Gym

Säsongs-start

Jag har längtat ganska mycket efter denna dag. Säsongsstart för utelöpning på Sats Halmstad + ”återstart” av Yin yogan. Så himla skoj!

Passade på att gyma innan och det gick jättebra! Lekte med en boll på det enda sättet jag kan och tycker är kul. Jag tycker nämligen alla bollar är både läskiga och gör ont!

Innan allt detta har jag bl.a hunnit med en sprada. Vet inte hur du tänker men för mig gäller det att passa på att njuta av allt detta till max!

Förra gången jag såg fullmånen var jag i Albuquerque. Nu är jag här i Halmstad och ser den. Visst är det sjukt häftigt när man tänker efter!

Kram från Ingmarie

Från en H-stad till en annan

Jag vet att man ska tänka positivt och att sommaren precis har börjat men jag kan ändå inte låta bli att unfra och fundera över om detta finväder som varit och är en stund till är allt vi får. Tänk om det blir som förra sommaren när det var några härliga veckor i juni och sen bara kallt och regn! Hu så hemskt!

Men det är inget att göra än att vänta och se och ta en dag i taget, eller hur? Jag hoppas såklart på en toppensommar med massor av sol och värme. Så där mycket så det känns superkonstigt att ta på sig långbyxor till hösten!

Intervaller i sol och värme är en miljard gånger bättre och enklare än i dess motsats. Äntligen ville kroppen köra på lite och de gula ”snabb”skorna verkar ha längtat lika mycket för de fullkomligt studsade fram!

Dock är mitt vänsterben ett osäkert kort för ena dagen kan jag ha riktigt ont men nästa kan det vara som bortblåst. Ytterst skumt!

Egentligen skulle jag ha kört ett pass på Sats i Halmstad men av diverse anledningar så blev det ett liknande i Helsingborg. Riktigt skoj och väldigt bra! (Dvs väldigt jobbigt. Haha!)

Och nu är jag i Halmstad igen för i morgon blir det både Yang & Yin på Sats här.

Sightseeing och diverse annat

Vår flytt hit var allt utom smidig. om du någonsin ska boka en flyttfirma så boka i-n-t-e Tetris flytt. De lovar massor men håller ytterst lite.
Stackars Anders var den som fick fixa och rodda med allt strul när jag var i Usa. Däremot så kunde jag maila och för att göra en lång story kort fick vi åtminstone lite avdrag på priset.

De verkar dock inte ha lärt sig/fattat någonting för trots kilometerlånga mail med alla fel så ber de om feedback så de kan bättra sig.
Jösses liksom…

Sen har vi PostNord…

Hur kan de ens få fortsätta finnas med tanke på att de inte sköter sitt jobb
Fick sms om att ett paket skulle levereras mellan kl 17-22 i fredags kväll.
Kom (såklart) inte och inget meddelande.
Kundtjänst var stängt under helgen så ringde i dag. Telefonkö med över 150 st före. ( Bara det säger ju det mesta…)
Han jag pratade med visste inte/kunde inte se var det fanns ( scannar de inte paketen??) men det skulle komma i dag.
Kl 18 har inget paket/meddelande kommit.
Ringer igen. Ny kö med lika lång väntan.
Återigen visste kundtjänst inte var paketet fanns men det borde komma i morgon .
Jo tjena…
🙄😜🤮
Hur är det möjligt? Jag kan ju knappt prata utan att Google hör och vet.
Hur kan företag som ex IKEA anlita dem ?
Det finns ju en anledning till att det finns flera grupper bara här på Fb som spyr galla på dem…
Det är tur jag kan träna för att lugna ner nerverna lite. haha1
Sprang en kort sightseeing-runda för att reka närområdena. Har redan hittat perfekta intervallstråk till när kroppen är med på det hela igen. (Just nu vill den bara sås-springa och jag vet inte varför…)
Avrundade det hela med en havs-sprada. Hur lyxigt som helst! Det känns som att allt jag gillar och behöver är på gång/spring/cykelavstånd från vår nya lya och jag älskar det! T o m jobbet är en max 15 minuters cykelfärd. Inget mer bussväntande!
Var också på Sats en sväng men pga all den där telefonväntande-tiden var batteriet slut.
Delar istället denna;
På tal om nya lyan. Jag älskar denna utsikten.
Kram från Ingmarie

Två premiärer

Ny stad – nya rutiner – nya ställen.

Första premiären var simpasset på Filborna Arena. Tyvärr har de inte någon utebassäng men de inne, ja det finns flera, kommer bli hur bra som helst! Passet gick fint och när jag väl lär mig att hitta snabbaste vägen dit och hem kommer jag kunna ta mig fram och tillbaka på hojjen på mindre än 15 minuter one way. Så himla lyxigt!

SATS Helsingborg ligger 700 m från vår lya och även om jag varit där förr så har jag aldrig kört något pass förrän i dag när jag var med på Crosstraining ute. Tre stationer som vi körde i team. Väldigt skoj och bra!

Mitt Team inkl coachen.

