Simning

Samma sak men ändå helt olika

Precis som löpning kan varieras i det oändliga och i princip så mycket att det blir olika sporter fastän det är samma så kan simning det också. Som löpare kan du ju t..ex. välja sprint, ultra, bana, trail, backar, platt, asfalt, snabbt, långsamt, med inslag av olika slags hinderpark/eller vatten, med skor, utan skor osv osv. I simning kan du välja minst lika mycket. Förutom alla olika simsätt och sträckor kan du simma i bassäng både inne och ute, med och utan våtdräkt, open water i sjö/hav/flod, i värme, i kyla, snabbt, långsamt osv. osv. även där.

Bäst gillar jag nog sjösim på sommaren. Helst ska jag inte behöva mer än en baddräkt eller tunn våtdräkt. Men jag gillar även bassängsim! Enkelt och smidigt och ibland får man på köpet även trevligt sällskap fastän man kommer dit solo. Simmare är nämligen oftast både trevliga och sociala som attan!I dag hade jag egentligen velat simma med TS-gänget men det var fullbokat.😱 Så jag sov en timme extra i stället och träffade ändå både två av coacherna plus några andra trevliga att babbla lite med i pauserna. Bra gick det också! Inomhus, varmt och ett relativt långt pass med både teknik och intervaller.

Andra passet var också simning men helt annorlunda. Kallt, kort och alldeles makalöst härligt! Nu är det ice-swim på riktigt!

 

Fortfarande varmare i vattnet. 😉

Det krävdes många koppar varmt te och ett ordentligt gym-pass för att jag skulle bli varm igen. Men jädrans vad gött jag mår efter en sån här (hel-ledig) dag!

Kram från Ingmarie

Smart drag

Egentligen hade jag tänkt kuta intervaller i dag men jag tänkte om. Inte för att jag varken har ont eller kände mig omotiverad utan för att jag tänkte att jag skulle vara lite smart. Och visa att jag trots allt har lärt mig lite av mina misstag. 🤪

Anledningarna var i stället flera andra men nog så viktiga för att jag skulle ändra mina planer.  Dels har jag kutat ganska många dagar på rad nu. Dels har det varit tuffa dagar på jobbet och särskilt i går kväll när jag både fick klen rast och jobba över. Somnade därför sent och missade de viktigaste sovtimmarna mitt på natten när kroppen reparerar sig som bäst. Dels så hade jag också chans att få extra fint sällskap i bassängen.🥳

Så jag valde först Stadion-gymet. Det är helt ok men det tillhör nog inte ens ett av mina topp-10 favvisar.

Det ligger dock väldigt nära  GIH-badet som öppnat igen efter en lång renoverings-stängning. Hoppas det håller sig så här fint och fräscht länge! Och att jag och bästa Lisa kan få till många, många fler  poolrun-pass där framöver!

Nu för tiden kan jag ju i princip inte vara i en bassäng utan att även simma. I synnerhet inte i en ny fin med gott om plats. Det vore ju en dödssynd! Den funkade för övrigt fantastiskt bra att både simma och bli trött i.🤩

 

Löpintervallerna finns kvar och ännu är inte veckan slut även om jag ska knega min tredje (!!!) helg i rad. Alldeles för många, jag vet, men belöningen kommer!

Kram från Ingmarie

Fart

Onsdagarnas morgonsim heter rätt och slätt ”fart” och innebär just precis det.Massor av olika intervaller och tuffa drills.
Precis som alltid när klockan ringer i snorottan undrar jag hur i all sin dar jag tänkte när jag bokade in mig. Intervaller jättetidigt

Men precis som alltid tar det inte många minuter i plurret förrän jag minns. Det är galet jobbigt men allra mest galet skoj! Efteråt är jag alltid så där löjligt nöjd och glad som man nog bara kan bli när man kört, och klarat av, ett intervallpass.

Tränings-intervaller vill säga. Jobbet är ju också en slags intervaller men även om det kan vara ”roligt” och nog så svettigt så blir jag inte alls lika glad och lycklig av dem. Åtminstone inte på samma vis. Däremot kan jag bli väldigt nöjd. Och fartfyllt är det!

