Stenhård laddnings-återhämtning

Det som är extra bra med att jag och Karin rekade tillsammans i går är att hon vet min (brist på) fart. Så hon slipper bli chockad i morgon menar jag. Å andra sidan har jag hört att banan är så tuff att det inte precis hjälper om man är racersnabb på platten om man inte också kan älga på upp, ner och bland bröte. Med andra ord har jag två “handikapp” redan där. Men skit detsamma. Jag/vi gör det för upplevelsen och målet är att ha skoj och inte komma sist i vår klass.

Jag har i alla fall vilat och laddat duktigt i dag. Med mina mått mätt vill säga. Började med fantastisk Yang och yin yoga på Halmstads absolut bästa yogahak. Obegripligt hur 90 min kan “försvinna” så där!


Cyklade direkt vidare den korta biten till Simstadion Brottet för lite easy poolrun. 


Magiskt! Hade nästan hela bassängen för mig själv!


Det mesta är ju nära i denna stad så på hemvägen pausade jag på ett av mina guldställen. L-ä-n-g-e.


Turbovilade verkligen! Läste, fikade, kollade på surfare och njöt av solen.



Nu ska jag i princip bara sova gott med innan det roliga börjar!

Kram från Ingmarie

Hemma (där de förstår mig)

Precis innan jag skulle av tåget i går stod jag och chitchattade med en kvinna som också skulle av. Plötsligt säger hon:  “åh det hörs då verkligen att du är härifrån Halmstad”.

Dialekter är härligt och jag hoppas min aldrig försvinner. Ännu så länge, trots 15 år i “exil” från min hemstad, så finns den tydligen i alla fall kvar.😄 Här begriper alla vad jag säger. Nämligen inte alla i 08a land som fattar vad koåt, gueka, tåeg eller kåev är.😜

Men bäst är förstås att helt enkelt bara vara här. Det mesta blir ju liksom så enkelt när man kan cykla och gå till nästan allt. Förmiddagens besök i stallet tillsammans med mamma krävde dock bil. Ingen av oss har nämligen fått den där gillarcyklafleramiliösregn-genen. Älskar att vara där! Rosenlund är en oas. “The sweet escape for horse and human”.

Här finns massor av islandshästar, hundar, katter, minigrisar och superfina och välvårdade stallar, hagar och utehus till hästarna. Och snart även till de människor som besöker gården. Dessutom ligger det vansinnigt vackert nära både skog, hav och öppna fält.



Mamma och Stjarni på ovalbanan



Minigrisarna vid sitt lilla hus




Efter en sån start kan ju allt annat under dagen inte bli annat än superbra. Och så blev det. Förstås. Även om mamma och Ulf försvunnit på resa, det är nämligen därför jag är här för Silverkatten behöver ju någon som fixar maten och kelar honom,så känns det superhärligt! Bara en kort promenad från lyan ligger t.ex Actic. Där kan man leka nästan hur länge som helst. och en regndag som i dag är det ett perfekt ställe att hänga på!





Kram från Ingmarie

Fredagsfunderingar om sånt jag begriper att jag inte begriper

Jag har förstått att det finns de som tycker träning i allmänhet, och yoga i synnerhet, är tråkigt och händelselöst. För mig är det helt obegripligt. Lever dessa människoknytt på en annan planet än jag? Det händer ju någonting varje gång och jag vågar påstå att jag även lär mig något nytt under varje pass. Även under de  s.k “tråkiga”.

I går innan jag skulle ha ett yogapass lärde jag mig t.ex att om man trycker in en särskild knapp, som egentligen alltid ska vara intryckt men någon klåfingrig pillat på, samtidigt som ljudrattarna är på blir det väldigt högt ljud.😱 

I dag lärde jag mig bl.a dels  att kombon yin-yoga+ hot vinyasa funkar utmärkt.


