Author: Ingmarie

När dåligt blir bra (Eller: se det positiva i det negativa…)

I dag skulle jag åkt tåg. Till bästkusten och Halmstad. Men det blev alltså inte riktigt så.

Den korta versionen av anledningen är ganska lång.🤪För en vecka sedan fick jag sms om att mitt tåg var inställt men man kunde byta fritt eller få pengarna tillbaka. Eftersom hemsidan inte klarade av detta ringde jag och fick till slut ombokat till ett några timmar senare tåg. Bra så. Men den biljetten visade sig inte finnas för personen jag pratat med hade tydligen missat trycka på någon knapp. 😳 (Jag kom på det bara för att biljetten inte fanns på appen och ringde för att kolla.) I morse kom ett nytt sms om att det var kraftiga förseningar med mitt tåg och man kunde inte säga med hur mycket. Åter samma erbjudande som innan men nu fanns inga avgångar kvar om jag ville komma fram denna sida midnatt. Och det både ville och behövde jag. Så i stället blev jag miljöbov och valde flyget. Billigare, i tid och mycket snabbare. Något någonstans är väldigt fel med det kan jag tycka…

Men det bra med allt detta är att jag kunde nyttja SL istället för taxi till avteseplatsen. (Centralen är stängd för södergående tåg och min tub-linje renoveras som sagt var.) Och jag kunde utan stress köra mina löpintervaller + nyttja utegymet i förmiddags Jag hann även njuta av solen i flera timmar och simma i ljuva Söderbysjön. Det var så varmt att jag struntade i våtdräkten. Hur härligt är inte det?

Och nu är jag här! I min fina hemstad och bor i min fina lilla röda stuga igen. Eller min och min, den är ju min kära kusins egentligen, men den känns som min.

Kram från Ingmarie

Många steg men få meter

I dag hade det varit intressant att ha stegräknare på jobbet för rackarns vad jag traskat många steg. Men det handlar inte om några långa avstånd utan det är liksom bara fram och tillbaka och hit och dit mellan patientsängarna, dator och läkemedelsrum.

Lite samma sak med vattenlöpning faktiskt. Man kan springa länge och ta många steg men totalt blir det inte många meter. Fast vad gör väl det? Bra träning är det oavsett och extra härligt att få vara ute i solen en stund!

Kram från Ingmarie

Försenat (annorlunda) Midsommarfirande

Man kan fira midsommar på väldigt många olika sätt och vis. Man kan t o m fira den någon dag för sent, utan både midsommarstång, blommor under kudden och ringdans, och det kan ändå bli både kärlek och magi!

Åtminstone om man som jag gillar att bli blöt, svettig, skitig, trött, endorfinhög och hänga med likasinnade vänner.

Mitt lilla festplanerande började väldigt spontant i torsdags och lite mer seriöst i fredags. Jag behövde ju liksom någon slags plan när jag bjudit hem en bunt människor på Swimrun-äventyr. Både när det gällde runda och belöning efter.

Efter några avhopp så blev vi till slut sju stycken som samlades hemma hos oss. Aldrig har där väl varit så mycket våtdräkter, dolmar, paddlar, goggles och badmössor på en och samma gång.

Snälla Anders ställde upp som cyklande supporter och både fotade, filmade och servade oss med vätska.🙏🏻😍 Sängen fick agera som uppsamlingsplats för allt han skulle ha med sig. Det fanns helt enkelt inte så mycket annan plats över i vår lya.

Jag, Anna F. (som jag körde Utö sprinten med), Kenneth (som bla.skriver här i RW), Camilla, Inger och nya bekantskaperna Anna A och Mikael gav oss i väg mot första simmet i Söderbysjön. Det är alltid lite pirrigt innan man liksom kommer in i det och märker hur kroppen svarar. Löpmässigt vet jag ju ganska bra hur min fart är i förhållande till andras men simmässigt tror jag fortfarande att jag är vandrandepinne-långsam. Men riktigt så illa är det faktiskt inte längre.🤪

Foto: Anders Gustafson

Meningen med hela den här grejen var också att vi skulle hålla ihop och vänta in varandra och så förblev det. Tävla kan man göra vid andra tillfällen. Ingen kunde ju heller egentligen köra före mig för det var ju bara jag som visste vart vi skulle.😄

Foto: Anders Gustafson

Foto: Anders Gustafson

Efter Söderbysjön sprang vi vidare till Hellas.

