Årets första…

…löptur blev en rackarns hal historia. Skogen är hopplös just nu med så mycket is att det var nära på krypvarning.😱 Och nej. Dubbskor funkar inte för mig. Hela kroppen tokprotesterar direkt.

Och ”Älta-rundan” som brukar vara det säkraste kortet med fixade cykelvägar hade massor av förrädiska snoris-fläckar som inte syntes. Plötsligt for fötterna liksom bara iväg och det är ett mindre underverk att jag kom hem hel i ett paket. Så bilden ljuger lite. Det ser finare ut än vad det var. Men solen sken!

….miss var att jag helt glömde att det är en sån där super-röd dag och att gymet stängde redan kl 18. Men jag hann! Med marginal. Men jag var visst sist ut…🤪

…besök i lyan blev av lillebror Markus med familj. Så himla mysigt! Lyckades även göra så mycket mat att vi alla blev proppmätta men att det ändå blev över till morgondagens matlådor. Bra gjort tycker jag!

Hur har din första dag 2019 varit?

Kram från Ingmarie

Nyårsafton 2018

När jag helt frivilligt går upp 06.15 any morning, och ffa Nyårsaftons morgon, då är det garanterat något verkligen speciellt och extra skoj.

Och det var det! Som alltid! För simträning med Team Snabbare och Coach Ulf är alltid, alltid, alltid roligt! Många var vi också för en hel bunt lyckliga har kört simcamp sen innan jul och är inne på sluttampen nu.

Det ”klassiska” nyårspasset är det där 100 x 100 meter men då hade vi behövt lite mer tid än den som var bokad åt oss. Och tid för vila efteråt. Vilket jag inte hade haft oavsett för min nyårsafton har spenderats på jobbet. Väldigt bra sätt att hålla sig vaken på ända till tolv-slaget!

Det har varit ett fantastiskt 2018! Förvisso med några rejäla dippar men det mesta har varit väldigt bra! Om jag ids ska jag göra en sammanfattning av det.  Jag är jättenyfiken på vad 2019 har att erbjuda mig och ser verkligen fram emot ett helt nytt år att leva och upptäcka! Så tack 2018 och välkommen 2019!

Gott slut och Gott Nytt År!

Kram från Ingmarie

Ben-nötardag

Jag fick för mig att jag var sugen på back-intervaller i dag. Ja alltså jag var verkligen det! Backe är kul! Och ruskigt jobbigt förstås.🤪Hammarbybacken är omöjlig att kuta i nu när den förvandlats till 100% skidbacke men jag har en annan som dessutom till 95% alltid är grusad och halkfri. Det du! One way är den 250 meter, hyfsat brant och jag tänkte mig 10 st. Som blev 12 som blev 16. Sen var benen nästan inte med mig. Men de tog mig i alla fall ända hem.😄

Men kanske de bara lurades för några få timmar senare gick de/jag bananas på gymet. En timme non-stop med övningar både högt, lågt och mittemellan. (Har du insta kan du kolla en liten core-film om du vill. @Ingmarie_yoging)

Kram från Ingmarie

Målningsretreat i Skaparladan dag 3

Det enda dåliga med bra kurser i allmänhet, och Skaparladans i synnerhet, är att de tar slut. Annars vore det ju heller ingen kurs. Vår sista dag har varit lika härlig som de andra med fina meditationer, yoga och ännu mer målande. Bland annat ”gjorde jag slut” med en duk och målade över allt som var där. Fram kommer något helt annat. Få se hur och med vad det slutar. Lika spännande varje gång!

Jag kutade en fin runda i trollskogen och det kändes så bra att jag sprang en liten extra knorr. Det är fantastiskt hur naturen kan variera på en och samma tur!

Sen kom jag på att jag kanske inte skulle få fler sprada-chanser i år. Då gäller det minsann att passa på! Vattnet hade helt plötsligt fått en betydligt grumligare form än i går (tänk dig crunched ice) men det var bara vid kanten och fortfarande i rörlig form.

Det var friskt om jag säger så. Och underbart!

Som alltid var det sorgligt att ha den sista gemensamma samlingen. Det blir som ett enormt tomrum samtidigt som hela jag ändå är överfylld av intryck, lugn och inspiration. Duken som vår lärare Weronica, hon som hade den fina utställningen i Gamla stan, håller i är vår s.k ”gemensamhets-duk. Alla på kursen ”kladdar” av överbliven färg på den, det är alltså en ny för varje kurs, och varje år säljs samtliga dukar till förmån för någon välgörenhetsorganisation. I år har alla försäljnings-pengarna gått till Operation Smile. Jättefint och bra tycker jag!