Och dels fick jag kunskap om att helt plötsligt kan värsta popmusiken börja spelas på megahög volym inne i hot salen utan att någon kan förklara hur. Eller ens stänga av den. Nästan så man börjar tro att det finns ett litet ljud- och musiktroll på den där anläggningen. 😜 Jag tyckte mest det var festligt och ett fantastiskt sätt att träna sitt yogiska sinne på.

I dag kom jag även ännu en gång på att några ny-gamla gymövningar kan göra sig väldigt påminda dagen efter. På ett bra sätt! Det är ju liksom skönt att veta att rumpan både lever och funkar.😜 

Och den som tycker vattenlöpning är tråkigt har verkligen inte fattat grejen. Det är ju hur mångsidigt som helst. I princip kan man köra alla slags pass. Utom möjligtvis backpass. Vill man så kan man dessutom vara supersocial samtidigt. Jag och Lisa är  världsbäst på det och vi löser allt från stora världsproblem till hur man behåller sin barnslighet oavsett ålder.


Simningens alla upplevelser och lärdomar bryr jag mig inte ens om att förklara. Du som håller på vet. Er andra tycker jag mest synd om. På riktigt.


Helt ärligt så tror jag att de som säger så där, att träning är tråkigt och händelselöst, helt enkelt aldrig riktigt har provat. Eller så är det kanske den bästa sämsta ursäkten deras latmask kan hitta på…

Kram från Ingmarie

Bara en massa plus!

En fördel med höstväder i maj är att det blir sommartemperatur och gott om plats för poolrun i utebassängen.



En annan är att det är extra skönt att få klämma in sig i våtdräkten för den värmer skönt som attan. I dag är det ju onsdag och då är det, precis som förra veckan, dax för Swimrunpoddens träning i Skrubba. Och den vill jag ju helst inte missa för det är ju så galet skoj och så superhärligt! 100% av alla som är med är fantastiska människor. Varje gång! 




Faktum är att av alla swimrunners jag träffat, och de är en del nu, så är alla otroligt trevliga. Jag tror det dels beror på att eftersom sporten är så pass “ung” så är det också vi som utövar den som liksom “bestämt” att det ska vara så. Man tar hand om varandra och hjälps åt. Punkt. Dels tror jag det beror på att vi som kör vet hur tufft och slitigt det kan vara och hur liten man blir om naturen sätter mot med sina krafter. Man blir ödmjuk som fasen när man upplevt nedkylning, extrem trötthet i hela kroppen, rädsla i vattnets vågor och strömmar liksom lycka, glädje, mod, en känsla av total samhörighet med moder jord och tillit och samhörighet tillsammans med en eller flera andra människor. För att riktigt förstå måste man nog helt enkelt testa. Du som är fast vet redan.😍

Passet gick i alla fall kanonbra. Kunde inte hänga med de allra snabbaste, det är ffa simningen och svår traillöpning jag tappar på, men jag var i alla fall inte sist. Å andra sidan spelar det ingen som helst roll för vi gör det ju alla för att det är så himla skoj och för upplevelsen. Och nog syns det hur glada vi är?


Gofikan (inkl hett te) och det obligatoriska mingelbabblet satt som en smäck innan jag och Fredrik cyklade hem igen. Vilken kväll!!





Tack än en gång alla för i kväll och extra tack Annelie och Jonas för att ni fixar detta! Ni är så bäst! 😘


Kram från Ingmarie

Ett riktigt (sko)äventyr

När jag var på det där fantastiska 24-timmars äventyret förra helgen var jag inte bara löjligt lycklig. Jag var visst löjligt disträ och glömsk också. Eller om det hängde samman. Vem vet.  🙄Hur som Swimrun så glömde jag mina braiga, och nästan sprillans nya, Newton trail-skor vid sjön. Och jag kom inte på det förrän jag packade upp många timmar senare. Trodde aldrig de skulle vara kvar men snälla Ingrid  åkte ändå dit för att kolla och minsann! De stod kvar! I sin skopåse. Nästan ofattbart.


