Bra start!

Om året fortsätter så som det varit i dag under årets första timmar kommer 2020 bli hur bra som helst! Eller förresten. Löpmässigt får det gärna vara lite bättre för även om det var ok i dag var det inte toppernbra. Benen får väldigt gärna vara en smula piggare om jag säger så…

Resten har varit absolut högsta poäng!

Du vet ju vid det här laget att jag kommit att älska iceswim och vi blir fler och fler som fattar grejen. Det här gänget jämte mig t.ex har i dag testat på för första, men garanterat inte sista, gången! Nog ser de ganska lyckliga ut?

Magnus, Inger, Joachim, Lena och jag.

Extra tufft att våga testa en blåsig dag (det är alltid lite värre då) med denna temperaturen i vattnet. (Men det sa jag aldrig innan. hehe.)

Det stämmer verkligen att man kan mer än man tror! Alla vågade våga och ingen ångrade sig även om tvivlen var skyhöga innan.

Foto:Lena Grundin

Foto:Lena Grundin

Foto:Lena Grundin

Foto:Lena Grundin

Jag njöt massor! Hade det inte varit för att de andra redan var uppe, och för det faktum att jag vet att just blåst förvärrar uppgången och efterfryset oerhört mycket, så hade jag nog varit i ytterligare 5 minuter. Att de andra gillade det vet jag för vi ska göra om det redan på måndag! (Du är välkommen såklart! Kl. 14 på vänstra bryggan bakom repan i Hellas.)

Såklart eftersnacks-fikat och den vackra himlen även bidrog till att det blev så himla härligt. Allt räknas för det är en helhet i det här.

Lena är inte bara en rackare på att simma i bassäng och i OW. Hon är minst lika bra på iceswim!

 

New Mexico + Dalarnamössor = sant!

Det hela blev ännu lite bättre senare när mörkret fallit för då fikade jag (inomhus) i Hellas Storstuga tillsammans  med Anders och lillebror Markus med sötnosarna som var på besök i 08a land.

Ja du ser! Så bra start hade jag! Hur har din varit?

Kram från Ingmarie

Nyfikenhets-längtan

Jag tror, och hoppas, att vi alla har någon slags längtan efter något vi vill göra. Något som liksom ligger och gror i bakhuvudet och som du vet du ”måste” göra för att få ro i själen. En längtan efter något som du vet kommer att ske men du vet kanske inte precis när. Vissa saker kanske förblir en längtan men då tror jag egentligen mer det handlar om att den inte är tillräckligt stark för att man ska sig tiden och energin till att genomföra det. Och ibland kan en längtan faktiskt t.o.m ebba ut och försvinna men då har man nog het enkelt väntat för länge. Jag tror nämligen också att en längtan som inte uppfylls till slut mycket väl kan dö. Rent spontant tänker jag att det är ju ganska sorgligt för grunden till den där längtan är som jag ser det en slags nyfikenhet och dör den så dör också en del av oss själva.

Så vad du än gör fortsätt längta, gör din längtan och fortsätt vara nyfiken! Det värsta som kan hända när man uppfyller sin längtan är väl i princip att det inte var lika roligt, häftigt, vackert eller härligt som man trodde. Men då vet man åtminstone det och slipper dö nyfiken.🤪

Simningen började också som en slags längtan för mig. Jag ville verkligen kunna simma så där coolt i bassäng, sjöar och hav som jag sett andra göra. Att lära sig simma har dock inte varit någon ”quick fix”, faktum är att jag kanske aldrig kommer lära mig det på riktigt, men så mycket vet jag att det varit och är värt varenda slitig sekund jag lagt ner på att öva rör att komma dit jag är nu. Jag är evigt tacksam att jag tog vara på den där längtan och gjorde den till verklighet. Nu längtar jag mest efter mer och fler simäventyr! 🥳