En annan slags premiär och ffa upptäckt är att vi har jättefina parker bara runt husknuten. Perfekt för att kunna chilla i gräset en stund.

Kram från Ingmarie

Hjärndimma

Det är märkligt hur olika jetlag kan påverka beroende på vilket håll man åker. Och på vem man är såklart.

Själv har jag i princip inga som helst problem att åka västerut, dvs ”bakåt” i tiden. På bara något dygn är kroppen helt acklimatiserad och jag mår toppen.

På andra hållet, dvs österut och ”framåt” i tiden har jag vansinniga problem. Det tar minst en dag/timmes skillnad innan jag mår ok igen. Första natten, som i går, är jag mer medvetslös än sovande men sen är det helt kört. Kroppen tror det är dag när det är natt och vice versa och det känns som jag går omkring i en tjock dimma när jag inte vet om jag är hungrig, mätt,  levande eller död. I natt sov jag max 3-4 timmar och har fått kämpa både med hjärdimma och blytunga ben hela dagen. Jag var så snurrig att jag inte ens vågade springa så det fick bli gymet istället. Då är det illa med tanke på hur magiskt härligt vädret är just nu! Bara att hoppas på att det blir en bättre sömn i natt. Gunga är kanske inte ett knep för att sova gott men jag blir i alla fall glad av det!

Flyttprojektet fortsätter och sakta men säkert går det framåt. Vi håller på att leta efter ffa en ny soffa men även skrivbord till Anders och ett köksbord. Det är ju inte enkelt ens när hjärnan är som vanligt. Just i dag var varenda soffa skön och jag hade lätt kunnat ligga kvar i varenda en av dem vi provat.

Vi har tillfälligt lämnat Skåne och flytten för en kort Halmstad-visit. Vägen hit är så bedövande vacker nu att det gör ont i ögonen! Dessutom hittade jag en sjö som jag såklart ville testa. Helt klart värt den lilla omvägen!

 

Kram från Ingmarie

Sista dagen

Tre månader har jag varit här och de har gått rasande fort. Som alltid får jag väl tillägga. Under alla 20 + gånger jag varit här har jag längtat hem en enda gång.
Inte en enda!
Det säger väl typ allt.
Faktum är att jag aldrig längtat hem varken från Usa eller Australien. Jag känner mig hemma där oavsett var  jag är (undantag Kansas) och jag är på något vis mer till freds inuti.

Jag vet att jag kommer hit igen, dock inte riktigt när, men det känns ändå både sorgligt och konstigt. Tycker jag precis kom hit. Haha!
Hemma väntar en helt ny lägenhet i en ny stad med oräkneliga ouppackade flyttlådor, nytt jobb och nya områden att upptäcka. Jag är så himla glad och tacksam att jag har det att se fram emot förutom att träffa Anders, familjen och vänner såklart!
Självklart är jag obeskrivbart tacksam över dessa månader här. De har berikat mitt liv ytterligare på så många olika sätt och vis.

Denna sista hela dag här bjöd på alla slags väder. T o m några droppar regn när jag skulle simma!

Men vattnet var ljuvligt och jag hade finsällskap av Berta i jaccuzzin och vi satt så länge i den att jag snudd på längtade efter isbad.

 

Löpturen var en blåsig historia men i medvinden och solen blev det både svettigt och snabbt. Åtminstone nedför för i ärlighetens namn var benen ganska sega sen i går.

Gjorde även ett sista pass på gymet som ett försök att rasta av mig innan 24 + timmars resan hem i morgon. Inte för att jag egentligen tror det kommer hjälpa… En liten löptur hinner jag i morgon bitti och man kan ju också tänka att väsk-kånkandet är en slags träning.

Avslutningsvis blir det några bilder från mitt Cedro Peak trail run-äventyr som var en både magiskt vacker och en rejäl utmaning samt från Cinco de Mayo-loppet som jag lyckades vinna!

Nu hoppas jag på en ofattbart smidig hemresa!

 Kram från Ingmarie

Svettigt grått

Grå och mulen himmel behöver verkligen inte betyda kyla. Det kan lika väl betyda tryckande värme och svett ända ner i skorna. Intervallerna vid floden i dag var precis så.

 

Det är makalöst fint där nu och så grönt att jag nästan blir bländad. Cottonwood trees är stora och ståtliga, det vanligaste trädet utmed floden och har funnits där i över 2 miljoner år. The Native Indians använde trädet bl.a till att göra trummor, behållare för ex vatten, tuggummi, elda med och bota sjukdomar som diarré, artrit och som njurproblem. Skogen ger skugga både för djur och människor och är en välbesökt plats ffa på sommaren.

Pga jobb, jag är som sagt var inte helt ledig och förslöad, så fick jag ändra mina planer lite men hann i alla fall även med både vattenlöpning och gym.