Kram från Ingmarie

Hur orkar man?

Jag förstår på riktigt inte hur de som inte tränar orkar med vardagslivet i allmänhet och den typ av jobb jag har i synnerhet. Vilket jobb som helst som kräver minsta tanke- och rörelseaktivitet förresten.

Det är ju inte enbart för att det krävs åtminstone ett litet mått av både kondition och styrka för att orka jobba. Här vet jag att en del faktiskt resonerar som så att de går och lyfter så mycket på jobbet att de inte behöver träna. Jag tänker tvärtom. Att just därför är det extra viktigt att träna sin kropp så att den orkar allt det där.

För att orka tänker jag även på skallen. Vi vet numera att hjärnan mår bra av rörelse och att träning bl.a ger bättre sömn, bättre tankeförmåga och massor av må-bra hormoner. Dessutom upplever jag att man liksom ”rensar bort” en himla massa skräp-tjatter som ligger där och maler när jag får träna. Glad blir jag också!  Just i dag är jag extra tacksam över att jag var glad-boostad när jag kom till jobbet för det hjälpte mig garanterat att orka som jag gjorde.

Hur tänker du om detta?

Kram från Ingmarie

Äntligen måndag!

Måndag betyder ju tidig simträning. 😄 Därför tokälskar jag just den dagen. Bästa veckostarten om du frågar mig. I dag var det Pål  som var simcoach. Det är f.ö han som en gång i tiden startade Team Snabbare. Tack för det säger jag! Annars hade jag ju inte haft detta roliga inkl. alla goa kompisar.

Att ha olika coacher är faktiskt oftast väldigt bra. Man får annan input, saker sägs och förklaras på olika vis och nya ögon ser andra saker. Pål gav mig några riktigt bra tips och aha-upplevelser. i dag.  Lika häftigt varje gång! Så nu ska jag jobba extra med var jag sätter i höger arm och hur jag sätter i båda.

Planen för dagen var att jag även skulle köra ett gympass efter jobbet. Men det sket sig om jag säger så. Eller rättare sagt, jag bara orkade inte efter en lång dag på benen plus rejäl övertid. Men ett av två är inte fy skam och absolut väldigt mycket bättre än noll av två.

Kram från Ingmarie

 

 

Fredags-röj

En löne-fredag kan vara precis hur festlig, slö, slapp, flärdfull och flådig som helst men också hur fullspäckad  svettig och maxad som helst. Jag tror jag vågar påstå att min mest varit det sistnämnda…

Den var förvisso arbetsbefriad men det var också mycket som skulle hinnas med. Tandläkar-besök (felfria tänder förutom en som skadats av yttre omständigheter och måste fixas), handla, läkar-besök (inget allvarligt men kräver åtgärd), göra matlådor till helg-jobbandet , telefonsamtal samt fixa några smågrejer inne i city. Ta sig fram inne i stan är i princip alltid en (stressig) utmaning men kanske särskilt en lönefredag-eftermiddag när typ alla som är sugna på att hänga någonstans på AW verkligen gör det. Plus allt transporterande hit och dit med cykel och tuben. Det tar sin lilla tid bara det. 😬

Sen ska det ju tränas också! Och det är såklart festligt!🥳

Gymet var totalt knökfullt när jag var där men det gör mig inte så mycket. Tvärtom faktiskt. jag blir mest bara ännu mer inspirerad. Till en viss gräns förstås. De där som ska sitta (till 98% sker det just sittande) och pilla med telefonen  i en massa minuter mellan varje set kan göra mig en smula irriterad. Man måste verkligen inte ha telefonen med sig alltid och hela tiden vara tillgänglig och absolut inte när man tränar. De har nog inte kollat på Anders Hansens ”Hjärn-program”... 🙄 Faktum är att jag inte riktigt kan begripa hur man ö.h.t. kan träna/fika/umgås samtidigt som man håller på med telefonen. Inte enbart för att det är taskigt mot andra, särskilt om man t.ex fikar, men också för att man tappar ju fokus! Eller så är jag bara gammeldags.😁

Passet blev bra i alla fall och jag blev både svettig och trött. Som vanligt alltså. Fredag eller ej. 😀

Ledig vardag brukar vara svårt att få tränings-sällskap av ”vanligt” folk. Alltså sådana som jobbar kontorstider. Därför är det himla bra att jag har likasinnade som jobbar lika ojämnt och oregelbundet som vad jag gör. Per t.ex! Simma ensam är kul men simma med sällskap är banne mig dubbelt skoj! 🤩

Kram från Ingmarie

Premiär!