I flera veckor, kanske t.o.m månader, har det funnits en annan simäventyrs-längtan inom mig och i kväll blev den verklig. Jag tror att det var helt oplanerat och spontant men egentligen vet i sjuttsingen om det egentligen var det. Jag har ju som sagt var längtat och klurat ganska länge. Men det var både spontant och oplanerat på så vis att jag bestämde mig inte förrän jag kom innanför dörren efter gym- och sim-träning inne i stan. På rekordfart packade jag upp allt blött och svettigt, svirade om och packade ner handduk och pannlampa i en påse. Hann inte ens koka te som jag alltid har med mig på iceswim-äventyr.😱 Då är det bråttom och då längtar jag väldigt mycket. För det jag ville var iceswim i skymningsmörker.

Det var precis lika läckert som jag föreställt mig. Eller nej förresten, det var bättre! Mycket bättre! Förutom att det blåste så var det så stilla, tyst och fridfullt att jag nästan kunde ta på det! ❤️

 

Efter en liten stund sprang Anders förbi för att kolla läget och gjorde allt ännu lite mer magiskt genom att lysa upp med sin pannlampa.

Tänk om jag inte följt min längtan. Då hade jag missat allt detta! Så enormt fruktansvärt det vore!

Om allt blir som jag tänker och vill så kommer det även bli ett mörker-iceswim i fullmånesken.

Kram från Ingmarie

Passar på

Det är inte ofta det sker men ibland får jag och Anders extra överskottsenergi samtidigt  och samtidigt som våra fixadedärgrejernanaldriggörfördeärsåtråkiga-generna är synkade.

Då gäller det att haka på för det är då vi frostar av frysen, städar skåp, slänger lock utan burk och burk utan lock och rensar skafferiet.

Jag nöjde mig dock inte med ”bara” det. Någon timme ägnades åt att måla på två nya projekt, resplaneringen fortsätter och sen ville jag ju vara ute också.  Särskilt i dag när solen visat sig en liten stund och det varit i princip helt vindstilla. Minusgraderna kände jag nästan inte av. 12 + 12 + 14 minuter i tröskelfart höll mig rejält varm. Riktigt trött blev jag också. Bra för då vet jag att jag gjorde jag rätt.

Minusgrader betyder ju oftast även is. Tack och lov hade det torkat upp på spåren så kuta var inga problem.

Det var värre att komma i plurret… Svårighetsmässigt alltså. Jag hade sett att det fanns en liten vak i Hellas men den är främst för bastu-badarna och jag pallade helt ärligt inte varken att cykla hela vägen dit (och ffa hem i kolmörkret) eller att ”trängas” med dem.. Söderbysjön ligger förvisso bara någon kilometer närmre men är man lat så är man.

Eller kanske inte. Banka en vak i isen med en hammare krävde en del kraft och det tog antagligen längre tid än att cykla fram och tillbaka till Hellas. Å andra sidan hade jag inte velat missa detta! Så himla kul!

Och så himla härligt!

Det var inte bara jag som var där, vi är många som gillar , men det spelar ingen roll. Lugnet tränger in under huden och in i minsta lilla cell oavsett.

Och nu finns ett hål för den som vill i! Men det är bråttom för redan i morgon blir det plusgrader igen!

Kram från Ingmarie

Juldags-lycka!

Sömn alltså. Vilken dunder-honung det är! Efter att inte ha sovit ordentligt på över en vecka så sover jag som om jag vore medvetslös nu. Så där så jag nästan får trycksår för att jag sover så tungt och ligger så stilla. Men hellre det än att raggla fram dagtid och vara snurrig i huvudet p.g.a sömnbrist.

Så det var väl antagligen därför jag fick sån feeling på intervall-passet. Jag var plötsligt sömn-dopad! Kände mig både odödlig och stark som en björn! 16 x 2 min. med 1 min gå/jogg-vila + en massa spänstgrejer i backe. Såklart jag blev glad av det! Hade nog kunnat fortsätta det dubbla men jag är inte hur korkad som helst…

Och sen det här. Näst efter riktig värme och solsken är detta mitt favvo-väder. Vindstilla, några plusgrader, fuktigt och dimma. Jag älskar dimma! Den är som en slags trygg, mysig och vacker filt som liksom omfamnar allt och alla.

