Jobb

Premiär!

I dag hade nya operations- samt pre- och postoperativa avdelningarna på SÖS premiärinvigning! Det fanns ingen röd matta, champagne, musik eller ens ett tal men mängder av tårta! Och kaffe. Tårtan skippade jag men kaffe säger jag i princip bara nej till efter klockan 14.30. Dricker jag efter det vägrar nämligen John Blund att infinna sig.


Det är såklart jättefint med allt det nya och verkligen superkul att få vara med från början. Men det är också extremt mycket som inte funkar, som inte är helt klart, som vi inte har rutin på, som vi inte hittar och som behöver både förändras och förbättras för att det ska bli riktigt bra. Hade jag haft stegräknare i dag hade den garanterat blivit överkokt.  Jag fick rast först klockan 19.30. Då hade jag stått och gått non-stop sen klockan 13.10. Ja du fattar. Men det var bara att gneta på och hålla humöret uppe.

Morgonsimningen gav inte så trötta ben, coachen lät oss nämligen vila från bensparks-drillen, men det betyder inte att jag inte blev trött. För det blev jag. Mest var jag ändå glad. Morgonsim är verkligen en fantastisk start på dagen!

Nu hoppas jag en god natts sömn ska göra underverk för benen. Och skallen. Jag  tror faktiskt den glöder.

Kram från Ingmarie

I mål!

Nog för att jag gillar mitt jobb (för det mesta) och mina fantastiska och fina kollegor men det känns onekligen väldigt skönt att denna sju-dagars jobbvecka är över nu. Och att jag klarat det!

I morgon är jag ledig och ska fira stort! Faktum är att jag redan ”förfirat” lite ni dag. Det är ju ganska enkelt nu. Kuta i solen med höstens alla vackra färger så långt ögat kan nå är ju liksom verkligen som att vara på ett stort kalas! 😍

Men först ska jag sova! Länge.

Kram från Ingmarie

 

Brutalstart

Så här ser det ut på Nälstabadet en (väldigt) tidig lördagsmorgon i oktober.


En orörd 50-metersbassäng och helt tomt överallt. Förutom jag då och hela goa TS-gänget.

Nälstabadet ligger på andra sidan stan men tack och lov kan och får jag åka bil med några andra dit. Annars hade det blivit ännu tidigare uppgång. (Vet faktiskt inte ens om det går åka kommunalt vid den tiden.) Att jag ö h t går upp innan det ens börjat ljusna hör ju inte till vanligheterna (innan det blivit vintertid och är mörkt typ hela tiden vill säga) och att jag gör det för att simma i 90 minuter är snudd på ofattbart. Men hur mycket jag än hellre hade velat sova lite till så vet jag till 100% att det är så värt att kravla sig upp för! Och är man inte helt vaken innan så blir man det garanterat där! Särskilt i dag. Jösses alltså. 😳😱 Det här blev utan tvekan ett av mina tuffaste simpass ever. Vi övade på allt från fjärilsim och olika slags kickar till att köra långa intervaller och paddelövningar. Jag var trött i varendaste muskel när vi väl var klara. Särskilt i skrattmusklerna för det där med fjärilsim alltså. Vilken grej! Vem kom ens på något så tokigt?


Det bra med tidig start är dock att då hinner jag hem och kan ta en liten powernap innan jobbet börjar. Inget ont bla bla bla du vet.

Kram från Ingmarie

 

 

En lite annorlunda fredag

Den här coola och härliga tjejen hängde jag med flera timmar i dag.


Men det kändes som max en kvart. Så kul var det. Och inspirerande! Linnea som hon heter är bl.a PT och mat-inspiratör men anledningen till att vi träffades var inte därför utan för att hon skulle fota mig. Det här inlägget är (därför delvis) i samarbete
med Cellexir.

Anledningen till fotograferingen var att jag sedan i våras någon gång har varit ambassadör för Cellexir och Linnea jobbar för dem. Cellexir är ett kosttillskott för just cellerna och innehåller massor av fin-fina ämne som i princip alla behöver men sällan får i sig tilltäckt av. Dels för att maten i dag helt enkelt är mindre näringstät bland annat pågrund av utarmade jordar, och dels för att vi utsätter våra kroppar för mer påfrestning i form av olika slags stress mot vad vi någonsin gjort och därmed behöver extra hjälp för att skydda våra celler. Att det är extremt verksamma ingredienser i Cellexir finns det massor av studier och forskning på så det är verkligen inget ”hitte-på”. PQQ, Curcumin, Q 10, Acetyl L Carnitine, Trans-Resveratrol och Bioperine är alla välkända och välstuderade naturliga ämnen. Det fina med Cellexir är att man liksom får allt i ett. Jag har nog framförallt märkt att jag fixar stress (särskilt den jobbrelaterade) så himla mycket bättre nu mot innan jag började. Du som följt mig här vet ju också att jag har en sida som kan bli väldigt, väldigt deppig och låg emellanåt men faktum är att jag varit helt förskonad från det detta året. Något jag såklart är extra tacksam över. Inbillning eller ej kommer jag (antagligen) aldrig att få veta men oavsett så är jag helt säker på att kapslarna gör mina celler gott. (Det här är inget egentligt ”sponsrat” inlägg även om det är ett samarbete, jag skriver av fri vilja, men om du vill testa så kan du använda koden Ingmarie för 33% rabatt på en månads förbrukning. Och 15% rabatt vid prenumeration. Ingen bindningstid.)

