Återresa

Inget varar som bekant för evigt. Särskilt inte hotellfrukostar, drönarliv och familjemys. Troligtvis är det ju också därför det blir så extra fint och mysigt när det sker! ?

Nu sitter jag på tåget mot 08a land igen och försöker tänka på det där braiga ordspråket: Don’t cry because it’s over. Smile because it happened.

För så är det ju faktiskt. Helt fantastiskt att kunna ha det så här med guldkorn titt som tätt i vardagen. En vardag som för övrigt skulle vara värsta lyxlivet för väldigt många människor på vår jord. Viktigt att påminna sig om tänker jag…

Hann fint med både sovmorgon, hotellfrukost och träning innan jag äntrade mitt (mobila) favoritkontor. Lånade vattenlöpningsbälte och körde parallellt med vattenjympan som höll på. Värsta discopasset!

När sen allt det var klart, när vattenjympafolket fått nog och linorna var på sin plats igen, så var det precis lagom att svira om. Man hör ju ändå inget annat än sin egen andning när man simmar.?

Kram från Ingmarie