Foto: Anders Gustafson

Foto: Anders Gustafson

Foto: Anders Gustafson

Jag vet inte hur många gånger vi konstaterade att Stockholm är fantastiskt i allmänhet och Nackareservatet och Hellas i synnerhet. Tänk att kunna springa och simma i flera timmar i och runt en och samma sjö  bara cirka en mil utanför vår huvudstads absoluta mitt. Var någon annanstans i världen är det ens möjligt?

Foto: Camilla Renz

Och som vi simmade! Och sprang! Och peppade, hejade, babblade och bara njöt. Ingen stress någonstans men utan att bli långtråkigt. Det är nog förresten svårt att bli less för det är en de fina grejerna med Swimrun. Man hinner liksom aldrig tröttna!

Foto: Camilla Renz

Foto: Camilla Renz

Foto: Camilla Renz

Foto: Camilla Renz

Foto: Camilla Renz

Foto: Camilla Renz

Foto: Anders Gustafson

Foto: Anders Gustafson

Foto: Anders Gustafson

Foto: Anders Gustafson

Foto: Anders Gustafson

Jag tror att alla kände sig precis lagom nöjda när vi flera timmar senare var tillbaka vid starten igen. Du vet. Inte så där dödströtta men inte heller jättesugna på att fortsätta. Alla hade jobbat på jättebra men jag tror ändå att Inger som än en gång trots skador överträffade sig själv, och Anna A som simmade längre än någon gång förut, ändå var de som gnistrade mest av oss alla guldklimpar!

Camilla, Anna A och Mikael var tvungna att fortsätta vidare direkt men vi andra gick all in på fikat!

Ingers hembakade godisar var helt klart populärast! Mamma Mia så smarrigt!

Kanske var det de som gjorde att jag lite senare även hakade på när Anders skulle ut på en liten tur? 😄

Men nu slöar jag i soffan. Mätt, glad, tacksam och överlycklig. Tack alla för att ni kom. Det var ni som gjorde min dag till ett minne för livet!🙏🏻❤ Har redan börjat planera på nästa gång.😍

För dig som vill finns en härlig liten film att kolla på både på FB och på Insta. (Följ mig förresten gärna på Insta: Ingmarie_yoging. )

Kram från Ingmarie

Midsommardags-magi

Ledig dag! Med sovmorgon! Och tid för powernap på eftermiddagen. Hur härligt är inte det? Jag älskar att slöa. I alla fall när jag får rasta mig ordentligt emellanåt.😀 Annars blir slöandet faktiskt mest en plåga för mig.

Så det jag bl.a roat mig med är att springa intervaller i min favvoskog. 5 x (3+2+1) min. Hade ett helt annat sting i skallen mot i onsdags. Kroppen är som den är. Dvs typ samma. Blev även styrka på utegymet. Sen var jag jättenöjd!

En dag utan att behöva transportera sig med SL är på något vis en extra lång dag så lite senare hojjade jag genom skogen till Hellasgården för att simma. Det är så fantastiskt bra där för man kan lämna alla sina grejer på bryggan och till 99,9% vara säker på att allt är kvar när man är tillbaka. Inkl värdesaker. Coach Ulf hade t.ex glömt sin iPad där för några veckor sedan och t.o.m den var kvar dagen efter! Ja du fattar va?🙏🏻💕

En annan bra grej är att även om man inte har sällskap med sig så är det alltid någon annan där och simmar så man liksom aldrig helt solo. Och såklart jag har med mig min Saferswimmer. Det kan förvisso inte hända så mycket i en sjö men man vet aldrig och oavsett så gör den att man syns bra även för kanot-och kajakåkarna.

Blev en fin liten runda. Lugnt och avslappnat utan stress. Man skulle nog kunna kalla det för en simmeditation!

Nu är det bara att ladda om för i morgon är det dax för det där försenade Midsommar-partyt och jösses vad jag längtar!

Kram från Ingmarie

Midsommarafton

Många piffar till sig med folkdräkt eller någon annan finklädsel på midsommar, har blommor i håret, dansar och äter jordgubbstårta. Jag har fått hålla till godo med landstingets icke så tjusiga mundering. Tur jag gillar mitt jobb.🤪

Men jag har för all del även haft löparkläderna på. I 90 sköna regnfria minuter minsann! Och börjat planera för en lite senarelagd midsommar-fest. 😄

Och även om det varit oväntat mycket att göra på jobbet så har vi sett till att få i oss av den goda buffén som dukades upp.

