Jobb

Så kom dagen…

… när allt det nya på plan 4 är igång. Både operationssalar, pre-op och post-op/uppvaket. Och det har gått helt ok. Det här är en del av sprillans nyöppnade ”Modul G”.

Allt är långt ifrån på plats (därför ex den där post-it lappen vid Modul F dörren), det är krångligare för avdelningarna att hitta till oss (och vi till dem), det är fortfarande en hel del tekniska saker som inte funkar och vi har en bra bit kvar tills de nya arbetsrutinerna är utformade och förankrade hos alla.  Men jag tror det kommer bli bra. Riktigt bra! (Alternativet är nämligen så himla mycket sämre…)

Kanske bidrog det till min braiga känsla i dag av att jag fick en löptur i strålande sol! Hur ofta händer liksom det i november?

Kram från Ingmarie

Hur orkar man?

Jag förstår på riktigt inte hur de som inte tränar orkar med vardagslivet i allmänhet och den typ av jobb jag har i synnerhet. Vilket jobb som helst som kräver minsta tanke- och rörelseaktivitet förresten.

Det är ju inte enbart för att det krävs åtminstone ett litet mått av både kondition och styrka för att orka jobba. Här vet jag att en del faktiskt resonerar som så att de går och lyfter så mycket på jobbet att de inte behöver träna. Jag tänker tvärtom. Att just därför är det extra viktigt att träna sin kropp så att den orkar allt det där.

För att orka tänker jag även på skallen. Vi vet numera att hjärnan mår bra av rörelse och att träning bl.a ger bättre sömn, bättre tankeförmåga och massor av må-bra hormoner. Dessutom upplever jag att man liksom ”rensar bort” en himla massa skräp-tjatter som ligger där och maler när jag får träna. Glad blir jag också!  Just i dag är jag extra tacksam över att jag var glad-boostad när jag kom till jobbet för det hjälpte mig garanterat att orka som jag gjorde.

Hur tänker du om detta?

Kram från Ingmarie

Sol, is och grågrått

När solen visar sig vid denna årstiden, och man har en helt ledig dag som jag hade i går, så får man minsann passa på att nyttja den! T.ex genom att vara ute och kuta några timmar. 🤩

Men rackarns vad den försvinner fort! Solen alltså. Och ljuset. När jag kom ner till sjön för nästa lilla ”pass” så höll det redan på att skymma trots att klockan bara var 15.30. Fast jag var inte i så länge att det hann bli mörkt. När det är i princip ice-swim (under 5 grader) pallar jag inte så länge. 🥶 Men det var faktiskt varmare i vattnet än i luften…🤪



IMG_6552

Och ja, det är kallt!

IMG_6552

Meningen var att jag skulle vara ledig även i dag men det blir ju inte alltid som man tänkt sig. Med en megakris på jobbet så jag fick hoppa in helt enkelt. På sätt och vis var det helt ok. Dels för att det ändå är mörkt vid 16.30 (är det någon mer än jag som är redo för pyjamasen vid kl 17?😴), dels för att det blev en hyfsat lugn jobb-kväll och dels för att jag hann få lite av det där dagsljuset. Med betoning på lite. Körde intervaller på elljus-spåren men trots att uret ännu inte ens visade 12 så var lamporna tända. Det här med vinter(tid) alltså. Jag är skeptisk…

Faktum är att det nästan hade behövts tändas några fler lampor vid utegymet också.


Även om jag älskar solen och värmen mest av allt så är det något mysigt och vackert med detta gråa. Det var faktiskt när jag såg  norska filmen Lysleite på en av kurserna på Skaparladan som jag insåg hur vackert grått är! Och hur många nyanser det finns!  Vad tycker du om det gråa?

 Kram från Ingmarie

Solljus

Fördelarna med kvällsjobb är att jag inte behöver gå upp i snorottan och att jag kan njuta av en löptur i dagsljus. Ännu bättre är det såklart när det är som i dag då solen skinit! Jag passade på att toknjuta!


Utsikten från jobbet blev lite extra cool en sån här dag!

Men det är väl typ de enda fördelarna. Det sliter att jobba skift och komma hem sent. Och att inte få ordentliga pauser. Hur vacker utsikten än är så räcker det inte riktigt för att det ska bli och kännas bra att vara på jobbet. Fortsättning följer…

Kram från Ingmarie

 

 

 

Äntligen måndag!

Måndag betyder ju tidig simträning. 😄 Därför tokälskar jag just den dagen. Bästa veckostarten om du frågar mig. I dag var det Pål  som var simcoach. Det är f.ö han som en gång i tiden startade Team Snabbare. Tack för det säger jag! Annars hade jag ju inte haft detta roliga inkl. alla goa kompisar.

Att ha olika coacher är faktiskt oftast väldigt bra. Man får annan input, saker sägs och förklaras på olika vis och nya ögon ser andra saker. Pål gav mig några riktigt bra tips och aha-upplevelser. i dag.  Lika häftigt varje gång! Så nu ska jag jobba extra med var jag sätter i höger arm och hur jag sätter i båda.

Planen för dagen var att jag även skulle köra ett gympass efter jobbet. Men det sket sig om jag säger så. Eller rättare sagt, jag bara orkade inte efter en lång dag på benen plus rejäl övertid. Men ett av två är inte fy skam och absolut väldigt mycket bättre än noll av två.

Kram från Ingmarie

 

 

När skenet bedrar

Man brukar ju säga att en bild aldrig ljuger men det vet i sjuttsingen. Rent spontant tycker jag denna bilden ser ganska mysig ut. Som om det är en härlig löptur i lampornas sken en tidig höstmorgon/kväll.