Nu när jag skriver är jag åter rent fysiskt hemma i lyan i 08a land. Men mentalt och känslomässigt är jag fortfarande på vackra Rådmansö i fin-stugan och i Skaparladans unika miljö och atmosfär.

Kram från Ingmarie

Målningsretreat i Skaparladan dag 2

Denna dagen har varit i tystnadens tecken. Från första meditationen på morgonen till den sista ute vid ännu en vackert sprakande brasa så har ingen av oss pratat.

Inte ens när vi åt den fantastiskt goda lunchen Weronica bjöd på. (Jag höll däremot på att föräta mig av soppan för himmel så god den var!)

För en del är det jättetufft att behöva vara tyst så många timmar. Jag tycker det är jätteskönt trots att jag gillar att prata. Eller kanske just därför… 🙄

Och jag har målat massor! När jag börjar vet jag aldrig hur det slutar. Jag bara målar. Kravlöst, lustfyllt, nyfiket och utan stress. Ibland blir det ingenting. Ibland blir det någonting. Oftast kommer det som ska bli liksom till mig. Som den gåtfulla kvinnan i lång klänning. Jag vet inte vad hon symboliserar inom mig men hon dyker upp allt som oftast på de mest olika vis.

Oavsett är det jäkligt coolt! Och spännande! Om någon annan tycker det är ”fint” eller inte bryr jag mig faktiskt inte om. Lika lite som jag bryr mig om i fall någon tycker jag har en ”snygg” kropp eller inte eller springer/simmar tillräckligt bra för att s.a.s duga. Så länge känslan är rätt och jag är glad så är jag nöjd. Att sträva efter att vara glad och nöjd borde förresten vara det som är viktigast för alla oavsett vad andra tycker och tänker. Eller hur?

Magin och det vackra finns överallt bara vi är tillräckligt uppmärksamma. Jag testade en ny runda i dag och jag behövde inte ens anstränga mig för att se det!

Jag lyckades även hitta det (troligtvis) enda isfria stället runt ön.😍Sånt kan ju inte slarvas bort!

Det är verkligen, verkligen en ynnest att få och kunna vara här.🙏🏻❤️

Kram från Ingmarie

Målningsretreat i Skaparladan dag 1

En kort stund trodde jag att jag fortfarande sov och drömde för detta är vad jag såg när jag vaknade och tittade ut genom sovrumsfönstret i min lilla stuga i morse!

Men allt är verklighet och på riktigt. Jag är på ännu ett målningsretreat i fina, fina Skaparladan. Ett målningsretreat är precis vad det låter som. Ett retreat där man målar.❤️ Fokus ligger på lugn, mindfullness, meditation och att måla när, var och hur man vill.. Precis som alla kurser här utgår man från frihet, tillit, nyfikenhet och närvaro. Man visar det man vill visa, ber om hjälp när man behöver, man skapar utifrån sig själv och sin egen lust, det råder tystnad från prat i ateljén och det finns inga rätt/fel/fult/fint/bra/dåligt. Precis allt är fritt från (be)dömande och det är underbart! De flesta av oss är så duktiga på det ändå att vi absolut inte behöver mer av den varan. Skaparladan är en fristad på alla sätt och vis och jag är så himla glad att jag hittat det. Eller om det hittat mig. Vem vet…😍 Men det betyder inte att man per automatik blir lugn och upphör med sina små egenheter som kan ställa till det i skallen. Vi fick bl. a fundera på vilken av dessa förhållningssätt/levnadsstrategier vi behöver arbeta lite mer med. Alla har garanterat någon av de sju som behöver uppmärksammas/förändras och de kan såklart även variera från en tid till en annan. För mig är det just nu de två första. ”Icke dömande” och ”tålamod”.

Jag hade med en del dukar jag redan påbörjat som jag jobbade vidare med men jag kommer ha ännu fler med mig hem. Om jag löser det rent praktiskt vill säga för mina sen tidigare klara målningar som nu är uppspända är inte precis av den lilla modellen. Och förutom att min packning ju redan är modell större så ska allt med på SL. Inklusive mig…

Man hinner med att göra massor här trots att allt går i långsamhetens tecken. Nu i kväll for jag in till stan (d.v.s Norrtälje) och gymade och mitt på dagen tankade jag soljjus för fullt. Jag älskar att springa här! Välkända vägar men i morgon ska jag nog testa en ny runda.

Jag tror faktiskt att det är helt omöjligt att inte må väl här och känna lyckobubblor i magen mest hela tiden. Vad som helst kan hända om msn bara tillåter det och magin är ständigt närvarande. Det ser våra fantastiska lärare Weronica, Jonna och Peppe till!💕

Längtar redan tills i morgon. En dag som kommer bli extra speciell på flera sätt och vis.

