Det blev en rivstart på denna veckan. Inte för att jag ville utan för att det krävdes.
Första intervallpasset var skoj, planerat och lagom hårt. En timme med virtuella Glenn & Co i spinningsalen plus lite styrka.
Sen kom jag till jobbet. Då började nästa men det var varken planerat, roligt eller lagom. Tvärtom. Jag var väldigt lycklig när jag äntligen fick gå ut i ruskvädret!
I morgon önskar jag mig noll intervallpass.🙏🏻
Kram från Ingmarie
En stor fördel med Skåne, förutom att det är så otroligt fint och för att det mestadels är barmark, är att allt är så nära. På en halvtimme kommer man många mil bort och på 1,5 ännu fler. I 08 a land kan man behöva tillbringa timmar bara för att ta sig några mil tvärsöver stan! Helt galet när man tänker efter…
I dag började vi hemma i Åhus. Jag hann dessutom gå till gymet för ett pass.
Strax efter lunch var vi i Helsingborg för att kolla på en lya (ja vi kollar fortfarande) och jag passade på att ta ett dopp. Så ljuvligt! Anders var åskådare. Han har ju liksom märkligt nog inte fattat grejen med det här. Efter att ha sett mig lyrisk så många gånger så borde han ju faktiskt verkligen begripa vid det här laget, eller hur?
Ännu lite senare var vi incheckade på hotell i Malmö och redo för dejt och mat med bästa Anna och Fredrik. De har stenkoll på Malmös matutbud och hade valt att vi skulle gå till Manto. En helvegansk restaurang några stenkast från hotellet.
Tack och lov hade Fredrik bokat för det var fullbokat hela kvällen enl skylten. Jag förstår numera varför…
Stället är jättemysigt och personalen verkligen både trevlig och service-minded. Det svåraste var att välja från menyn.
Vi valde till slut kimchi, sookju namu, korean tofu burger, kado och munto. Mamma Mia så gott! Och vackert! Kommer du till Malmö bara måste du testa detta ställe!
Vårt sällskap var det allra bästa och ännu bättre är det att vi ses redan i morgon igen men då blir det på ett helt annat sätt.
Kram från Ingmarie
Som jag längtat efter denna (lediga) onsdag! Dels för att då visste jag att jag verkligen var ledig från alla plikter och studier och dels för att den enda tiden jag hade att passa var till crosstraining-passet. Såna dagar är perfekta tycker jag! På något underligt vis är det också på de som jag hinner göra en massa utan att känna en uns av stress. Visst är det ändå märkligt? Eller inte. En terapeut jag en gång gick hos konstaterade och sa mer än en gång att jag hade ”klock-allergi” och jag kan bara hålla med. Ju mindre tider jag har att passa ju bättre mår jag och ju effektivare blir jag.
För att skoja till allt lite extra mycket körde jag snabbdistans-passet på fina Äspet. Det är lite mer backar där så jag skyller på dem för att det inte blev så mycket med det där ”snabbt”.
Crosstraining-passet var superskoj! Det var tydligen väldigt längesedan jag var på denna instruktörens pass för hon var plötsligt höggravid! Hoppas verkligen jag kan få till fler innan hon försvinner för passen är alltid väldigt skoj!
Eftersom jag vet att jag inte kommer kunna bada på några dagar så passade jag på i dag också. Visst är det kallt i vattnet men det är vinden som är kallast och ffa besvärligast. Det blir ju liksom lite extra utmanande om kläderna blåser i väg…
Har även hunnit handla, göra matlådor, haft siesta, köpt en liten, liten, PYTTEliten jul-en och målat.
Hade bra gärna haft en sån här dag till men den var bättre än ingen och den var absolut både välförtjänt och behövd!
Kram från Ingmarie
Jag har verkligen varit sjukt nervös över TNCC-utbildningen och exeminationerna. Boken är tegelstenstung och tjockare än bibeln, förtestet var ruskigt knepigt och det är typ en miljard grejer att hålla reda på och stegen måste göras i rätt ordning.
Sedan 1986 har TNCC utgjort en standardiserad handlingsplan för omvårdnad av patienter som utsatts för skador. Trauma, orsakade av mekanismer som t.ex. trafikskadehändelser, självmord, mord och förgiftningar, fortsätter att vara den ledande dödsorsaken bland barn och vuxna under 45 år. Denna statistik bekräftar behovet av en vetenskapligt baserad kunskap som är specifikt fokuserad på akutsjuksköterskans insats i traumateamet. Med ett systematiskt och standardiserat arbetssätt minskas såväl mortalitet som morbiditet efter traumahändelser.
