att sätta på klockan efter ett stopp…)

Rundan tog fullständigt andan av både mitt sinne och mina benen. Så makalöst vacker, utmanande, varierande och rolig! Då är det bra!
Jag tog det väldigt lugnt för jag ville veta lite hur lång tid det tar att ta sig den sista delen av Österlen trail. Det tog mycket längre tid än jag trodde…
Liksom hela rundan gjorde! 4,5 timmar höll jag på! Men kanske spelar det roll att jag hade kutat långt i går, fick slut på vatten och bara åt en ynka liten chokladboll. Att jag är en fegis när det är brant nedför, hala spång, hal geggig lera och mycket bröte är inte mycket att göra något åt men det spelar såklart också roll…

Tror aldrig en chokladboll smakat så här gott!

Jag är i alla fall väldigt nöjd och tacksam. Kroppen (framförallt fötterna) höll fint, humöret var på topp och vädret var helt ok. Inte behöver jag ta fler steg i dag heller. Haha. Men skorna är bra nära sko-kyrkogården nu…

Kram från Ingmarie

Bockeboda

Bara drygt 30 minuters bilresa från oss ligger Bockeboda.

Bockeboda strövområde ligger på Nävlingeåsens sluttning, ner mot Kristianstadsslätten. Från Bockatorpet utgår flera av Stiftelsen Skånska Landskaps markerade vandringsleder och en mtb-led. I strövområdet finns en zoneringskarta med zoner för friluftsliv. I området finns också motionsspår för den som vill löpträna. I Bockeboda möter du granskog i norr och blandad lövskog i söder. De hundraåriga ekarna vid Uddarp är särskilt värdefulla och ingår i Kristianstad Vattenrikes temalandskap ”Värdefulla trädmiljöer i odlingslandskapet”.

Jag hade hört mycket positivt om detta ställe och nu fattar jag exakt varför folk gillar det så mycket. Wow alltså!

Det finns massor av olika spår att välja mellan, en fin rastplats, ett litet utegym och själva torpet har både omklädningsrum och servering. Det var dock stängt i dag. Funderar på att även gå med i Härlöfs IF för då kan man köpa till en tagg så man alltid kan komma in. Dessutom verkar de ha en del skoj träningar!

Jag och Anders sprang en bra bit i hop på först gula och sen blå slingan. Helt galet fint och då är det ändå fortfarande inte ens vår. Det är blandskog, granskog, bokskog, ekskog och tallskog i en underbar blandning. Stigarna är extremt bra markerade och det är nog faktiskt snudd på omöjligt att springa fel.

På den blå leden finns flera olika roliga informationsskyltar man kan läsa.

När Anders ville vända tillbaka fortsatte jag. Ju mer och ju längre jag sprang ju mer förälskad blev jag. Det går liksom inte riktigt att förklara hur fint det är. Bokskogarna kommer vara magiska när de slår ut!

Det blev många timmar där innan vi avslutade med gofika. Den bästa fikan om du frågar mig!

För att hinna till simträningen hade jag packat med mig alla grejer. Trodde jag…
Hade visst glömt det viktigaste.
Baddräkten!

Men det var kanske bra för då kom Anders hem och slapp roa sig med att vänta.
Vi åkte hem, packade ur alla prylar + matkassar (storhandlade på vägen), jag fick med mig baddräkten och sen in till stan igen. Jag var bara 3 minuter sen och hann med hela passet. Som alltid ruskigt skoj och så värt bilkörandet!

Nu väntar tre intensiva kursdagar men jag är både laddad och redo!

Kram från Ingmarie

 

Två tips! Och en (svett)fest med Glenn

Mitt första tips är Stävie Trail nu på söndag. Det finns någon sträcka för alla och eftersom det är Anna och Fredrik som är ansvariga är jag 100 % säker på att det är ett perfekt arrangemang på alla sätt och vis. Särskilt trevlighets-och rolighetskänslan är garanterad! (Hur trött man vill bli bestämmer man såklart själv.) Det går fin-fint att efteranmäla sig på plats. Jag hoppas vara där såklart!

