Simning

Ett riktigt (sko)äventyr

När jag var på det där fantastiska 24-timmars äventyret förra helgen var jag inte bara löjligt lycklig. Jag var visst löjligt disträ och glömsk också. Eller om det hängde samman. Vem vet.  🙄Hur som Swimrun så glömde jag mina braiga, och nästan sprillans nya, Newton trail-skor vid sjön. Och jag kom inte på det förrän jag packade upp många timmar senare. Trodde aldrig de skulle vara kvar men snälla Ingrid  åkte ändå dit för att kolla och minsann! De stod kvar! I sin skopåse. Nästan ofattbart.


Sen dess har jag försökt klura ut hur de ska komma till 08a land utan att jag ska behöva längta allt för länge. Lösningarna har varit många. Allt från att sätta dem på bussen till att skicka dem med posten. Men ibland löser det sig enklare än man ens kan drömma om. 🙏🏻 Min vän Carolina, hon som bor i Falun och är en av de mest fantastiska yogalärare du kan hitta på vår planet, skulle ner till 08 a land just denna dag. Och hon hade plats för just mina skor! Så från Ingrid, via kollegan Robert, kom de till Carolina som via ett stopp i Vallentuna tog dem till Medis där jag mötte upp.

Nu står finingarna här hemma igen och verkar helt redo för nästa Swimrun-pass. De hade ju t.o.m hunnit torka.😃


Själv har jag inte varit fullt så äventyrlig i dag. Förvisso var Hot mojon i en fes-ljummen sal, men det var mest snopet. Vattenlöpningen och simningen var däremot i perfekt temperatur! Så här skulle det vara alltid för nej, jag kommer aldrig att tröttna på sol och värme. A-l-d-r-i-g.


Lunchen blev dock inomhus och The Plant’s vegokäk var som alltid himmelskt plus att jag hade världens bästa Karin som sällskap. En absolut oslagbar kombo.


Kram från Ingmarie

Rivstartar veckan

Ny vecka igen och det är lika bra att rivstarta tänker jag. Eriksdalsbadets utebad öppnade i dag och jag var såklart där. Man ska hålla i de goda rutinerna enligt mig och att alltid vara med på utebadets öppningspremlär är en av mina absolut bästa. Ville nästan inte sluta simma men till slut var jag ju tvungen. Även plikten behöver sin tid.


Men jag gillar ju mina jobb så det var ändå helt ok. Ett av dem innebar t.ex att köra ett crossfit-inspirerat pass ute i kvälls-solen med fem andra härliga Urban Tribes brudar.




Och testa nyaste Tom tom adventure klockan. (F.ö grymt bra!)



Och eftersom det var måndag festade jag med lyxig lunch på Paradiset Sickla. Enda negativa där är att det är så hiskeligt svårt att välja mellan alla (vego)godsaker. Men jag lyckades superbra!



Hur har din vecko-start varit?

Kram från Ingmarie

Lyllos mig!

Som varit ledig nästan hela denna makalöst härliga fredag! 25-27 grader i luften och 10-12 i vattnet. Perfekt Ingmarie-väder och som gjort för Swimrun! Skippade både heatseeker-tröjan och vantarna. Var så exalterad att jag glömde paddlarna med men det var nog bra för då fick mina stackars armar och axlar vila lite. Ofattbart att jag en gång i tiden inte fattade varken hur eller att man kan bli mosig i dem. Nu för tiden har jag idiotsäkra tips.

Det blev en magisk runda. Det är så vansinnigt vackert överallt att man får ont ögonen. 90 min inkl 9 simningar och jag frös inte en sekund. Tvärtemot svettades jag så mycket att det blev omöjligt att säga vad blötan på mig bestod av. Skulle kanske valt sommardräkten… Ungefär så här kan det i alla fall se ut under en simdel.







Och en springdel.



Tog sen hojen till Flaten där prylarna fick torka och min mage lite mat. Den här platsen är verkligen, verkligen en av de bästa på jorden. Jag älskar den!