Hur som helst. Bilderna blev superbra och vi hade ju verkligen tur med vädret! Det utlovade regnet kom aldrig. Inte på hela dagen faktiskt. Vi höll till vid Hellas hela tiden så jag fortsatte kuta efteråt. Inte enbart för att komma hem igen utan för att verkligen ta omvägar och njuta av allt det vackra. Hösten är fin!

Och för att sprada! Nu är det (äntligen) en-siffrig temperatur i vattnet och varmare på land. Underbart och jättehärligt!

Efter lite annat jobb valde jag att testa den där Groovy Pilates igen men i form av Hot och i 60 min. istället för 45.

Vi kan väl säga så här. Det finns en viss (läs en stor) förbättringspotential….

Klassen innehåller mycket inslag från pilates men är även inspirerad av andra träningsformer. Det är en hel del balans, mycket rygg, mycket höfter, ben och rumpa och en vansinnig massa core. Jag hoppas verkligen jag får mer träningsvärk än efter förra gången. Annars kommer jag ju tro att jag har fuskat… 😱🤪

Kram från Ingmarie

Öppningspremiären närmar sig

The grand opening av Södersjukhusets nya postoperativa avdelning närmar sig med stormsteg.  Jättespännande och så efterlängtat men jäklar vad det är mycket jobb. Varenda liten grej måste testas och kontrolleras. Allt ska ny-organiseras och om-organiseras. Alla förråd och lådor ska fyllas på. Nya PM ska skrivas, kollegor ska informeras och utbildas, koder testas och 316 grejer till som måste fixas och lösas innan första testkörningen nästa vecka. Men det kommer bli superfint! Vår lilla specialgrupp (vi är tre pers) har gnetat på bra denna dag och fått en massa gjort.

När jag väl stämplat ut var det så nära att jag bara åkte hem för att lägga mig på soffan, käka nötter och sova.

Men jag vet ju att det där sällan är en bra lösning för att bli piggare och må bättre. Efter Svt:s braiga  program om hjärnan så vet jag dessutom ännu mer att det inte är soffvalet som behövs. Tvärtom. 

Så jag stod fast vid min gårdagsplan. Kånkade iväg med trunken till Eriksdalsbadet , bytte om och hoppade i  med en förhoppning om att inte varken somna eller behöva simma motströms. Inget av det där hände. Hela passet gick superbra! T.o.m riktigt bra! Att ha en tröttmössa under badmössan kanske är grejen?

Och jag piggnade såklart till men somna kommer jag ändå göra utan några som helst problem.

Kram från Ingmarie

Tränings-kärlek

Ibland tror jag att de här (ofrivilliga) avbrotten som blir emellanåt, när man inte kan kuta/träna av olika anledningar, på något vis är till för att man ska ”testas”. Liksom bli dubbelkollad att man verkligen gör det man vill göra och inte gör bara för att man ska/bör. Om man inte saknar det, och det gäller ju faktiskt egentligen det mesta, när det är avbrott så är ju frågan om det liksom är ”rätt”.
Om jag t.ex håller på med löpning men sen av någon orsak inte kan på ett tag och ändå inte saknat det ett enda skvatt, ska jag fortsätta då när jag väl kan igen?

Inte helt enkelt att svara på såklart för vissa grejer måste man ju faktiskt bara göra för att det ska bli något och för att man inte helt ska säcka ihop, Eller bli allt för fattig. Ingenting är ju liksom kul alltid. Inte ens det man multumtestats för om man verkligen gillar det och som man därför vet att man älskar att göra.