Inklusive jordgubbar!

När mitt pass var slut kunde jag ju dessutom gå hem på mina egna två ben, har lungor och ett hjärta som funkar utan hjälp och har full känsel på hela kroppen. Så det är faktiskt inte synd om mig någonstans.

Hur har du firat denna afton?

Kram från Ingmarie

Två val

Som jag ser det så har man två val när det kommer till att köra intervaller, eller vilken träning som helst förresten, fastän man är trött. (Observera att det inte gäller om man är sjuk eller skadad.)

1: Man skippar det hela alternativ gör passet väldigt mycket lättare.

2: Man accepterar och kör som planerat.

Jag väljer i princip alltid alternativ två. Inbillar mig dels att om jag slänger in handduken varje gång det känns motigt så blir det inte mycket vettigt gjort.🤪 Men dels även för att det är ett ypperligt tillfälle att öva på acceptans och att streta på fastän det är segt. Oftast är man ju inte heller så trött som man tror. Fast i dag har jag varit seg-trött. Intervallerna gick väl egentligen som vanligt men den där “ta i- attityden” och “tagga till-känslan” fanns inte där. Men jag accepterade och körde som planerat. Och jag var åtminstone inte mer seg-trött efteråt.🤪

Samma sak med simningen. Nu när det är svensk sommar igen är det inte riktigt lika skönt att svira om till simdressen och hoppa i plurret som när det var den där sydeuropeiska värmen. Hade det funkat hade jag behållit Dryroben på hela tiden.

Men trots att det är svalt så valde jag att vara med för jag vet ju att alternativet hade varit så mycket sämre. Dvs att inte vara med. Att simma med Coach Ulf och detta härliga gäng i fina “Hellas-sjön” överväger nämligen förfrusna fingrar och tår alla veckans dagar!

Det är skitskoj och som alltid lärde jag mig ännu lite mer, även om mig själv, och fick ännu mer pepp. Skönt trött blir jag också. För att inte tala om hur glad jag blir! Så vem vill avstå från allt det och välja att inte vara med bara för att solen gömt sig och regnet kommit? Dessutom är det varmare i vattnet än på land!😍

Kram från Ingmarie

48-timmars

De där pigga benen i söndags har tagit semester. Milde himmel så segt det var att försöka få igång dem till att springa i dag. Hela jag var osynkad och mitt i allt kom värsta ösregnet så skorna blev ännu lite tyngre. Ja jösses. Men jag träffade fantastiska Kajsa som gjorde mig sällskap på utegymet och när solen kom tillbaka så kändes det åtminstone inte sämre!

Simningen gick inte heller så bra i dag, tyckte det var tungt att andas, men det funkade ändå typ 1580 ggr bättre. Var på en ny kurs vid Hellas. Den är egentligen inför Vansbro, som jag inte ska köra i år, men som coach Ville säger: Man kan såklart vara med ändå! Det är bara ett namn, Open water är Open water oavsett, och efter Vansbro fortsätter kursen för det finns alltid något nytt race att träna inför. Och vem vet var detta kan sluta med? 😍

Kram från Ingmarie

Det finns (nästan) alltid någon liten fördel att haka upp sig på

När man (redan) saknar de där riktigt goa varma dagarna som maj bjöd på så gäller det att försöka se fördelarna med “bara” 20 plusgrader och moln.

Det finns t.ex ingen risk att man kommer svettig till jobbet efter att ha cyklat dit. Inte ens om man trampar järnet upp för Sjukhusbacken. Det är heller ingen större risk att det är knökfullt på Eriksdalsbadet. Däremot vet man med bestämdhet att bastun känns extra ljuvligt efter att ha varit i plurret en längre tid.

Det är också helt ok att vara “tvungen” att sitta still en hel utbildningsdag på jobbet när man vet att det är ganska svalt ute. Särskilt när man har denna vyn!

Klena försök till fördelstänk för en sån som mig som vill ha minst +25 grader och sol mest hela tiden men visst lyckades jag ändå ganska bra?🤪

Kram från Ingmarie