Mitt andra tips är i påsk. Då är det konstrunda på flera håll i Skåne och i Åhus kommer jag finnas på Mölleholmen torsdag-lördag. (Sjukan kallar på söndagen så får skippa den dagen.) Vi är många som ställer ut och du kommer kunna hälsa på lammen, fika och njuta av omgivningarna både där och i Åhus. Så kom!

Svettfesten var 90 minuter i spinningsalen. Jag slog på stort och körde två klasser bara för att jag kunde.

Den där Glenn, som verkar vara huvudinstruktören för Les Mills cycling, är med överallt och jag börjar nästan tro jag känner honom. Haha! Gör jag som han säger blir jag garanterat snortrött. Som i dag..

Tur jag bara behövde cykla hem och till/från bussen till jobbet sen….

Kram från Ingmarie

 

Bakgårdslöpning, teater och toksim

20 km på min bakgård denna söndag och alltså vilken bakgård jag har! Lyllos mig! Att solen sken från en klarblå himmel gjorde ju inte det hela direkt sämre. I medvinden med solen i ansiktet önskade jag att jag hade kortbrallor. I motvinden i skuggan önskade jag att jag hade mössa.

Egentligen hade vi planerat en utflykt men insåg att tiden inte skulle räcka till för eftermiddagen var vigd åt kulturen. Jag har sett Phantom of the Opera en gång för 130 år sedan i Stockholm, eller i alla fall minst 40 år sen, och minns hur hänförd jag var. Det blev samma känsla i dag även om träsmaken pga dåliga stolar höll på att döda min rumpa och mina ben. (Anders också!) Jag är helt fascinerad över de medverkandes röster och orkesterns musik. Ofattbart när man funderar på hur mycket de måste ha övat och hur de kan leverera föreställning efter föreställning.

Den där musiken klingar fortfarande i mitt huvud och var med mig på hela simpasset utom när jag höll på att dö av mjölksyra och syrebrist. Tufft och skoj! Coach Håkan vet minsann hur vi ska utmanas.

Kram från Ingmarie 

Åt andra hållet

Om man går/springer åt ett annat håll än det man brukar så kan man verkligen få uppleva något helt annat än det gamla vanliga. Nu är ju Skåneleden runt Åhus inte precis det “gamla vanliga” för mig ännu men du fattar nog vad jag menar.

I stället för moturs så sprang jag den medurs och jag tror faktiskt jag gillar den lite bättre. Började i “min skog”, tog höger på Skåneleden in mot Åhus och havet.

Efter bryggan, evenemangsområdet och silo-byggnaderna kommer man till den lilla hamnen och centrum. Ännu är det väldigt lugnt där (läs dött) men i april kommer allt att ändras. Ska onekligen bli spännande att uppleva! Husen runt torget och centrum är verkligen modell pluttinuttiga.

Leden fortsätter sen mot, och runt golfbanan, genom Sånnarnas naturreservat, förbi utemuséet, grustaget, fotbollsplanerna och sen in i det jag kallar “Horna-skogen”.

 

 

Den sista delen är en av mina favvisar här. Mjuka fina stigar som slingrar sig fram genom tallskogen.

Drygt två timmar senare var jag hemma igen. Hade visst inte ens vatten med mig men tydligen behövde jag det inte för jag tänkte inte på det förrän jag skulle ta av mig kläderna och inte hade någon flaska att ta bort. Haha!

När jag sprang förbi havet visste jag att bad-viruset hade vaknat men för att kunna njuta extra länge så fick det lugna sig till lite senare.
Grådis, dimmigt och vindstilla. Mitt absoluta favorit-badväder!

Inne har jag dock vår. Massor av blommor och i dag fick jag ytterligare några av vänner på besök. Tack!

Kram från Ingmarie