Bästa Ville var lättövertalad  och hakade på när jag skulle simma (Jag ska bl.a vara med i hans lag på Stockholm winterswim ) Jättekul såklart för hur mycket jag än gillar mitt eget sällskap, och hur mycket jag än gillar stillheten, tystnaden och långsamheten med ice/coldsswim, så är fint sällskap aldrig fel.

 

Blev såklart glad av att änderna ville hålla oss sällskap. De är så himla roliga!

(Som vanligt finns en liten film på Insta. @iIngmarie_yoging)

2.6 grader i vattnet och några grader varmare i luften. Oftast är jag inte i längre än dubbel tid mot (Celsius)temperaturen.  Faktum är att jag brukar känna mig ganska nöjd då också. Så var det även  i dag.

Som alltid avslutade jag med varmt te och en cookie.  (Det är nämligen en mycket viktig del av det hela.) Har jag tur fick Ville mersmak så jag får sällskap fler gånger.

Kram från Ingmarie

Julafton innan julafton

Har du också vaknat med en idé i huvudet som du inte kan släppa utan liksom bara måste genomföra omedelbums hur knasig den än kan verka? En ide som du inte riktigt begriper vad den kommer ifrån, men som antagligen legat i bakhuvudet och grott, och som också är en längtan så stark att om du inte genomför den så kommer du ångra dig för all tid och evighet.

Så var det i alla fall för mig i morse och då var det bara att göra.

På med de där speciella antifrys-kläderna , koka te, packa ner en handduk och cykla iväg ner till sjön. Jag hade t.o.m. en hammare (!!!) med mig för så sent som i går var den istäckt. Den behövdes dock inte och bra var det för då kunde jag verkligen (is-)simma! 🤩

Och jo, det var /är kallt. Faktiskt det kallaste jag varit i! 🥶 Så man kan väl säga att det blev ett slags PB? Vilken tur att jag hakade på min idé annars hade jag ju missat detta! 😍

Tyst, stilla, fridfullt, levande, vackert och så  enormt energigivande!

Om det var det eller om det bara var en ”sån dag” då allt blir bra låter jag vara osagt men bra blev den! Så där superduperbra! Som en julafton innan julafton! 🤶🎅

Simmade ett ”riktigt” pass lite senare och aldrig har väl vattnet på Eriksdalsbadet känts så varmt som just i dag! Körde det mesta med paddlar för att riktigt utmana axlar och rygg. Kände mig t.o.m så modig att jag körde i ”snabbcrawl-banan” minsann. 😁

Helt slut var jag ändå inte för det fanns krut kvar till ett gympass. Jag kände mig skitstark! 💪🏻 Och ruskigt pigg!

Armhävningar på en rörlig skivstång är mer utmanande än man tror. Prova får du se! Eller så är det bara jag som är klen…

Nu var ändå allt det braiga inte slut där. dagen innehöll nämligen även tre överraskningar!
Den första var att jag har fått veta att jag blivit utvald som ambassadör för Wolff Wear.! 😄

Wolff Wear är butiken för alla som gillar sport och uteliv vare sig den är på land eller i vatten och man kan handla både via nätet och i butik. Dessutom ordnar de bl.a en massa skojiga event och resor.  Som t.ex detta.  Inom en kort framtid kommer jag tack vare detta samarbete att kunna erbjuda dig rabatter, tips och annat skoj. Mer om det senare. Jag kom ut med en påse full av fina leksaker som jag vet jag kommer ha skitskoj med och som kommer att nötas tills de faller sönder.🤪

Så snacka om tidig julklapp! Min fina, fina vän Inger bjöd även mig och resten av gänget som var där i dag på gofika.☕️