Det jag vill komma fram till med detta dravlet är att med tanke på hur många gånger jag testats om jag verkligen gillar att kuta/träna så är jag ganska säker på att jo, det gör jag. Eller så är de där avbrotten helt enkelt bara för att jag ska bli påmind och inte ta något för givet. Jag gillar att springa oavsett om det är  långt, kort, platt, kuperat, långsamt, fort, med sällskap, utan sällskap, i regn och  i sol. (Det enda jag absolut inte gillar att kuta i är i modd och på is.)  Intervaller är skitskoj! I lagom mängd alltså. Och jodå, jag kan ha lite små-ångest innan men bara jag är igång så släpper det direkt.

Ännu är det inga märkvärdiga pass. Andra intervallpasset sen i våras bestod av enkla 20 x 60-30 + hopp&skutt i backe och utegym. Glädjen och känslan efter är bästa belöningen!

 

 

Lite senare blev det faktiskt även innegym för jag  skulle ändå jobba där. Men ffa för att jag tycker det är skoj! På riktigt!

Har du ”testats” för något och som du därför numera vet att du verkligen gillar att göra? Eller tvärtom.

Kram från Ingmarie

Dumsnut och tröttmössa

När man plötsligt glömt det där med att man (i alla fall som löpare) ska svettas in våren och frysa in hösten får man skylla sig själv när man har alldeles för mycket kläder och löppasset blir till värsta svettfesten. Begriper inte hur jag tänkte. Antagligen inte alls… 🙄

Öronvärmare och vantar är väl en sak men långbrallor!

Tur jag gillar att svettas.🤪

Jobbet var svettigt på sitt vis. Faktiskt helt crazy. Jobbade över (igen) och hann precis med en buss till tuben. Efter kl 22 går varken bussar eller tunnelbanor särskilt ofta så väl vid Skanstull fick jag stå där och vänta. Snortrött. Så plötsligt hör jag någon som börjar spela så oerhört vackert på en gitarr att jag nästan gråter en skvätt. Det är en man som sitter lutad mot en av pelarna. Jag lyssnar. Och berörs. Gräver fram de få slantar jag har och ger honom. Säger tack för att du förgyllde min kväll. Han nickar och ler. Måtte fler få uppleva hans magi. Och tänk så lite som behövs för att allt ska kännas fint igen!

Kram från Ingmarie

Bra start!

En dag i taget och att plocka fram varenda liten godbit som serveras får bli denna tokveckas motto. Och den har åtminstone börjat bättre än bra! Morgonens simträning (kryddad med lite vattenlöpning) var lika skoj, bra, utmanande  och jobbig som alltid.

Liksom att Coachen  var precis lika pigg, glad och trevlig som alltid. Och han smittar!

På jobbet var det ovanligt lugnt. Fick både lunchrast, fikapauser (observera plural) och gå hem en kvart tidigare! Plötsligt händer det liksom. Även på sjukan.  Fortsätter det så här kommer det bli en kalasvecka!

Kram från Ingmarie

Rundögon

Det bra med att ha varit på samma arbetsplats ett tag är att  jobbarkompisarna liksom vant sig vid både vad man gör på sin fritid och hur man kan se ut efter de där fritidsaktiviteterna.  Jag  kan t.ex stämpla in även med goggle-eyes utan att någon ens märker det. Eller rättare sagt, de har slutat förvånas. Kanske värre för patienterna . Å andra sidan ör det troligtvis det sista man bryr sig om som nyopererad. Och de försvinner ju. Glosögonen. 😳

 

Och efter jobbet är jag mest glad om jag orkar hålla de där ögonen öppna och orkar ta mig hem. 😱🤪

Hittills har jag i alla fall alltid lyckats! Även i dag.

Kram från Ingmarie

Den började åtminstone bra

Efter gårdagens härliga flow bestämde jag att det var ok att jobba igen. På mitt jobb kan man ju liksom inte vara ”halvfrisk” utan man behöver känna att man är helt återställd för man kan verkligen inte räkna med att kunna vila hur mycket man än behöver.

Dagen började bra i alla fall. Så där lagom slö innan jag kutade iväg för att möta upp bästa Fredrik för en springtur tillsammans.

Härligt höstväder på alla sätt och vis. Ljummet och lite smådimmigt med en sol som ibland tittade fram.

Vi fick en fantastisk tur ihop. Mycket snack och mycket (skogs)syre in i lungorna!

Så kom vi till Hellas-sjön. Så vacker och så inbjudande att det bara fanns en greja att göra.

Precis!

Sprada!

Kanske stämde förra veckans temperatur, kanske inte, men en sak är tvärsäker. Det var ljuvligt!

Och jobbet? Tja. Jag nötte inte stolen om jag säger så och början av dagen var typ 38 miljarder gånger bättre än slutet. Det var väldans skönt att få stämpla ut när nattpersonalen tagit över.

Kram från Ingmarie