Och du ser väl? Flaten en sån  här dag är absolut omöjlig att motstå så det blev lite “ren” open water sim också. Då hade jag dock både vantar och paddlar men å andra sidan inga skor eller någon dolme. Frös gjorde jag i alla fall inte för jag tog mig upp i god tid innan. Man ska sluta när det är som bäst tänker jag.



Så snacka om lyx- och turdag!

Kram från Ingmarie

När enda tanken är: tänk om…

Hade inte tänkt skriva något inlägg i dag men känner att jag behöver. Mina ben är fortfarande shaky och nu har även tankarna kommit i kapp. Särskilt den där tänk om…

En del har läst på FB och läser du även här vill jag tacka för omtanke och snälla ord. Det var det här som hände.

Hade kört ett simpass på lunchen. Kände mig så där härligt lugn och nöjd i sinnet som man oftast gör efter härlig träning. Ska precis gå över Ringvägen när en snubbe med våld drar ut en man från sin bil nästan precis jämte mig och börjar misshandla honom. Våldsamt och brutalt. Det blir kaos. Bilar tutar och människor skriker. Mannen i bilen försöker komma undan och jag ser att han försöker skydda sitt ansikte. Någon rusar ur sin bil mot männen. Snubben gastar om pistol. Far runt som en virvelvind och springer sen rakt över vägen från samma håll han kom. Flera försöker stoppa honom. En man slås ner på vägen av snubben som ändå lyckas fly. Min sjuksköterskehjärna tar över så jag fokuserar på mannen. Han mår förhållandevis väl men upprepar om och om igen “jag fattar ingenting”. Någon ringer polis och ambulans som kommer blixtsnabbt och det blir på något vis bra till slut. 

Min insats var absolut inget märkvärdigt. Vi som var där samarbetade på något ofattbart och obeskrivbart vis.  Folk bryr sig verkligen och hjälps åt när det väl gäller. Det märktes ju även extra mycket vid attentatet. Vi var främlingar för varandra men alla kramade alla när allt lugnat sig. Har nog aldrig kramats så mycket en (egentligen) helt vanlig torsdag i maj. Åtminstone inte med okända.  💕 Har nog heller aldrig uppskattat ett yogapass så mycket som i kväll. Och att det var just bästa Jenny som hade det. Precis vad min själ och mitt hjärta behövde.🙏🏻

Livet påminde mig ännu en gång om hur skört det är. För tänk om... Tänk om han börjat skjuta på oss. Tänk om han haft kniv och gått loss på de som kom i hans väg. Tänk om han haft en bomb på sig. Tänk om han lyckats stjäla bilen och sen kört som den galning han verkar vara och plöjt ner alla som kommi hans väg. Inget av det där är ju vilda fantasier. De är tvärtom högst sannolika.

Så ta vara på dig och dina medmänniskor. Vi behöver varandra. Särskilt när orosvindarna verkar blåsa extra hårt…

Kram från Ingmarie

💕🙏🏻

När planen blir en annan

Jag hade, tyckte jag,  en idiotsäker och bra plan inför denna fredagen när jag vaknade i morse. 

Jobba halvdag, cykla till Eriksdalsbadet, simma, vattenlöpa, tuben till bästa kiropraktor-Micke för lite laserbehandling, tuben tillbaka till hojen, cykla till Hot yogan i Sjöstaden och sen hem för soff-slapp. Visst var det väl en bra plan och det bästa är att det blev exakt så men med en oväntad härlig knorr.

När jag kom fram till bassängkanten och precis ska hoppa i hör jag  någon tjoa:

–Men där är du ju Ingmarie! Haka på oss nu.

Det var min kompis Daniel, en grym triathlet och swimrunner, och ett stort gäng från Polisens IF som precis skulle köra igång med sitt fredags-pass. Min första tanke var nej jag vågar inte! Min andra ta chansen nu and face your fears Ingmarie.