Överrasknigarna  nummer två och tre fanns när jag kom hem. Jag fått ett paket från Cellexir med deras nya grymma produkt! Jag vet att den funkar för jag har fått tjuvyesta. Påminner igen att om du vill testa deras tillskott så får du 30% på en månads förbrukning alt 15% vid prenumeration (ingen bindningstid) om du uppger rabattkod ”ingmarie”. Bra va?😁

Paket två kom från min oas och stora inspirationskälla Skaparladan.❤️

Men vet du, det är en bra grej till! Jag har fått kompledigt i morgon! Att få det en helgdag är typ lika sannolikt och svårt som att vinna mer än 500 kr på Triss. Ja du fattar va? Gissa om jag ska leka?

Nu återstår dock frågan om detta var min julafton i stället för den på tisdag… Å andra sidan ska jag jobba då så det blir svårt att slå denna dagen oavsett.🙃

Kram från Ingmarie

Vänner

Jag varken kan eller vill föreställa mig hur livet hade varit utan vänner. Antagligen väldigt tomt, tråkigt, innehållslöst, sorgligt och meningslöst.
Jag har turen och privilegier att ha vänner i alla möjliga åldrar med olika bakgrunder och liv mot mig själv.
En del har funnits där i oräkneliga år. En del är ganska ”nyfunna”. En del träffar jag ofta. Andra med långa mellanrum. Men de är alla mina vänner!

En som jag hoppas alltid kommer vara min vän är denna bönan.

Jag fullkomligt älskar att hänga med Yvonne  oavsett vad vi hittar på. Det blir i och för sig alltid sånt vi båda gillar. Som t.ex att träna och käka.

Vi träffades förresten via Team Snabbare men det var lilla  Demi som förde oss samman ”på riktigt”. Fyrbenta vänner är verkligen fantastiska på flera sätt!

Att träffa TS-vännerna är också alltid en höjdpunkt! Jag blir lika glad varje gång även om det är snortidigt och även om jag kan bli så trött, så trött så trött att jag (nästan) inte orkar prata.

Och (nästan) inte orkar ta mig upp.

Men jag är en rackare på att repa mig, även efter mjölksyra upp i hårfästet, så redan på väg till omklädningsrummet är jag mitt vanliga jag igen. Och längtar till nästa gång. Jag har nämligen ett väldigt, väldigt kort minne också…

Kram från Ingmarie

Fredagen den 13e

Jag vet att det bara är skrock och en myt men nog är det lite mer spännande att vakna upp till fredagen den 13e kontra fredagen vilket  annat   datum som helst? För tänk om det verkligen är en ”otursdag!

Rent statistiskt har inte mina (hittills) levda fredagen den 13e varit otursföljda. Inte för att jag minns dem alla men om det hade varit så hade jag garanterat kommit ihåg det.

I dag har absolut inte varit någon otursdag. Tvärtom! (Bara jag nu inte är dumdristigt modig som vågar skriva så trots att dagen inte är slut ännu…)

Jag har inte bara varit ledig från sjukan och haft tid för både ett superbra simpass och ett lika superbra gympass. Jag har även Indoor Running-coachat ett härligt gäng på Sportpalatset. (F.ö ett av mina favvo-gym.)

Svettigt såklart och det märks att mörkret, kylan och regnet gör att många vill vara med. Men alla fick inte plats så de hade ju faktiskt lite otur…

 

Bäst av allt är nog ändå att min nya (fram)tand kom redan i dag så jag slapp vänta till måndag. Det är tur! Den provisoriska trillade dessutom ut i går igen. Tack och lov efter jobb-passet men även om jag fått den påsatt igen så hade den nog inte klarat av en hel (jobb)helg och inte ens världens bästa tandis kan ju ha öppet veckans alla dagar och timmar.

Dyrt som attan (som i princip all tandvård är i vårt land) men nu kommer den förhoppningsvis sitta där resten av mitt liv. Fin är den också.