Tidig, höst, löptur och lampsken är i och för sig rätt. Men det var totalt mysbefriat. Kallt, regnigt, blåsigt, trögt och tråkigt är en mer korrekt beskrivning. Men så där är det ju ibland och alternativet, att inte kuta alls, hade högst troligt varit ännu sämre. För hur det än är och känns på de där träningspassen oavsett form så ger de till 98% ökad energi. I alla fall för mig. Och den är alltid bra att ha! Särskilt vid ett långt arbetspass.

Det börjar kännas riktigt bra med allt det ny-nya. Den gamla uppvaknings-avdelningen är öppen en vecka till eftersom en del av själva operationsdelen ännu inte helt har flyttat. När jag har varit där så känns det som att behöva gå in i en bunker för den nya delen är så otroligt ljus, lyxig och ”luftig”. Man vänjer sig snabbt!

På tal om lyxigt. I  morgon är jag ledig plus att vi får en extra timmes sömn i natt! Även om jag tycker allt det här med att flytta klockan hit och dit är trams, det borde vara sommartid hela tiden, så känns det just nu väldans härligt!

Kram från Ingmarie

En vanlig (var)dag

Hur mycket en del än verkar ha fest och flärd i sitt liv ( det är ju lätt att man tror det om man följer det sociala medier-flöde) så består livet trots allt mest av vardag.

I alla fall mitt.

Jag vaknar och går på toa, yogar och mediterar en stund, fixar frukost och glor ut genom samma fönster som jag brukar. Ibland från höger, ibland från vänster sida.

Beroende på arbetstid kan det därefter såklart bli olika men mestadels blir det sen träning, dusch, cykla till Kärrtorps-tuben, åka till Skanstull och sen bussen sista biten till jobbet.

Och där gnetar jag på tills det är både mörkt och sent innan det blir samma väg hem igen.

Skillnaden mot när jag kom är att jag är väldigt mycket tröttare.

Inget fancy alls med en sån (var)dag men just nu funkar det bra och jag gillar mina vardagar! Åtminstone ett tag till och så länge jag kan bryta av med lite fest och flärd-dagar. 🤩 Eller göra som i dag. Inviga ett par sprillans nya skor till löpturen! Det är ju också en slags fest!

Gillar du dina vardagar?

Kram från Ingmarie 

 

Premiär!

I dag hade nya operations- samt pre- och postoperativa avdelningarna på SÖS premiärinvigning! Det fanns ingen röd matta, champagne, musik eller ens ett tal men mängder av tårta! Och kaffe. Tårtan skippade jag men kaffe säger jag i princip bara nej till efter klockan 14.30. Dricker jag efter det vägrar nämligen John Blund att infinna sig.


Det är såklart jättefint med allt det nya och verkligen superkul att få vara med från början. Men det är också extremt mycket som inte funkar, som inte är helt klart, som vi inte har rutin på, som vi inte hittar och som behöver både förändras och förbättras för att det ska bli riktigt bra. Hade jag haft stegräknare i dag hade den garanterat blivit överkokt.  Jag fick rast först klockan 19.30. Då hade jag stått och gått non-stop sen klockan 13.10. Ja du fattar. Men det var bara att gneta på och hålla humöret uppe.

Morgonsimningen gav inte så trötta ben, coachen lät oss nämligen vila från bensparks-drillen, men det betyder inte att jag inte blev trött. För det blev jag. Mest var jag ändå glad. Morgonsim är verkligen en fantastisk start på dagen!

Nu hoppas jag en god natts sömn ska göra underverk för benen. Och skallen. Jag  tror faktiskt den glöder.

Kram från Ingmarie

I mål!

Nog för att jag gillar mitt jobb (för det mesta) och mina fantastiska och fina kollegor men det känns onekligen väldigt skönt att denna sju-dagars jobbvecka är över nu. Och att jag klarat det!

I morgon är jag ledig och ska fira stort! Faktum är att jag redan ”förfirat” lite ni dag. Det är ju ganska enkelt nu. Kuta i solen med höstens alla vackra färger så långt ögat kan nå är ju liksom verkligen som att vara på ett stort kalas! 😍

Men först ska jag sova! Länge.

Kram från Ingmarie

 

Brutalstart

Så här ser det ut på Nälstabadet en (väldigt) tidig lördagsmorgon i oktober.


En orörd 50-metersbassäng och helt tomt överallt. Förutom jag då och hela goa TS-gänget.

Nälstabadet ligger på andra sidan stan men tack och lov kan och får jag åka bil med några andra dit. Annars hade det blivit ännu tidigare uppgång. (Vet faktiskt inte ens om det går åka kommunalt vid den tiden.) Att jag ö h t går upp innan det ens börjat ljusna hör ju inte till vanligheterna (innan det blivit vintertid och är mörkt typ hela tiden vill säga) och att jag gör det för att simma i 90 minuter är snudd på ofattbart. Men hur mycket jag än hellre hade velat sova lite till så vet jag till 100% att det är så värt att kravla sig upp för! Och är man inte helt vaken innan så blir man det garanterat där! Särskilt i dag. Jösses alltså. 😳😱 Det här blev utan tvekan ett av mina tuffaste simpass ever. Vi övade på allt från fjärilsim och olika slags kickar till att köra långa intervaller och paddelövningar. Jag var trött i varendaste muskel när vi väl var klara. Särskilt i skrattmusklerna för det där med fjärilsim alltså. Vilken grej! Vem kom ens på något så tokigt?


Det bra med tidig start är dock att då hinner jag hem och kan ta en liten powernap innan jobbet börjar. Inget ont bla bla bla du vet.

Kram från Ingmarie