Sen dess har jag försökt klura ut hur de ska komma till 08a land utan att jag ska behöva längta allt för länge. Lösningarna har varit många. Allt från att sätta dem på bussen till att skicka dem med posten. Men ibland löser det sig enklare än man ens kan drömma om. 🙏🏻 Min vän Carolina, hon som bor i Falun och är en av de mest fantastiska yogalärare du kan hitta på vår planet, skulle ner till 08 a land just denna dag. Och hon hade plats för just mina skor! Så från Ingrid, via kollegan Robert, kom de till Carolina som via ett stopp i Vallentuna tog dem till Medis där jag mötte upp.

Nu står finingarna här hemma igen och verkar helt redo för nästa Swimrun-pass. De hade ju t.o.m hunnit torka.😃


Själv har jag inte varit fullt så äventyrlig i dag. Förvisso var Hot mojon i en fes-ljummen sal, men det var mest snopet. Vattenlöpningen och simningen var däremot i perfekt temperatur! Så här skulle det vara alltid för nej, jag kommer aldrig att tröttna på sol och värme. A-l-d-r-i-g.


Lunchen blev dock inomhus och The Plant’s vegokäk var som alltid himmelskt plus att jag hade världens bästa Karin som sällskap. En absolut oslagbar kombo.


Kram från Ingmarie

Starkast vinner

Vilken tur ändå att man har så pass mycket pli på sig själv att man går upp när klockan ringer trots att man helst av allt vill sova vidare. För tänk om jag inte haft det. Pli alltså.  Då hade jag missat en galet massa härligt och skoj i dag. Sånt som ger minnen för resten av livet! Vem minns liksom att man sov?

För att ta det från början så behöver jag börja redan i går. Jag var hos allra bästa Guru-Danne för fix. Det är nog bara han och jag som begriper vad som står på tavlan men det räcker ju.😜


En av alla punkterna är en massa övningar jag ska göra för att få igång hela nervsystemet och koordinationen igen. När man haft ont länge, som i mitt fall vid diskbråck, så kopplar kroppen liksom ifrån vissa signaler till slut helt enkelt för att slippa ha ont. Eller av utmattning.  Så i dag pysslade jag bl.a med det på löppasset. Kan ju inte påstå att det är jordens roligaste, segt var det med, men han brukar ju få rätt den där Danne. Så det är bara att hålla i. Vädret kunde i alla fall inte varit mycket bättre. Jag älskar sol och värme!


Såna här dagar är det även extra gottigt att ha 08a lands troligtvis soligaste utegym bara några stenkast från lyan.


Sen hade jag egentligen mest tänkt att slappa inför kvällen men så messade bästa Lisa och undrade om jag inte var sugen på vattenlöpning. Ja vad svarar man på sånt? Tog hojen till Eriksdalsbadet. Såklart. 😀



Jag älskar verkligen den här känslan av att veta att hela ljuva sommaren ligger framför oss. För mig är det frihet!

Så mycket laddningen inför kvällseventet blev det därför inte. Hann i princip bara hem, parkera hojjen, packa upp och ner alla prylar och ta mig till bil-skjutsen (lyxade till det där minsann!) för att åka till Swimrunpoddens onsdagsträning

Har inte varit med i år och i dag var jag osäker på om jag egentligen skulle med tanke på gårdagens behandling och all träning de senaste dagarna. Men jag ville ju passa på. Vem vet hur vädret är nästa vecka? Eller kroppen för den delen.  Vi blev riktigt många som samlades vid Annelies ofattbart mysiga stuga ute i Skrubba. Alla kan vara med och det finns t.o.m dräkter att låna.



Nu, med facit i hand, är jag så vansinnigt glad att jag “vågade” för vilken kväll! Simningen funkade hur fint som helst och löpningen var helt ok. Och miljön är absolut obeskrivbar.

Ner mot första simningen.(Tack Annelie för action-bilderna!)





