Simning

Lätt(?)road

En annan grej jag funderar på förutom den där boken, och en miljard andra saker, är om jag är alldeles ovanligt lättroad.

Inte så där så att jag nödvändigtvis skrattar men så där så jag blir pirrigt glad i magen.

Umgås med vänner är ju ganska ”normalt” att bli glad av. Liksom att se roliga filmer, uppleva en vacker plats eller få ett fint litet meddelande av något slag.

Men hur är normalt är det att bli lyckorusig av att få träna på ett gym?

Eller köra vattenlöpning runt, runt, runt i en bassäng.

I bästa fall kan man få byta varv emellanåt om man är solo i plurret. Eller lyssna på när andra babblar om precis allting. (Skulle kunna bli en bok av det också…) Annars händer det inte så mycket. Man bara rantar på.

För att inte tala om att simma fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och… ja du fattar. När man vattenlöper så ser man åtminstone omgivningen. När man simmar ser man… kakel! Och en svart fet rand med lite streck tvärs över emellanåt. Och kanske något litet plåster, en hårsnodd, ett mynt eller något annat spännande.

Men det är kul! På riktigt! Och supersocialt! Extra skoj blir det när jag som i dag hade sällskap av bästa Micke. Tiden bara flög i väg!

Och kanske det är minst lika oförklarligt att man kan tycka 90 min toksvettig yoga i en verkligen hot sal är bland det roligaste man kan göra en fredagskväll. Men den som upplevt Pernillas klasser på Yogainstitutet vet precis vad jag menar.

Bästa Maria vet! Hon är nämligen minst lika lättroad som jag.

Fyra pass på en dag. Jag kanske inte bara är ovanligt lättroad. Jag kanske även är ovanligt lättövertalad. Särskilt av mig själv. 😳

Kram från Ingmarie

Intervall-onsdag med extra allt!

I skrivande stund är jag helt slut i rutan. What a day! Skitskoj men också skitintensiv.

Bl.a har jag testat ett nytt jobb i dag. Eller kanske snarare nygammalt. Jag får nog bara inse att jag är en akut-sjuksköterska in i blodet även om jag inte riktigt vill fatta det. Fortsättning följer…

Löpintervallerna gick oväntat bra. Älskar verkligen Galgberget! En unik oas.

Det jobbigaste var, som nästan alltid, upp- och nedjoggen. Uppjogg för jag dels inte kommit i gång och dels för att det bara är i princip uppför, och nedjogg för att då är jag ju helt enkelt trött! Det är ju liksom lite det som är själva grejen med intervaller. 😜

Men kul är det och jag är lika tacksam varje gång att jag kan. Faktiskt!

Springa intervaller är jobbigt och simma dem är minst lika jobbigt om än på ett helt annat vis. 90 minuters drillande av bästa Pedda och man är trött i varenda cell men också så där löjligt lycklig i absolut hela kroppen!

Tänk att det skulle ta mig över 50 levnadsår innan jag skulle begripa hur vansinnigt kul simning är och vilken höjdare det är att simma i grupp. Särskilt med min härliga klubb. Jag älskar dem av hela mitt hjärta! Spelar ingen roll att jag är långsammast och ”sämst” av alla. Jag dör glädjedöden om och om och om igen! Tänk att jag gör detta liksom. För mig är det en hisnande känsla!

Kram från Ingmarie

Hemma i hemstaden

SJ fixade så jag kom 1,5 timme sent till familjemiddagen i går men jag kom åtminstone fram. Man får vara tacksam för sånt i dessa tider. 😜Och det fanns mat kvar till mig. Så det blev bra till slut och det är så himla skönt att vara här igen.

Det är värsta sommarvädret och även om jag dels knegat, och dels förlagt all träning inomhus, så är det superhärligt. Lite dålig planering av mig men jag vågar inte spänna bågen för hårt med löpträningen även om ryggen känns helt ok nu. Det kommer ju fler fina dagar och fler chanser till uteliv. I flera timmar hade jag dessutom sällskap av goaste, roligaste, sötaste och härligaste Morgan. Det hjärta som inte smälter eller blir lyckligt av honom hoppas jag inte finns för då är det illa…

Körde poolrun i ”egen” bassäng och styrka på nyrenoverat gym vilket minsann inte är fy skam. Hade senaste fintröjan på också!