Kram från Ingmarie

Modd

Det här med modd alltså. Och is. Särskilt kombon modd+ is. Jag är väldigt skeptisk! Fult är det ju också!

Det tipsas om broddar, skofabrikat och spikskor men ännu finns ingen sko som funkar på modd vad jag vet. (?) Det blir liksom ett evigt slir oavsett.

Jag kände mig jätteseg i skallen efter de sista helgalna jobbdagarna och hade liksom inte ork att ”kriga”. Så jag valde simhallen i stället men det vet i sjuttsingen om det var så himla mycket bättre det. Jag simmade minst sagt uselt och sket i det efter knappt 50 min. Vattenlöpningen gick (tack och lov) betydligt bättre och bastun var ljuvlig. Så helt värde-och meningslöst var ändå inte besöker där. Träning som blir är väl förresten sällan det? Så här är det ju ibland och man får helt enkelt bara hålla i och hålla ut.

Och jag vet att dit jag ska nu aldrig kommer kunna bli varken menings-eller värdelöst att besöka. Inte ens när man tar omvägen via sjukan…

Med tanke på all packning så skulle man kanske kunna tro jag ska flytta dit och/eller vara där väldigt länge men tyvärr. Skenet bedrar. Å andra sidan hade nog packningen sett exakt likadan ut även om jag skulle varit borta i flera månader… Om du hänger kvar här några veckor till kommer du se att jag har rätt.😀

Kram från Ingmarie

Tur jag hann att ladda

Det var ”tur” jag hade tokladdat mig inför jobbet i dag för hu vilken kväll. Ingen rast, noll (!) toabesök plus övertid. Inte skoj någonstans men jag försöker verkligen tänka som jag skrev i går att hur tufft det än är och har varit denna julhelg så är jag tacksam jag slipper vara sjuk och tvingas vara kvar. Jag fick ju som sagt var en fin uppladdning före även i dag…

Jag hoppas verkligen det blir lugnare till nyår.. Eller att vi plötsligt blir fler som jobbar alt. färre som blir sjuka. Jag vet att det är en utopi men hoppas kan man ju alltid…

Kram från Ingmarie

Dopparedan

Är det dopparedan så är det! Och alla vet väl att man ska julsprada! Eller i alla fall julbada.😄 Det funkar även när isen ligger tjock för tack och lov finns det nästan alltid några små isfria plättar. Hellas har t.exen och det var härligt uppfriskande vill jag lova! Och garanterat både alg- och myggfritt.🤪

När jag var hemma igen testade jag denna (uppvärmda) värmande kombon. Jättegott!

Och som de flesta vet så blir människor sjuka och behöver både vård och opereras oavsett dag och tidpunkt på dygnet. Jag är tacksam att jag inte är en av dem utan bara behövde ta hand om några av de drabbade…

God Jul och kram från Ingmarie

Dan före dopparedan

Jag inbillar mig att julen nog är en av de högtider som många håller stenhårt i traditionerna när det gäller mat, vad man gör och i vilken ordning man gör det. Allt från vilken slags frukost, var julklapparna ska förvaras och vem som gör vad till var man är, Kalle Anka, matordning och julklappsutdelning.  Jag har absolut inga traditioner när det gäller jul. Den har firats såväl med Kalle, paket, juldekorationer och julmat tillsammans med familjen i det svenska mörkret (och kylan) som utan. Många gånger har det blivit picknick på stranden utan en enda julpryl eller julmaträtt och jag har tappat räkningen på hur många jular jag tillbringat rännandes på sjukhusgolvet iklädd landstingspyjamasen. I år blir det ännu en gång till. Allt funkar men en grej gör jag i alla fall alltid. Precis som 99% av alla årets dagar. Helt rätt. Jag tränar! Varför inte liksom? Särskilt inte när det är söndag och jag är ledig!
Gillade förresten den lille tomtefiluren extra mycket.

Passade även på att köra sista simmet innan jul för nu stänger Eriksdalsbadet i två dagar. Förr stängde de redan när det luktade röd dag så jag är tacksam det inte är stängt längre. Bästa sällskapet av Yvonne hade jag också. Och en massa leksaker!

Något jag också alltid gör, liksom 100% av alla dagar i över 37 år tillbaks, är att välja vegomat. Just i dag testade jag lite ny julmat också. Mest eget hitte-på men även Anammas vegoprins och  Coops Vego-sill. Jättegott samtidigt som det är snällt både mot djuren och vår jord. Och det är väl det hela julgrejen handlar om? Att vara snäll och minska på lidande.

Har du några jultraditioner du håller hårt i?

Kram från Ingmarie