Efter ungefär en timmes magi var vi tillbaka och det bjöds på både fika och mingel. Det här är livet om du frågar mig! Swimrun, goa människor, naturen och perfekt väder! Sa jag att jag gillar sol och värme?😜 Jag dog  banne mig lyckodöden flera gånger om!

After Swimrun-fika.😍

Annelie i förgrunden är stugägaren och en av två i Swimrunpodden. Den andra är Jonas som syns längst bak till vänster.

Fredrik är en av mina fantastiska team-partners. Vi ska (förhoppningsvis) hitta på en massa skoj i sommar!


Tack alla som förgyllt min dag! Bättre onsdag än så här kan det inte bli så som sagt var, tur själv-disciplinen är starkare än sömntutan och latmasken.😄

Kram från Ingmarie

Oskulds-premiären done

Jag har en känsla av att har man en gång fastnat för Swimrun så är man hooked forever. Och kanske bidrar den (i vårt land) korta säsongen till att man liksom längtar lite alltid och har svårt för att få nog.

Jag har längtat sen den där senaste gången jag gjorde det i Australien. Det var i januari! D v s vansinnigt många längtan-dagar. Och även om jag mer än gärna Spradar så är steget till att verkligen simma längre än 20 m ganska stor. Det får ju finnas någon rim och reson i hur nedkyld man pallar bli menar jag.

Men i dag tog längtan ändå över. 9-10 grader i vattnet och 13-14 i luften kändes  fullt överkomligt. Det tyckte min kompis Fredrik också. Men skulle vi ångra oss? Skulle det bli för kallt? Så där så tänderna hackar och blodet förvandlas till is? Eller tänk om vi inte ens skulle klara mer än 12 simtag innan vi förvandlats till stela ispinnar? Enda sättet att få veta var att helt enkelt testa. Ja så tänkte i alla fall vi.😀

Det kändes härligt pirrigt att åter igen få dra på stassen. Vet du, det är faktiskt det, att ta på och av allt, som är det tuffaste på hela passet. Heatseeker-tröjan, vadkompressions-flytgrejerna och våtdräkten är som ålaskinn man ska i och ännu jobbigare att krångla sig ur. Då sitter allt som en stor sugpropp på kroppen. Blev genomsvettig bara av påklädningen. Det är inte läge att behöva göra nummer två när man väl kommit i om jag säger så… Lägg sen till badmössa, neoprenmössa, vantar och tre kilo (nästan i alla fall) fett insmort på utsatta ställen för att få ännu mer hjälp att hålla värmen. Sånt kräver sin kvinna. Eller för all del man/hen. Och extra mycket påklädningstid.


Men det bra är att det funkar! Frös inte ens en millisekund! Tvärtom svettades jag så mycket under löpsekvenserna att simningen kändes som en befrielse! Då är jag varm





Det var precis så härligt, skoj och livs-kickande som jag hade hoppats. Fredrik är en perfekt partner som aldrig pressar eller stressar och går att lita på till 100%. Sånt är både livsviktigt och A och O i denna sporten. 90 min blev det inkl 8 simningar på mellan ca 50-200 m. Inga långsim alltså men det var också meningen. Vi ville ju vara säkra på att hålla oss “på rätt sida frys-strecket”. 😜

Ruskigt bra start på säsongen 2017 det här!


Det känns som jag hittat bra utrustning för att klara ganska mycket kyla. Faktum är att jag “frös” mer på vattenlöpningen, inomhus i 26-gradigt vatten. Lite festligt ändå, eller hur?


Kram från Ingmarie

När planen blir en annan

Jag hade, tyckte jag,  en idiotsäker och bra plan inför denna fredagen när jag vaknade i morse. 

Jobba halvdag, cykla till Eriksdalsbadet, simma, vattenlöpa, tuben till bästa kiropraktor-Micke för lite laserbehandling, tuben tillbaka till hojen, cykla till Hot yogan i Sjöstaden och sen hem för soff-slapp. Visst var det väl en bra plan och det bästa är att det blev exakt så men med en oväntad härlig knorr.