Måndag i Halmstad betyder numera simpass x 2 med klubben på Halmstad arena. Bara så du vet om du har vägarna förbi. 😍

Första timmen är det fokus teknik med min superduper swimrunpartner Peter. Skitskoj! Kände mig stark och var för en gång skull varken sämst eller sist.

Direkt efter är det 90 min. extra allt med Pedda. Han som simmat i OS. Say no more liksom…

Jag vet inte riktigt hur mycket andra pallar men efter nästan två timmar (3 om man räknar in förmiddagen) var jag rökt, slut och väldigt färdig med bassänglivet.

Men också ruskigt nöjd!

Och helt inlåst har jag ju såklart inte varit. Frakten mellan allt sker ju tack och lov utomhus och det här kan väl få vem som helst att dö lyckodöden?

Kram från Ingmarie

Julafton i september?

Tomten är tidig som attan i år eller hur förklarar man annars en sån här dag?

• Har fått ett bautapaket fyllt med ”godsaker” från Mighty sport. Jag kommer ha extra energi och näring låååång tid framöver nu! 😍

•Ett helt fantastiskt vattenlöp-simpass mitt på dagen. Skulle kunnat simma forever and ever and ever and ever and… ja du fattar.😍

• Hot vinyasa samtidigt som regnet strilar utanför. Sjukt lyxigt! Och så sköööööönt.

• Möjlighet att gratis få köra Allgau Swimrun om 2 veckor. Jag och Peter vill förstås men plånboken skriker noooooooo. Så där var det bara en halv julklapp. 😜

 

• Besök på bästa Trispot! Igen. Denna gång var det dock även å jobbets vägnar men jag har även lånat med mig två par Hoka-skor för att testa. Rent spontant satt de som gjutna och jag hoppas verkligen, verkligen de funkar på mina krångelfötter.

• Förfrågan en andra gång om jag vill vara farthållare i morgon på Lidingöloppet. Jag hade faktiskt sagt nej innan, för ryggens skull, men jag är ju inte bara galet lättroad. Jag är även galet lättövertalad när det gäller sånt här. Dealen är att jag får hoppa av om jag vill och behöver.

Så jag sa ja!

Det är svårt (kanske t.o.m omöjligt) att tacka nej till långpass med service, sällskap, vacker runda och gratis mat efteråt. 😄

Efter allt detta är frågan förstås om tomten kommer på den ”riktiga” julafton också…

Kram från Ingmarie

Intervall-dag

Nästan-ledig onsdag betyder att det finns massor av tid till att träna. Och vila. Båda behövs som bekant för att det ska bli progress.

Är kroppen dessutom (fortsatt) pigg så är det lika bra att passa på att gasa tänker jag. Lite vill jag ju allt spänna den där välkända bågen.

4 x 3-2-1 min. med gå/joggvila på förmiddagen. Plus upp-och nedjogg och hopp&skutt i backe. Jobbigt, ja, men på något märkligt vis också vansinnigt skoj!

Eftermiddagen tillbringades i Eriksdalsbadets vatten. Tillsammans med halva 08a land. Okej, överdriver väl en smula där men många var det. Fast jag tänker att det är bra för så är verkligheten i Open water. Där får man parera och vara beredd på att både trängas och andas minimalt när det skvalpas som livligast. Men jag var pigg och kände mig lite kaxigt tuff så jag körde mina tänkta intervaller. Skitskoj det också!

Som sagt var, jag är lättroad. Och det ska jag fortsätta med för det är roligast tycker jag!😄

Kram från Ingmarie

Laddar för att orka chilla

Det här att vara (nästan)ledig på de flesta onsdagar är verkligen fett najs som kidsen säger. Och eftersom jag nu måste hålla mig lugn i hela två (!) dagar innan den där lördagsaktiviteten så tänkte jag att det var lika bra att jag rastade av mig ordentligt i dag. Är man endorfinknarkare så är man och ”måste” liksom bunkra lite. Om det nu ens går. Men hellre det än annat knarkande tänker jag. Endorfin- begär och abstinens är trots allt mer eller mindre helt ofarligt.

Hur som helst är jag grymt nöjd med denna träningsdag och ännu nöjdare med att hela kroppen ville vara med. För att inte tala om tacksam!

Att kunna bli trött av att kuta hårt är nämligen ingen självklarhet även om man kan springa. Du vet så där så man liksom är slut i kroppen för att den jobbat och inte för att den är seg. Det är milsvidd skillnad kan jag berätta.

Har absolut ingen aning om varken fart eller distans på den där bunten av 2- minutersintervaller jag gjorde men jag vet med bestämdhet att jag blev trött på ”rätt” sätt. Och att känslan var bra. Det är viktigast för mig.