Detta är alltså ett arbetssätt och en metod som används i hela världen och hur galet det än kan verka så tycker jag det är jätteskoj! Man vet aldrig riktigt vad som väntar eller kommer att hända, man måste vara metodisk samtidigt som man är flexibel och kan tänka om. Vi har drillats med föreläsningar och praktiska övningar, frågesport och diskussioner. Otroligt roligt och lärorikt så jag tänkte att oavsett hur slut-testerna skulle gå så skulle jag ha lärt mig en massa.
Jag fick börja med det praktiska provet och sen det teoretiska. Att göra ett praktiskt prov när någon står och kollar precis allt man gör och tänker högt om är en utmaning i sig. Allt det där tog några timmar och sen fick vi vänta en stund på resultaten. Nervöst var bara förnamnet! Vi var alla dessutom bra trötta och hade tomma skallar…
Jag klarade mig! Riktigt bra t o m! Jag är så himla, himla glad!
Hur trött jag än var när jag kom hem så fick jag från någonstans ändå energi till att gyma.
Belöningen blev ett härligt bad i lampornas sken.
Kram från Ingmarie
Det stod backe på programmet men eftersom skogsbackarna var snorhalt och jag inte vill kuta asfalt ett helt pass fick det bli ett mellanting. Trapporna på Galgberget är ett bra substitut för milde himmel vad de kan suga ut benen! Samtidigt tycker jag det där 700 meters-varvet är ruskigt skoj. Först upp, upp, upp, sen lite platt på vägen innan nedför till trapporna igen. 8 varv-50 sekunders vila + 6-7 km distans.
Bytte om till torr tröja och cyklade direkt till gymet gör att miss benen lite till.🤪
Men sen har det varit chill. Daniel och Noel kom till stan och det har varit så mysigt att hänga med dem, mamma och Ulf. Älskar verkligen min fina familj!❤️❤️❤️
En annan väldigt fin sak är hur Halmstad alltid dekorerar staden så fint. Spelar ingen roll vilken tid på året det är. Det är alltid makalöst vackert!
Min snälla bror skjutsade mig också till ett ”riktigt” bad så jag slapp vada halvvägs till Danmark för ett dopp.🙏🏻🤩 Nu har jag stillat abstinensen och badviruset en stund. ”Problemet ” med det där viruset verkar dock vara att ju mer man badar ju envisare blir det.🤣
Fram tills dess var dagen perfekt. Sen skulle jag ta tåget hem och då blir det sällan bra vare sig tågbolaget heter SJ eller Öresundståget…
Tog ett tidigare tåg för jag inte ville komma hem för sent men vad hjälpte det? Inte ett smack. Så sjukt trött på hur dåligt detta sköts och jag förstår verkligen inte varken att det är tillåtet eller ens möjligt att göra så mycket fel. ( Denna gången var det bl s gör de skulle koppla ihop två tåg men det gick inte. När de väl bestämt att strunta i det var det tågkö..😳)
Men nu är jag äntligen hemma hos mitt ❤️ igen!
Kram från Ingmarie
Jag anade det redan i morse. Att det där ”viruset” skulle sätta klorna i mig. Ja alltså inte någon covid-virus variant som var och varannan människa verkar ha nu (trots x antal sprutor) utan det där andra envisa som jag egentligen aldrig vill bli av med.
Att hitta ett bra badställe i närheten av stan är dock lite knepigt. Havet är nära men det är extremt långgrunt just där. Att cykla 10 km tur och retur hade varit både riskabelt och så pass extra kallt att det liksom hade tagit bort njutningen. jag hade fått en del tips om att det skulle finnas en stege ner i Nissan på södra sidan men om den funnits så var den inte där nu. Inte på andra sidan heller så för att inte helt trilla ihop av abstinens fick det bli ett dopp i det långgrunda havet. Benen blir åtminstone nöjda! haha
Löpvirus är typ miljarder gånger enklare att bota och stilla. I alla fall om man är springbar. Farten spelar ingen roll för mig utan det är själva rörelsen och känslan jag är ute efter. Galgberget var täckt av nysnö och det var förvånansvärt springvänligt där!
Jag hoppas deltagarna på mina klasser också fått bort sina ev spring- och yogavirus. De såg i alla fall glada ut efteråt!
Kram från Ingmarie
Ojämn vecka betyder hopp mellan ställen.
