Gym

Gymliv

Jag är verkligen tacksam att jag gillar styrketräning. Har ju förstått att det är många som märkligt nog inte gör det. Jag behöver verkligen det. Både gör att klara av vardagslivet och den övriga träningen. Troligtvis gör väl förresten alla det i vårt ”moderna” samhälle. Åtminstone kan jag inte direkt komma på ett jobb som ger en allsidig och jämn belastning på hela kroppen. (Finns det ö h t?)

Så det där att ”gyma är tråkigt” förstår jag mig inte riktigt på. Mitt problem brukar tvärtom vara att jag liksom fastnar och helt glömmer bort tiden. Det finns ju miljarder roliga grejer och övningar att träna och förbättra sig på.

Kram från Ingmarie

Dubbel-kalas

Att få gå på kalas efter ett bra gympass på arbetstid hör inte direkt till vanligheterna. Men i dag hände det! Ett dubbelfirande dessutom. Dels hade två kollegor fyllt 60 år och dels fyller Södersjukhuset 75 år.

Men jag ska helt ärligt säga att jag inte ens smakade av tårtorna. 😳 Och det beror inte på att de inte var ”fina” nog eller att jag har någon slags viktnojja. (Vet inte ens vad jag väger nu för tiden…) Jag var helt enkelt inte sugen för när den serverades hade jag precis ätit lunch och var proppmätt. Att äta bara för att man ”ska” har jag slutat med för längesedan. Och det gick såklart bra ändå! Kaffe fanns och det var jag sugen på. 🤩

Kram från Ingmarie

Varannandags-symtom

Ända sen jag kom hem har jag haft någon slags varannandags-symtom. Ena dagen är jag superpigg. Den andra supersömnig. Trots att jag sover ganska exakt samma antal timmar/natt. Jättemärkligt!

I dag har det varit en sömnig-dag. Men jag har inte somnat. På gymet skulle det väl i och för sig kanske gå, är man sömnig så är man ju liksom och det finns trots allt utrymme som skulle funka att ta sig en tupplur på, men som alltid vaknade jag till och lyckades bli både genomsvett och bli (muskel)trött. Skönt!

På jobbet finns det däremot inte en chans att somna. Tvärtom!

Men jag fick rast och sluta i tid! Inte illa det.

Valborgsbrasorna var slocknade sen länge innan jag kom ut men röklukten från dem, kombinerat med spritångorna, höll mig åtminstone vaken hela vägen hem.

Hur har din Valborg varit?

Kram från Ingmarie

Ny måndagsrutin

Även om jag gillar att testa nytt, prova andra vägar och jobba oregelbundet så tror jag samtidigt att det här med rutiner är underskattat. Kanske särskilt om man lever så oregelbundet som jag gör. Borsta tänderna, yoga, meditera, träna, äta och sova är i och för sig grejer jag gör varje dag men de är ju ganska flexibla både när det gäller tidpunkt, längd och innehåll. Så under några veckor framåt kommer jag ha en exakt spikad måndagsrutin.

Klockan 12 är det simträning med Coach Anna i Vasalundshallen. Dvs i helt fel ände av stan. Men det ör det värt för dels är det ett härligt gäng som simmar ihop och dels är Anna så grymt bra! Och rolig! Vi skrattar nästan mer än vi simmar.

Jag hade sett en teknikdrill på Insta där det stod att 90% av alla människor inte klarade av den. Och den såg verkligen svår ut! Sidoläge, ena armen upp och andra ner på en simplatta. Fenor fick man ha. Och snorkel. Det sista skippade jag för naturligtvis skulle jag testa! Övningen handlar framförallt om balans och corestyrka. Viktiga grejer i simning!

Och tydligen är jag bra på det där för jag klarade det direkt! Inkl andning och byta från sida till sida. Skönt och kul att vara bra på åtminstone något i simvärlden. 🤪

Klockan 17 är det sen Outfdoor Running på Sats Marievik. (Som f.ö är nyrenoverat och superfint!) Passet är ”bara” 45 minuter och eftersom jag coachar blir det ju ännu mindre. Så jag kutade dit och hem och fick på så vis ihop många extra minuter. Plus att jag slapp trängas på tuben.