Som jag skrivit typ 2317 gånger innan så prioriterar jag en kort powernap så ofta jag bara kan. Inte alltid det funkar förstås men en sån här hemmadag är det perfekt! Sen var jag redo för bassängen och eftersom jag var i intervallmode så blev det lite sånt även där. Fördelen med simintervaller är att jag är så kass på att simma ”fort” att när jag väl försöker blir jag snortrött på nolltid. Syrebrist är inte att leka med! Eller jo förresten. Det är ruskigt ”skoj” faktiskt. I alla fall när man får vila…

Som avslutning på denna dag hade jag egentligen tänkt att ”bara” köra ett Hot vinyasa-pass men så ”råkade” jag se att i princip direkt efter var där även ett Heat-pass. Hur skulle jag kunna motstå en sån kombo? Nästan två timmar i hot-salen är ju mjumma om du frågar mig. Jag svettades utan tvekan mest av alla ( bildbevis saknas men vittne finns!) och efteråt ser man ut typ så här.

Och vill helst bara göra det här:

Någon vidare träningsvärk från i går har jag alltså inte. Men den kanske ligger på lur och tänker addera sig med dagens begivenheter. Undra om man kan akutbeställa färdtjänst…😜

Kram från Ingmarie

Otippat

I går jobbade jag på en mässa från tidig morgon till sen kväll. Riktigt skoj trots att det väl inte egentligen precis var mitt ”favvo-område” men det är lite bra att vidga sina vyer. Man lär sig alltid något nytt. Om inte annat att man onekligen kan nörda in sig på det mesta.

Dessutom lyckades jag vinna ett jättefint pris i en tombola trots att jag precis sagt att jag aldrig vinner på lotteri. Ibland är det bra när man har fel!

Att stå så där rakt upp och ner timme efter timme är inte direkt ” jobbigt”, och absolut helt osvettigt, ändå förvandlades benen till två stumma stockar och det var nära på att jag inte orkade cykla hem efteråt. Märkligt fenomen det där…

Hade därför inga som helst förväntningar på pigga ben i dag men något måste hänt under natten för de ville testa intervaller! Bara så där! Något jag inte gjort sen tre evigheter tillbaka pga ryggen men t.o.m den var på bra humör. Hjärnan var ändå lite klok så jag hejdade mig efter 16×60-30, hopp&skutt i backe och utegym.

Snacka om att det svänger snabbt. Åt alla håll. Bara tacka och ta emot när det svänger framåt.😄

Simningen gick också bra. Känns hyfsat stabilt där just nu och jag är tacksam som attan för det!

Vattenlöpningen var mest för själen och det blev liksom dubbelbra när jag hade hela härligheten för mig själv. Ja alltså inte hela badet utan egen bana.😄

Kram från Ingmarie

Mini-traingcamp

Man behöver minsann inte åka långt bort för att ha lite trainingcamp. Det funkar alldeles utmärkt att börja utanför sin egen dörr. Åtminstone för mig. Antingen en weekend eller så här mitt i veckan om man har turen vara ledig som jag varit i dag. För ledighet är nästan ett måste. Särskilt om man vill få till en powernap mitt i allt. Och det vill man för det är ju en del av hela grejen.

Planen var till så sent som i går kväll att jag skulle köra Swimrun med Annelie och fransmannen JC men de fick förhinder så jag tänkte om. Var helt enkelt inte så sugen på att simma solo. I stället blev det Hammarbybacken . Dels för att det var väldans längesen sist och dels för att jag garanterat kommer ha nytta av det om en och en halv vecka.

Körde typ samma som förra gången. Sex varv á 2.4 km och 2 backar upp och ner. Dvs totalt 12 backar upp och ner. Sträckan får du räkna ut själv.😄

Jag är ingen ”krigare” men jag gillar att tänka och agera som om jag vore det. Annars hade jag nog aldrig ens börjat på det här backprojektet för det är inte precis något myspass. Totalt med dit- och hemlöp på kuperade spår så blev det 2.5 timmars svettigt jobb.

Jag är ganska mör efter sånt där. Det är då den där powernapen är så himla skön! Efter dusch och mat vill säga. Och på tal om mat så var detta mitt bränsle på passet.

Bra grejer det där! Dessutom är de extremt noga granskade och finns med på en av få säkra Anti-doping listor.