Det  blev förstås tanke nummer två som vann så i stället för ett lagom lättsamt pass i min egen takt blev det ett tufft och skitsvårt pass med jag vet inte hur många andra simproffs. 😳Första kvarten var jag mest i chocktillstånd. Funderade starkt på hur jag skulle krångla mig ur det hela men såklart jag inte kom på någon lämplig lögn. Så det var bara att nöta på med Coach Karins släpahanden- backward- och fartväxlingsövningar och hänga med så gott jag kunde. Det hela avslutades med 8 x 100 m med start varje 2,5 minut. Precis så jag pallade de sista 100 m avsim.😜

Jag var absolut sämst, men någon ska ju vara det, och jag lärde mig massor!




Jag överlevde ju faktiskt allt och det var så jäkla kul att det bara måste bli en repris redan nästa vecka.😀

Kram från Ingmarie


Maj-frostad

Jag vet att jag inte (direkt) kan påverka vädret, och jag vet att det inte spelar någon roll vad jag tycker och vill när det gäller den biten, men vintermundering i maj för att cykla till coach-uppdraget… Är det riktigt vettigt? Eller ens normalt?


Vantar, mössa och tjockjacka i maj ö h t förresten. Ska det vara så? Jag hade ju plockat undan allt det där.


Känns verkligen absolut ofattbart att utebadet öppnar om mindre än 12 dagar. Men jag kommer vara där även om det snöar på tvären! 😜 Tycker nämligen man ska hålla i de fina traditionerna. 😊 (Jag vågar vara så där kaxig för jag vet ju att där finns även Sveriges härligaste bastu.)


Men just i dag var jag tacksam över både att få vara i en inomhus-bassäng, hinna bli klar innan tokrusningen och bastun efteråt.


Vad har du hittat på för att hålla värmen i dag?

Kram från Ingmarie

Det är nu det händer!

Du märker det väl? Att det är nu den där gigantiska målarfärgsburken med alla möjliga sorters grön färg fullkomligt väller in över vårt land! Det är nu allt vaknar till liv igen, nu som dagarna upplevs som längre, nu som de tunnare kläderna plockas fram och nu som man kan ta sin lilla powernap ute!


Jag vet att det tyvärr finns de som upplever våren som kämpig, både fysiskt och psykiskt, och jag lider verkligen med dem alla. Särskilt de som  sjunker ner i deppighetsträsket. Jag har ju själv varit där och det är inte roligt någonstans. Min räddning från det där svarta hålet kom när jag började käka D-vitamin  för många år sedan. Nu för tiden älskar jag våren! Så där mycket så jag inte vill sova för jag vill inte missa en endaste liten sekund.
Helst vill jag vara ute hela, hela tiden men vissa grejer får man masa sig in för att göra om man vill göra dem och det vill jag ju.😊

Sånt som Hot yoga t.ex. Och besöka bästa laser-Micke.


För att inte tala om simma och vattenlöpa. Sprada i all ära men det är en helt annan grej att köra riktiga träningspass i någon sjö  ännu så länge.


Men jag har varit i stans bästa butik och kittat upp mig för att klara åtminstone en liten stund i öppet vatten. Gick dit för att köpa en liten grej men precis som alltid så kom jag ut med en hel påse prylar.😜



Nåja. Ingen risk att någon av de där sakerna blir någon dammsamlare i alla fall…

Kram från Ingmarie

Valborg med känsla

Vet inte om jag vågar skriva det men jag tror faktiskt det vänt nu och att diskbråcksryggen är med mig igen. På riktigt! I dag fanns den där känslan där igen. Den där när stegen är synkade och kroppen känns som en enhet. Den där när andningen och rytmen liksom sköter sig själv.




Det hjälpte garanterat till en hel del att det verkligen är vår och att jag hade ett par sprillans nya Newton på fötterna. Men bara till viss del. Både du och jag vet ju att vill inte kroppen hjälper varken superdojor eller solsken.