Visst verkar detta vara en bra veckostarts-rutin?😍

Kram från Ingmarie

Trött-varianter

Man kan verkligen bli olika slags trött.

Fartleksintervaller plus utegyms-styrka och lite extra yoga är en variant. Körde 50 x 30-30 sekunder på spåren i ”min” skog, gymade på Kärrtorps utegym och yogade utanför huset.😍

Ännu en övertidskväll på jobbet är en annan typ..

Jag vet helt klart vilken av dessa tröttheter jag föredrar och det är inte jobbvarianten…

Kram från Ingmarie

Osynkad

Jag verkar ha lyckats med att precis pricka in att jobba när de där soliga 17-20 graders-dagarna är och vara ledig när det är moln och snålblåst. Ingen vidare bra talang.. Inte blev det bättre av att jag före och efter dagens jobbpass helt har kört inne-aktiviteter.

Gymet på morgonen före jobbet.

Och poolrun (inne) på kvällen efter jobbet.

Det värsta är att jag inte kan skylla på någon annan än mig själv för en så genomusel planering. 🙄 Nog borde det väl gå att fixa någon slags väder-app som synkar med mitt jobbschema? Hur svårt kan det vara när vi kan åka ut i rymden, skicka osynliga pengar genom sfären och kolla innehållet i kylen fastän man är miltals från den?

Kram från Ingmarie

Olugnt

Man kan ju tro att det under helger, och kanske särskilt storhelger, är lugnt på operation, postop/uppvak och intensiven men det är snarare tvärtom. Det är då det akuta och mer avancerade händer och då det verkligen kör ihop sig. Men vad gör man? Det går ju liksom inte att strunta i det och gå hem utan vi jobbar på och gör vårt bästa. Efteråt är man mest som en urvriden trasa. Att vara jetlaggad, inte få ordentlig rast, endast ett toabesök och övertid (igen) är ingen bra kombo. 😱🤪

Men jag fick i alla fall en fin löptur ute i morse! Inkl ett av 08a lands finaste utegym. Sånt är jag tacksam över!

Kram från Ingmarie

Himmelsdag

Intervaller kan verkligen vara allt mellan himmel och helvete. Ja egentligen kan väl det mesta det när jag tänker efter. Det är kanske det som är meningen och tjusningen för inget kan ju som bekant existera utan en motsats.

I dag var det himmel rakt igenom. Kände mig galet stark! 8 x 5 minuter + hopp&skutt och styrka på gymet.

Simningen hade samma himmel. Jag kommer (antagligen) aldrig bli lika snabb som min simkompis John men det bra med bassäng är ju att man aldrig är längre bakom än 25 yards/meter.

Det slår mig allt som oftast att jag en gång i tiden trodde simning var bland det mest osociala man kunde göra. Så fel jag hade! Det är supersocialt! Jag har träffat så otroligt många härliga människor genom simning i bassäng/sjö och hav. För att inte tala om hur kul det är och vilka äventyr det gett mig. Och det lär bli fler av allt för ännu har jag inte tänkt lägga av.

I morgon kommer det bli en annan typ av himmelsdag som troligtvis inte alls kommer ge samma eufori och glädje. Men som sagt var. Allt måste ha en motsats för att finnas.

Kram från Ingmarie

Urblåst

Jag vet sen innan att just våren verkligen är ”the windy season with gusty winds” här men hur mycket man än försöker förklara vad det innebär så går det banne mig inte. Det är en sån sak som bara måste upplevas för att helt förstå. Ungefär som att det inte går att förklara hur rosa ser ut för en som är färgblind…

Dessa ”gusty winds” gör att det yr skräp från precis alla håll och kanter, gångare och cyklister välter, bilarna skakar och både vägskyltar, trafikljus, staket och flaggor halvt viker sig.