I morse slirade jag runt i Åhus och försökte åstadkomma något som åtminstone skulle lika intervaller. Det gick väl si så där om jag ska vara ärlig…
Den som har kommit på det här med modd, is och slir skulle jag verkligen vilja ha ett snack med för jag begriper verkligen inte hur hen tänkte där. Ingen kan väl gilla det och exakt vad är nyttan med det?
Via tandläkaren och en 100% smidig tågresa (!!!!!!!!!!!!!) kom jag till Halmstad och hann precis lagom till onsdags-myset på Sats. Det är så himla skoj att inte ens för lite sömn, fortsatt bedövad käke (och därmed för lite mat i magen), snöyra eller väsk-kånkande kan stoppa mig.
Nu är jag i Halmstad-lyan och ser med spänning fram emot träningsvärken i morgon. Plus allt annat skoj förstås!
Kram från Ingmarie
Måndag igen. Ärligt talat så har jag lite svårt att hänga med just nu. Tycker dagarna och veckorna liksom bara rusar fram och jag känner mig nästan fartblind. Jobba skift hjälper ju inte heller till precis för det finns ingen riktig naturlig start/slut på en vecka. Det är tur att Anders jobbar mer ”vanligt” så jag inte helt tappar tidsuppfattningen och det är ännu mer tur att jag har träningen som både ger energi och lugnar ner. Ganska häftigt när man tänker efter, eller hur?
Snön ligger kvar och någon snäll filur har kört på skogsvägarna så det var riktigt lättsprunget där! Stigarna är lite mer bökiga och knöliga men det funkar. I alla fall när benen är pigga som i dag!
En extra bra grej med att kunna kuta dagtid är att jag får min (livs)nödvändiga dos av ljus. Faktum är att det finns en hel del forskning som visar hur betydelsefullt det är med just morgon- och dagsljus. Det behöver inte ens vara sol men är det det så krävs mindre tid ute. Lampor är inte alls samma grej. Tvärtom kan de störa den circadiska rytmen som styr i princip alla kroppens celler rejält.
Så även om du bara har 10-20 minuter till övers de få timmar det är ljust nu så se till att komma ut och få ljus i ögonen. (Undvik dock att stirra på den eventuella solen!)
Gymet är inomhus så där är det lampor. I massor och antagligen av helt fel sort. (Blått lysrörsljus.) Det vore coolt om de hade kunnat ha mer infrarött ljus! Jag är ganska säker på att alla tränande skulle bli ännu piggare och friskare då!
Jag var hur som helst tacksam över att jag fick ett bra pass.
Kram från Ingmarie
Det är tur jag inte visste hur resten av dagen skulle bli när jag traskade till och från gymet i morse. Lugnt och skönt i skogen och (nästan) alldeles tyst.
Gymet var väl inte så tyst men förutom en hel del pulshöjande aktiviteter så kändes det ändå liksom lugnt. Stressfritt helt enkelt!
Resten däremot, den som tillbringades på jobbet, var som en blandning mellan en cirkus, tornado och polsk riksdag. Det har varit det ett bra tag nu och det börjar bli ganska slitsamt för oss alla men jag ska försöka ladda om för i morgon.
Kram från Ingmarie
Snö i Åhus höt inte till vanligheterna enligt The locals och det var ju faktiskt en av anledningarna till att vi flyttade hit… Jag har absolut noll behov av snö men i dag kom den i alla fall. (Som oim den bryr sig om vad jag tycker. haha!) Inga mängder men tillräckligt för att det skulle bli vitt överallt. Jag är (som vanligt) skeptisk till den..
Jag hann i alla fall precis bli klar med löppasset innan den kom så det var bra! 4 km uppvärmning, 6 km ”snabbdistans” och 4 km nedjogg. Jag tror jag jobbade på bra för jag blev helt genomsvett trots att det var 5-6 minusgrader.
Efter att ha pluggat och gjort ett tandläkarbesök, som kommer bli flera och väldigt dyrt, var jag med på ett ”Crosscage-pass”. Det var en för mig ny instruktör och passet var både roligt och utmanande så jag kommer prova igen!
Som du vet är jag ju ingen vintermänniska. Om jag fick välja hade det räckt med en månad vinter, två månader höst, tre månader vår och resten riktig sommar. Jag tror att det är just det där faktumet att sommaren är så förbenat kort gör att vintern känns ännu jobbigare. Särskilt när vi så sällan har en riktig sommar med mycket sol och värme. Förutom träning så är det som håller mig från det svarta depp-hålet utan tvekan baden. Jag ångrar dem aldrig. Inte ens de i snö och isvindar.
Kram från Ingmarie