I dag hade nya operations- samt pre- och postoperativa avdelningarna på SÖS premiärinvigning! Det fanns ingen röd matta, champagne, musik eller ens ett tal men mängder av tårta! Och kaffe. Tårtan skippade jag men kaffe säger jag i princip bara nej till efter klockan 14.30. Dricker jag efter det vägrar nämligen John Blund att infinna sig.


Det är såklart jättefint med allt det nya och verkligen superkul att få vara med från början. Men det är också extremt mycket som inte funkar, som inte är helt klart, som vi inte har rutin på, som vi inte hittar och som behöver både förändras och förbättras för att det ska bli riktigt bra. Hade jag haft stegräknare i dag hade den garanterat blivit överkokt.  Jag fick rast först klockan 19.30. Då hade jag stått och gått non-stop sen klockan 13.10. Ja du fattar. Men det var bara att gneta på och hålla humöret uppe.

Morgonsimningen gav inte så trötta ben, coachen lät oss nämligen vila från bensparks-drillen, men det betyder inte att jag inte blev trött. För det blev jag. Mest var jag ändå glad. Morgonsim är verkligen en fantastisk start på dagen!

Nu hoppas jag en god natts sömn ska göra underverk för benen. Och skallen. Jag  tror faktiskt den glöder.

Kram från Ingmarie

(En slags)Triss-vinst

Ha mini-trainingcamp på hemmaplan är bra fint det! Jag ju vet precis hur jag ska utnyttja alla guldklimpar till max plus att det (nästan) alltid finns det någon som vill haka på när jag vill ha sällskap. Vilket jag oftast vill!

Trots att jag haft massor av familjemys hos både mamma, Ulf och Mogge-hunden samt hemma hos lillebror Markus med familj har det blivit tre riktigt bra träningspass. Med bästa sällskapet alla kategorier.

Jag och Sara var typ först in när grindarna öppnade på Arenabadet i morse. Men tvåa i plurret. Någon snabb rackare hann före. En man. Måste varit för att han bara skulle ha ett par mini-badbrallor på sig. Och inte hade någon att snacka med. Sara är en hårt satsande skitbra triathlet med coach och spikade program. Jag bara hakade på. Som en liten parasit körde jag samma pass som henne. Och överlevde! Framförallt blev jag inspirerad på många sätt och vis, inte bara träningsmässigt, för Sara har alltid den effekten på mig.

Goggle-ögon får man oavsett hur bra man är. På så vis är även simlivet rättvist.

Lagom till frukosten smält undan var det dax att hämta upp bästa Karin för en löprunda. Samma Karin som jag haft förmånen att få kör en del swimrun-race med och som är en av de där som alltid kan prestera oavsett hur ”dåligt/lite” de tränat. Så om det finns något som kan kallas naturbegåvning så har hon det. Dessutom är hon världens trevligaste och ödmjukaste.

Vi tog ”Sperlingsholmsrundan”. Det är en av de där rundorna jag ogärna vill missa när jag är hemma. Jag är ganska säker på att Karin, som aldrig sprungit rundan innan,  inte kommer vänta på att kuta där igen tills jag kommer ner nästa gång. (Observera förresten hur synkade vi är!)

90 minuter njutarspring blev det. Men inte nog med det! Lite senare fick jag hennes sällskap i den andra av stadens bassänger. Ännu ett bra pass in på simkontot. Inte utan att jag känner mig överlycklig!

I morgon blir det något helt annat. Fast ändå inte. Bara hoppas att jag inte springer helt tok, missar ett tåg och/eller svälter ihjäl..