Tack och lov varar de där blåsperioderna inte särskilt länge men när de kommer är de desto intensivare. När jag gav mig i väg till Academy parken i morse för att köra intervaller höll jag på att vända redan innan jag startat klockan. Då är det illa… T o m riktigt illa. Men jag tänkte att det kanske skulle mojna och att jag åtminstone skulle prova.

Mojna gjorde det inte. Tvärtom. När jag körde första omgången av mina tänkta 5 x (3-2-1) min. trodde jag skorna skulle blåsa av alternativt att jag skulle bli begravd under sand och tumbleweeds. De sistnämnda far fram i en jäkla fart från alla väderstreck och sticker som fasen när de träffar en.

Det gäller att vara snabbfotad och parera när de kommer farande. Vilket inte alltid är så lätt när man kör intervaller. Inte ens när de går långsamt som i dag.( Förutom i medvinden!😱)

Det är sällan jag avbryter påstartade intervaller pga vädret, vet förresten inte ens om det någonsin har hänt, men i dag var det väldigt nära. Inte för att det var svårsprunget eller extra jobbigt. Jag ser sånt mest som extra bra träning för hur ofta är egentligen yttre (och inre) förhållanden helt perfekta? Nej det var mer för att jag faktiskt tycker sånt här är lite läskigt. Naturens krafter är oerhörda när de visar den sidan. Fördelen med parken är att där inte är något direkt farligt hårt som kan flyga på en tokig människa som springer. Och du vet hur det kan vara. Man vänjer sig liksom. Eller kanske rättare sagt, adrenalinet gör att man fokuserar på en intervall åt gången och ”plötsligt” var alla 15 gjorda. Efteråt ångrade jag mig såklart inte och när man ser det så här så ser det ju ganska najs ut, eller hur? ( Så det där att en bild aldrig ljuger är en lögn!🤪)

Det var oerhört skönt att få vila öronen från blås-dånet inne på gymet efteråt. Och att få yoga i en lugn sal. Vindar rör inte bara om i naturen. Och håret. De verkar röra om i hela mitt inre system också. Men nu är det lugnt igen. På alla plan.

Särskilt bra blev det efter att jag tillbringat flera timmar med mina vänner Erin och Lorraine. Vi bestämde nämligen att vi borde göra något annat än att bara simma, fnissa, äta donuts och huttra tillsammans. 😀 Så vad kunde väl vara bättre än att käka god Vietnamesisk vegan food en dag som denna?

Och smida planer som bara månen vet om.

Kram från Ingmarie

Stark gelé

Det svänger snabbt. Åt alla håll. Lika plättlätt som simningen var i söndags lika vedervärdigt tung var det i dag på Master-simningen. Jösses liksom.😱 Armar och rygg var mest som en oformlig gelé och det fanns absolut inget som kan kallas go i kroppen. Men jag genomförde det!💪🏻 Lägstanivån har helt klart blivit högre!

Och det finns troligtvis en förklaring. Nej förresten. Två.

Den första är Yaels athletic yoga i morse. 70 minuter svettfest! Begriper inte hur hon kan komma på så många utmanande och roliga pass!😍

Den andra är dagens gympass. Benen fick vila men kroppen består ju av mer än dem.🤪 Jag vet att det finns de som tycker styrketräning är trist men som jag sagt en halv miljard gånger innan så tillhör jag inte dem. Dessutom är det i princip livsviktigt i vårt ”moderna” (läs stillasittande/förslöande) samhälle. Särskilt när man blir äldre. Vilket = över 30 bast. Jo du läste rätt. Det är nämligen ungefär då muskelförlusten (sarcopenin) börjar . Just saying…

Så om du inte redan kör styrka 2-3 ggr/v är det dax att börja! Om du tycker det är tråkigt så testa någon av alla styrkeklasser som finns eller ta hjälp av en kompis eller en PT. För det är kul! Känslan av en stark kropp är härlig! Även om man får gelékropp emellanåt.

Kram från Ingmarie