Jag firade allt detta med lite extra gott köpe-kaffe. Bara att det fanns just där är ju tur!

Egentligen är ju alla dagar jag vaknar och kan kliva upp ur sängen för att göra det jag kan och vill ”turdagar” när man tänker efter. Det är ju faktiskt inte någon självklarhet…

Och jodå, jag vet att det är ju Lucia-dagen också men jag har inte sett, eller hört, en enda Lucia, tärna eller stjärngosse på hela dagen. Förutom dessa fina.

Hur har din fredag den 13e varit?

Kram från Ingmarie

 

Livar upp (mig själv) lite

Milde tid vilken grå dag. Jag tror minsann alla utelampor varit tända hela dygnet. Åtminstone det jag sett. På sjukan är det ju liksom tänt 24-7-365 oavsett hur det är där ute.

Fatta mig rätt. Jag kan tycka det grå är väldigt vackert! Det finns skithäftiga nyanser om man bara tar sig tid att verkligen titta. Men hur mysigt jag än tycker det är att kuta i elljusspårens sken kl 11 så blir inte direkt pigg(are) av det. Även om jag äter d-vitamin på behöver jag den riktiga solen! ☀️
Därför bjuder jag på denna fina bild från i lördags av mig, Lisa och lille Henry.😍 Den visar ju även att vi har, och kan umgås i , annat än i landstings-dressen alt svettiga/klorinerade kläder.

Kram från Ingmarie

 

 

 

I väntan på värmen

Det spelar ju ingen roll vilket väder jag helst vill ha och önskar mig, det blir vinter, kallt och mörkt oavsett. Så jag får gilla läget och göra det bästa möjliga av det hela tills jag kan dra till andra breddgrader om en si så där sex veckor. Känns förstås ruskigt långt bort men vis av erfarenhet (jodå!) så vet jag att tiden går fort. Även när man längtar!

Minusgraderna har gjort att det blivit lite småhalt i skogen men inte värre än att det går att kuta. Körde t.o.m intervaller utan problem. Sedvanlig uppvärming ca 20 min. +  3 x 10 min, tröskel + 12 x 30-30 så fort benen förmådde., utegym och nedjogg. Så härligt att kunna vara ute i flera timmar precis den (korta) tiden solen visade sig. Lyxigt!  Och man håller ju faktiskt värmen hyfast bara man håller i gång. Det blev dock ingen lång stretch-stund ute efteråt. Frusen svett är ingen hit.

Jag hann även ner till sjön, och tillbaka hem, innan det mörknade strax efter klockan 15. Tyvärr går nämligen inte elljusspåret ända ner till sjön så det gäller liksom att pricka hyfsat rätt om man vill simma i ljus.  Eller så får jag väl helt enkelt ta med en pannlampa… Å andra sidan hade jag inte velat missa detta för ännu en gång bjöd naturen på magi! Så makalöst vackert!

Änderna höll mig sällskap men de höll sig av någon anledning utanför kameralinsen. De kanske har kommit på att de är med på bild och är egentligen för blyga för sådan offentlighet. Vem vet, vem vet?

-3 grader i luften och strax under +3 i vattnet. Själva simmet är egentligen ingenting, särskilt inte nu när jag ”fuskar” med både neoprensockar och vantar, utan det är stunden efteråt innan jag fått av mig det våta och på med det varma, torra som är det svåra.

Men precis som förberedelserna så är detta en del av hela ”ritualen” och jag vill inte vara utan någon av dem Mitt kryddiga te efteråt är det godaste teet jag vet och det gör underverk för en frusen kropp. Dock inte fingrar och tår. Och det må göra ont när knoppar brister men det gör det banne mig också när tår och fingra tinar!