Kram från Ingmarie

På annat ställe

Det är lätt att ta mycket för givet i dagens super-hightec samhälle men när man tänker efter lite så är det ju galet häftigt hur vi kan förflytta oss nu för tiden. På ett litet tjillenix kan vi fara genom vårt land och därmed tillbringa förmiddagen på ett ställe och några timmar senare göra något helt annat på något annat ställe. Denna gången har jag gjort det tack vare tåget. Visst är det förresten ett resa på räls ett bra sätt att ta sig fram på? Jag älskar det! Så skönt att kunna läsa, fika, sova, gå på toa, käka och bara vara samtidigt som man färdas fram och kan njuta av utsikten.

I går morse var jag på 08a gymet och lekte runt. På kvällen var jag i en av Halmstads simhallar och lekte.

Jag var faktiskt i samma simhall även i dag. Men körde ett helt annat pass, hade annan bana och  annan badmössa. Ombyte förnöjer heter det ju. 😄

Men jag behöver egentligen inte så mycket ombyte för att vara förnöjd. Slingorna på Galgberget har jag kutat så många gånger att jag är tveksam till om det ens går att räkna så långt, ändå tröttnar jag aldrig. Det blev ett bra intervallpass på fem-kilometersspåret (hyfsat kuperat) + hopp&skutt i backe.

Sen var jag trött.

På tal om hightec så hade min ”moderna” och ”flådiga” klocka (läs en begagnad Suunto) laddat ur sig så jag tog min väldigt gamla Casio till hjälp.

Ingen Gps, puls, app-anslutning eller blittenblatten men jäklar så pålitlig och bra! Nytt är minsann inte alltid bäst.

I kväll käkade jag middag hos en kär (lek)kompis och mitt på dagen käkade jag hos mamma. Snacka om lyxigt och så mysigt! Som extra bonus denna fina dag blev långpromenaden i sagoskogen tillsammans med mamma och Morgan. Den killen vet hur livet ska levas på enklaste och bästa vis. Det räcker att ha pinnar! Ju större ju bättre.

Kram från Ingmarie

En härlig måndag

Tro det eller ej men jag är inte alltid sugen på att träna. Ibland inte ens att gå ut. 😳 I morse gjorde regnandet att det var ännu svårare att se ut genom våra fönster (de behöver verkligen putsas) pga regnandet och jag var minst sagt osugen på att ta mig ut. Men såklart jag gjorde det. Och såklart det inte var i närheten av så ”hemskt” som jag trodde det skulle vara. Eller rättare sagt inbillade mig att det skulle vara. Efter alla dessa år borde jag ju ha lärt mig att det alltid är värst att stå inne och titta ut. Men tydligen inte. Tur att jag i alla fall lärt mig att inget blir bättre av att sitta inne och häcka.

Det blev en riktigt härlig löptur!

Bra att jag inte är rädd för att bli blöt. Eller skitig. För då hade det blivit lite krångligt.🤪

De där nästan två timmarna i skogen gjorde mig inte bara blöt, glad och varm. Ute-simsuget blev jättestarkt! Egentligen hade jag bestämt redan innan att det var i dag det skulle börja så det fanns där någonstans  i bakhuvudet. Så här är det nämligen. Om man inte börjar med kallsim/sprada nu så blir det bara svårare och svårare ju kallare det blir. Sprada/bada/simma några meter är inga problem men jag vill klara mer än ”bara” det. Och då behöver jag börja vänja kroppen. Nu. Så jag bytte bara om till torra kläder och tog hojjen ner till Söderbyskjön. Det är ingen trängsel där nu om jag säger så.🤩

Och ja, det är svalt och ja det går att lära sig möta kylan. Det viktigaste ”knepet” är att andas lugnt. Och att öva! Precis som med allt man vill lära sig.

Jag gjorde även en liten film på det hela. Kanske kan den inspirera? Eller avskräcka.🤪

Drygt 7 minuter simning blev det så inget märkvärdigt alls. Men en början. Jag ville se hur jag reagerade plus att jag ju skulle cykla hem också och då är det inte så bra att tokskaka. Men nu är den igång! The coldswim som så småningom, när det är sub 5 grader i plurret, kommer bli iceswim.😄🙏🏻❤️

Har du provat? Vill du prova?

Kram från Ingmarie