Eftersom det inte blev Swimrun, och därmed ingen simning, så tog jag hojjen till Eriksdalsbadet. Är det mini-traingcamp så är det. Då fuskar man inte med SL.😉

Fördel ledig dag, förutom att man är just ledig, är att man kan undvika den där tokrusningen som blir när alla som slutat jobbet ska i. Hann precis bli klar! Bra gick det också! Otroligt så mycket skoj man kan ha i en liten 25-metersbana.

Sen var det ju den där påsen jag inte fick med hem i går från Trispot. Cyklade dit efter simningen för att hämta den men det blev ingen påse. Det blev en hel bag!

Men så där blir det ju alltid när jag går in i den affären. Finns nämligen ingen bättre och roligare butik för sportnördar i detta land.

Detta är vad som låg i förresten. 😄 OW-våtdräkt, goggles och väst med fickor för t.ex gels att ha innanför våtdräkten vid ffa Swimrun.

Sista ansträngande aktiviteten denna dag blev att cykla hem. Halvvägs över den där backen…

Ruskigt bra dag tycker jag! I morgon blir det lugnare men därmed inte sagt att det blir lugnt.

Kram från Ingmarie

Heroes!

Det finns väldigt många olika slags hjältar och hjältinnor men när det gäller sport så är det vissa jag hyllar, ärar och beundrar lite mer än alla andra. Antagligen för att jag ganska enkelt kan sätta mig in i deras prestationer.

Ta tex ”riktiga” ultralöpare. Dvs de som springer (mycket) över 5 mil. I helgen gick UTMB. 17 mil och 10 000 höjdmeter i Alperna. Helt sanslöst! Går det ens att fatta hur långt det är på platten?😳

Sen har vi alla de som lyckats bli en Ironman resp. en Ironwoman. Som simmat 3.86 km, cyklat 180.2 km och sen direkt kutat 42.195 km. Respekt! Ärligt talat begriper jag inte ens hur man klarar av träningen.,,

Men de allra, allra största hjältarna och hjältinnorna, i min värld, är de som genomför ÖtillÖ. I synnerhet som den var i dag. Höstrusk med vindar som gjorde att havets vågor blev höga som små hus. Tror du mig inte så kolla filmer och bilder från t.ex hemsidan och FB. Helt sanslöst!

Ändå lyckades Daniel Hansson och Jesper Svensson ta sig i mål på en ny rekordtid! 7.58.06. Daniel är f.ö den ende som klarat att ta sig sub 8 timmar två gånger. Tänk dig bara. Om du kan. 75 km från Sandhamn till Utö varav 10 km simmandes och resten springandes. I regn , över hala klippor, i havets höga vågor, på sliriga stigar, branta backar både upp och ner, i absolut obanad terräng samt upp och ner i havet 22 gånger.

På något vis är det både fattbart och ofattbart. Fattbart för det går ju uppenbarligen. Ofattbart för det är en helt makalös prestation!

Min mesrunda i skogen är ju typ ingenting i jämförelse men bättre än inget.😀

Kameran lämnade jag hemma, den hade ändå inte klarat regnet, så det får bli en liten solskensbild från andra tider. De är ju också en slags heroes som kan växa sig så ståtligt höga på bara vatten och solljus.💕

Så berätta, vilka är dina sporthjältar och sporthjältinnor? Kram från Ingmarie

På laddning

I morgon är det race igen och jag är jättepirrig! På ett bra vis. Du vet så där som man blir när man ser fram mot något och liksom nästan dör längtandöden. Jag kommer nog behöva påminna mig själv om detta både före och under tiden i morgon men nu är nu och sen vet vi inget om. Det kommer säkert bli livat i havet men jag känner mig trygg med att veta att jag har Peter med mig hela vägen. (Fördel Swimrun!)

Min s.k form är ju som den är och vi har inga mål mer än att ha kul och köra på så mycket min kropp pallar. (Peter är ju en Ironman-say no more…)

Laddat med (tror jag) lagom mycket mat, yoga och bassängövningar.

Men vem vet vad som är lagom egentligen? Bara hålla tummarna att kroppen är åtminstone hyfsat pigg i morgon så Peter slipper släpa mig och att ryggen är glad. Och att alla prylar är med! Jag är garderad för allt. Tror jag…

Fick i alla fall inte plats med mer i packningen så nu får det bli som det blir.

SL är nämligen segare än mig en (lördags)morgon så jag bor på hotell i natt. Känns helt ok..😄

Kram från Ingmarie