Så himla tacksam över att kroppen lät mig springa så länge att jag faktiskt hann bli trött i benen.💕



Eftersom jag var klen i torsdags så valde jag att göra den dagens jobb i dag. Superskoj och hur trevligt som helst. Hade sen en max-lyxig AW med min goa (super-triathlet) kompis Camilla. Inte en sån där AW med bubbel i glaset och finkläder på något tjusigt hak med en massa andra lika finklädda.. Nej här snackar vi en blöt, lycraklädd, endorfinstinn variant i egen simbana. Det är inte på Eriksdalsbadet 08a borna startar Valborgskvällen om jag säger så.😜 Men den hinns ju med den också.😄


Kram från Ingmarie

Maxad lördag

Vi har, i alla fall som jag ser det och i alla fall i vår del av världen, alltid minst två val. Antingen kan vi se det som är bra eller det som är dåligt. Därmed inte sagt att det alltid är så himla enkelt. Sjukdom, dödsfall, misär och orättvisor är aldrig något “bra” no matter what, men i eländet finns alltid, alltid någon liten strimma ljus tänker jag. Det är just den vi kan välja om vi vill se eller om vi vill stanna kvar i mörkret.

Matförgiftning/magsjuka är ju inte precis någon stor eländesgrej men det är ju inte precis lattjolajbans eller något man strävar efter. Ändå tänker jag, som jag skrev i går, att den nog ändå var ganska bra. Om det inte hade hänt hade jag högst troligt kutat på för mycket efter den lyckade helgen och sen hade ryggen varit skrot igen. Eller så hade jag hittat på någon annan dumhet.😜 Nu tvingades jag vila både bokstavligen och bildligt talat för jag var totalt utslagen i typ två dygn.

Resultatet verkar ha blivit en slags dopingfri Red bull-turboeffekt.

I dag har jag nämligen först hunnit med att yoga, städa, tvätta, handla, laga mat och röja/slänga skräp. Jag är gräsänka hela helgen så det var bara jag som gnetade. Ingen “fuskhjälp” alltså.

Plus att jag har hunnit med ett löppass inkl Sprada.😍









Och ett rejält gympass där det minsann blev både PB och uppnått mål. 150 kilo med kälken kaboooom!💪🏻Ska jag greja mer måste jag nog dock skaffa spikskor eller rejäla dobbar så jag får grepp…




Och ett ruskigt bra simpass. För första gången ever fick jag simma om och simma om varenda en på min bana. Förvisso den “långsamma”, och förvisso bara fyra pers, men jag väljer att tänka att jag gjort framsteg för det har aldrig hänt innan.😁


Och nu har jag skrivit klart det här med!😃

Kram från Ingmarie

Halmstad dag 2

Du som är/ har varit i Halmstad vet. Ni andra stackare får trösta er med att ni har något att se fram emot för ett besök här är något alla borde ha på sin bucket list. Särskilt på våren och sommaren. Det är smärtsamt vackert och mina gamla löprundor är om möjligt ännu mer magiska. Kanske därför det trots allt blev så bra löppass. De första 20 minuterna var nämligen trögare än en gammal enväxlad tantcykel i uppförsbacke. Men sen bara vände det! Och jag fattade som vanligt ingenting. Det går löjligt långsamt men vem bryr sig liksom? Jag springer ju!😃








Inte konstigt man får kraftiga vårfeelings! Det märks på hästarna med för jösses vad de fäller! Jag var med mamma ute i finaste stallet för att mysa. Och för att jag skulle få “hästa ner mig” lite.😍 Nu är abstinensen åtminstone tillfälligt stillad.


Att vara “hemma” innebär inte bara att man hittar överallt, vet var guldkornen finns och kan träffa familjen nästan hur ofta dom helst. Det innebär ju även att man har ett uppbyggt nätverk för diverse behov och härliga klubbisar att leka med.

Om Sara var lite svårövertalad till att haka med på sitt första riktiga yogapass i går så är hon desto enklare att övertala till i princip vilket träningspass som helst. Det är inte utan anledning hon klarat flera Ironman om jag säger så… Så det blev först gymet och sen bassängen. Igen! Mitt 5:e simpass denna veckan kom jag på. Och det gick bra! Kanske kan bli simfolk av mig med en dag. 😁 Micke Morin var också med men körde sitt eget lilla pass medan jag och Sara körde skojiga drills. Jag lärde mig massor av nya saker och vi var i tills vi blev mer eller mindre utkastade.😜




 Finns absolut inget att klaga på för så bra är det här.💕


Kram från Ingmarie