Kram från Ingmarie

Min plats

Du som följt mig genom åren och du som känner mig vet att Albuquerque har en gigantisk plats i mitt hjärta. Det är därför jag åkt hit 20 + gånger, aldrig längtar härifrån men alltid längtar hit. Faktum är att jag tror inte det går en enda dag utan att jag tänker på det här stället.
Varför?
Jag kan inte sätta fingret på exakt vad det är helt enkelt eftersom det är så många olika faktorer och kombinationer som gör helheten.
Visst är jag ledig från ”vanligt” jobb men jag har mina uppdrag och tider att passa även här så det är inte bara det att jag är fri från arbete. I så fall skulle det ju räcka att åka till Växjö och leva drönarliv. haha

Det är bl.a bergen, solen, himlen, naturen, stigarna, maten, utsikterna, människorna, ljuden, djuren, dofterna, luften, konsten, kulturen, utbudet och tystnaden som på något vis gör helheten jag så innerligt älskar här.

Och hur skulle jag inte kunna älska att springa här?

På gymet/gymen finns allt jag behöver och lite till plus att det finns massor av bra klasser. Dvs sånt som jag gillar! I dag fick jag t o m gratis massage när jag var klar med allt!

Simma i bassäng ute året runt önskar jag fanns i Sverige. Det är en helt annan grej än att vara inomhus. Oavsett väder. Faktum är att det är nog extra härligt när det är riktigt kallt men en dag som denna är det outstanding!

Kram från Ingmarie

27 grader (i skuggan) första maj…

… tycker jag är precis lagom och perfekt!

I alla fall om man får vara ute. Annars kan det ju liksom kvitta…

Ingen risk för varken frostskador eller stor tvätthög när det är så här och kroppen blir både varm och glad av solen.

Åkte ner till floden och sprang först 12 x 2 minuters-intervaller. (1 min gå/joggvila)

Det var svettigt..
Men det gick oväntat bra och på köpet fick jag njuta av både all grönska, se många fler löpare och hästar! Det enda jag saknar är en sprada och även om flera sagt att det går att bada i Rio Grande, dock inte var, så är jag tveksam. Har aldrig sett någon göra det och pga att sanden gör att vattnet blir brunt har jag ingen som helst aning om vad som döljer sig där under ytan…

Eftersom jag parkerat vid Riverdside-gymet var det bara att fortsätta direkt in till gymet. Hur smidigt som helst!

De har precis öppnat sin ute-bassäng så självklart har jag testat den också! Jättehärligt och den svalkade åtminstone en liten stund.

Kram från Ingmarie

Cinco de Mayo Run

Jag gjorde en sån där spontanare i går och anmälde mig till ett lopp i dag. Det var innan jag visste det skulle bli en sen och vinsörplande kväll i går. 😅 ( I ärlighetens namn var det inte särskilt mycket sörplande.)

Cinco de Mayo run går vid National Hispanic cultural center i Downtown och man kan välja mellan 5 och 10 km. Jag var lite sugen på 10 men ibland är jag lite förståndig och valde 5 med tanke på förra helgens lopp.

Gick upp kl 6, yogade, åt frukost, körde iväg och var framme i god tid för att både hinna värma upp och fundera på klädval 208 gånger. Så där tidigt är det nämligen fortfarande kallt i skuggan men i solen blir det genast varmt. Det blev hyfsat lagom till slut men jag kände mig inte riktigt på hugget. Var liksom lite loj i skallen även om benen kändes helt ok och skogen jag värmde upp i var hur vacker som helst.

Planen var att ta det extremt lugnt i början för att inte göra samma misstag som på de andra 5-km loppen jag kutat här. De första kilometrarna känns nämligen oftast lätta men har man gått ut det minsta lilla för hårt kommer höghöjden straffa en med en orubblig betongvägg och både ben och lungor tvärdör. Dvs så som jag lyckats göra…

Jag höll planen och det kändes som jag joggade och ”alla” sprang förbi. Så var det såklart inte. Efter första kilometern hade jag sprungit förbi en hel bunt tjejer. Efter 2 ännu fler och vid 3 hade jag bara en framför mig! Men hon var långt bort.

Samtidigt märkte jag att jag kom närmare och närmare. När det var drygt 800 m kvar var jag ikapp och då såg jag att killen hon sprang tillsammans med liksom föste/puttade henne framåt. 😜

Det gjorde mig irriterad, och faktiskt lite arg för sånt tycker jag är fusk,  så där och då bestämde jag mig för att satsa allt jag hade in i mål.

Det höll!

Jag vann!

Inte bara min åldersklass utan över alla tjejer/damer!

Jag är fortfarande lite chockad.

Fuskaren var skitsur och jag kunde inte låta bli att säga att det måste vara jätteskönt att ha en ”pusher”. 🤪 Hennes svar var att det var hennes coach som hjälpte henne. Jösses liksom…

Förutom äran och medaljer vann jag bl.a ett presentkort på $100 så gissa om jag är nöjd!?

Drog sen direkt till gymet gör lite styrka, extra yoga och simning. Ett underbart sätt att fira på om du frågar mig.

Liksom mat förstås!

Blev hembjuden till min vän Berta och fyrbenat Coco på en makalöst god middag.👌😍

Kram från Ingmarie