När jag kom fram till bassängkanten och precis ska hoppa i hör jag  någon tjoa:

Men där är du ju Ingmarie! Haka på oss nu.

Det var min kompis Daniel, en grym triathlet och swimrunner, och ett stort gäng från Polisens IF som precis skulle köra igång med sitt fredags-pass. Min första tanke var nej jag vågar inte! Min andra ta chansen nu and face your fears Ingmarie.

Det  blev förstås tanke nummer två som vann så i stället för ett lagom lättsamt pass i min egen takt blev det ett tufft och skitsvårt pass med jag vet inte hur många andra simproffs. 😳Första kvarten var jag mest i chocktillstånd. Funderade starkt på hur jag skulle krångla mig ur det hela men såklart jag inte kom på någon lämplig lögn. Så det var bara att nöta på med Coach Karins släpahanden- backward- och fartväxlingsövningar och hänga med så gott jag kunde. Det hela avslutades med 8 x 100 m med start varje 2,5 minut. Precis så jag pallade de sista 100 m avsim.😜

Jag var absolut sämst, men någon ska ju vara det, och jag lärde mig massor!




Jag överlevde ju faktiskt allt och det var så jäkla kul att det bara måste bli en repris redan nästa vecka.😀

Kram från Ingmarie


Maj-frostad

Jag vet att jag inte (direkt) kan påverka vädret, och jag vet att det inte spelar någon roll vad jag tycker och vill när det gäller den biten, men vintermundering i maj för att cykla till coach-uppdraget… Är det riktigt vettigt? Eller ens normalt?


Vantar, mössa och tjockjacka i maj ö h t förresten. Ska det vara så? Jag hade ju plockat undan allt det där.


Känns verkligen absolut ofattbart att utebadet öppnar om mindre än 12 dagar. Men jag kommer vara där även om det snöar på tvären! 😜 Tycker nämligen man ska hålla i de fina traditionerna. 😊 (Jag vågar vara så där kaxig för jag vet ju att där finns även Sveriges härligaste bastu.)


Men just i dag var jag tacksam över både att få vara i en inomhus-bassäng, hinna bli klar innan tokrusningen och bastun efteråt.


Vad har du hittat på för att hålla värmen i dag?

Kram från Ingmarie

Det är nu det händer!

Du märker det väl? Att det är nu den där gigantiska målarfärgsburken med alla möjliga sorters grön färg fullkomligt väller in över vårt land! Det är nu allt vaknar till liv igen, nu som dagarna upplevs som längre, nu som de tunnare kläderna plockas fram och nu som man kan ta sin lilla powernap ute!


Jag vet att det tyvärr finns de som upplever våren som kämpig, både fysiskt och psykiskt, och jag lider verkligen med dem alla. Särskilt de som  sjunker ner i deppighetsträsket. Jag har ju själv varit där och det är inte roligt någonstans. Min räddning från det där svarta hålet kom när jag började käka D-vitamin  för många år sedan. Nu för tiden älskar jag våren! Så där mycket så jag inte vill sova för jag vill inte missa en endaste liten sekund.
Helst vill jag vara ute hela, hela tiden men vissa grejer får man masa sig in för att göra om man vill göra dem och det vill jag ju.😊

Sånt som Hot yoga t.ex. Och besöka bästa laser-Micke.


För att inte tala om simma och vattenlöpa. Sprada i all ära men det är en helt annan grej att köra riktiga träningspass i någon sjö  ännu så länge.


Men jag har varit i stans bästa butik och kittat upp mig för att klara åtminstone en liten stund i öppet vatten. Gick dit för att köpa en liten grej men precis som alltid så kom jag ut med en hel påse prylar.😜



Nåja. Ingen risk att någon av de där sakerna blir någon dammsamlare i alla fall…

Kram från Ingmarie