Om du undrar över ”hålet” på jackan så var det klant-Nilsson som lyckades stå för nära en sån där ”grill-eld” vid Hellas för någon vecka sedan. Tyckte det var ett smart sätt att fortsätta tina när teet var slut och jag hade hela vägen hem att cykla innan jag kom inomhus. Men det var alltså mest bara korkat. Egentligen spelar det ingen roll så länge det inte regnar men retsamt är det. Ska prova lämna in den till skräddaren här i byn. Annars får jag hoppas det inte regnar mer i vinter. Eller att tomten kommer med en ny.

 Kram från Ingmarie

Soldag med extra allt

Ibland har jag minsann dubbeltur! På samma dag dessutom.

1. Jobba skift och därmed kunna ha ledig dag mitt i veckan vilket betyder mycket plats ute.

2. Lyckas pricka den där lediga dagen precis samtidigt som den sällsynta solen visar sig! Och det är vindstilla!!

Jomensåattvetdu!

Det blev lite samma som förra onsdagen. Varför liksom ändra när man inte behöver? En liten skillnad var dock intervall-varianten. 4 x (5+3+1) min. Vila 1 min. Kul, jobbigt, svettigt och så vackert överallt!

Plus de där utfallsstegen i backe, burpees, spänst(nåja)hopp och utegym. Kände mig faktiskt riktigt nöjd efter det där!

Men nu är jag ju som jag är och eftersom tiden fanns före mitt yin yoga-pass i stan så behövde jag varken fundera eller möblera om i dagsprogrammet utan bara packa kassen, cykla ner till sjön och starta en av mina absoluta favorit-procedurer.

För det är en liten procedur. Men först njuter jag av att bara vara där, över det jag har framför mig och över utsikten. Särskilt i dag när det är så här ofattbart vackert! Som att befinna sig mitt i en sagobok.

Först dricker jag några klunkar te. Sen tar jag av mig kläderna och hänger dem i en exakt ordning så jag enkelt och snabbt kan få på dem. Eller förresten, enkelt och snabbt är det aldrig,  men du fattar nog vad jag menar. Faktum är att just påklädandet är det tuffaste och svåraste av allt! På tät andra plats kommer cykelturen hem.

Nästa grej är att jag går ut i vattnet upp till knähöjd och står där tills termometern mätt färdigt. Det var ju nästan ”varmt” i jämförelse mot för några dagar sedan men det är fortfarande Ice swim.

När det är gjort går jag tillbaka till land och lägger termometrarna där för jag tycker det är kul att jämföra med luften. Och du ser, det är minsann varmare i vattnet!


Varmt är väl kanske att ta i, det är som sagt var kallt, men faktum är att man vänjer sig. Och blir beroende. Jag ”fuskade” dessutom med handskar i dag (”sockar” har jag haft i några veckor redan) och jösses vilken skillnad. Det är ju just händer och fötter som drabbas först och det som gör att jag tvingar mig upp innan jag egentligen vill. Särskilt när jag är ensam för funkar inte händerna så blir det liksom svårt både att torka sig och få på kläderna hur bra jag än planerat. Oftast är det förvisso någon mer människa där men jag är tveksam till om någon vill agera påkläderska…

Hur som helst så är det sen bara att gå i igen och börja simma. Efter några minuter kom tre av ”mina” änder och höll mig sällskap. Jag tror på riktigt att de gillar att simma tillsammans med mig. (Film finns förresten på Insta om du vill se. Ingmarie_yoging )

När jag väl går upp igen är det raka spåret till handduken, av med halva baddräkten och sen på med tröja, tröja, dryrobe, av med hela baddräkten, på med brallor, strumpor, skor, vantar. Mössan rör jag inte. Tröjorna är ”framknäppta” för att jag ska slippa trä något över huvudet.

Till sist avslutar jag ungefär som jag började. Dricker te och njuter av utsikten, bedriften, endorfin-kicken, lugnet och den unika känslan av total frihet. . Och jo, jag fryser. Så jag skakar. Men det går över. Känslan däremot, den sitter i länge, länge.

Kram från Ingmarie