Resa

Första uppdraget påbörjat

Jag är en nyfiken filur och en av de värsta sakerna jag kan tänka mig är att dö utan att få veta. Så för att slippa det får jag helt enkelt testa allt jag undrar över. I den mån det funkar rent praktiskt vill säga. Och som plånboken tillåter får jag väl tillägga.😜

Efter att ha läst om, och sett vackra bilder på, Bold park så kände jag att den måste jag testa! Flera olika trails med magisk utsikt.

När jag tänker trail så tänker jag stigar. På bilderna såg det ut som grusvägar vilket var good enough för mig. I verkligheten var det någon slags hårt packad sten/betong. Jag sprang och sprang och sprang upp och ner för mördande backar och hoppades det skulle ändras men icke! Sjukt irriterande för just sånt underlag är rena döden för benen och särskilt jetlaggade sådana. För att inte tala om vad det gör med en klen diskbråcksrygg…

Men utsikten var otroligt fin och jag såg flera små roliga ödlor springa över vägen.

Men nu slipper jag åtminstone fundera på hur det är att kuta där och dö nyfiken…

Ett säkert och inarbetat koncept från förra året är däremot vattenlöpning i Cottesloe beach vatten.

Och picknick-lunch i gräset!

Allt det där hände i Perth. Nu är vi hokus pokus tillbaka i fina Bunbury. där vi hängde så mycket förra året. Jättehärligt och så himla kul att träffa Eriksson-familjen igen. Lär återkomma med dem några gånger. Hur som helst är det här vårt första “uppdrag” börjar. Förutom att ta hand om ett gigantisk hus, + trädgård, så ska vi även ta hand om 4-benta Grace och 0-benta Fred ett tag framöver.

Grace verkar gilla oss. Hon har redan tagit in en gigantisk skalbagge till oss som present. Tre gånger! Fred är jag mer osäker på vad han tycker. 😜 Och om de två är polare ö.h.t.😄

Kram från Ingmarie

28 grader i december

Jag ser bilder och läser om snö, halka och isande vindar i Sverige och känner mig ännu mer tacksam över att jag valt att vara där jag är just nu. Mår väldigt mycket bättre av solen och värmen än mörker och kyla. Jag grejar det sistnämnda men det är liksom som om något dör i mig under vinterhalvåret. På riktigt! Och så vill jag inte ha det. Bor väl helt enkelt i fel land mellan november och april.😜 Så det är mycket därför jag “flyr” varje år och är här. I sol och +28 grader. Jetlagen gjorde att jag vaknade strax efter kl 04 😳 så det blev tidig yoga och frukost. Tack och lov vaknade Anders också tidigt så jag slapp vara vaken ensam. Blir så trist att babbla med sig själv. 🙄 Det konstiga är att vi borde ju vara snortrötta men istället har vi båda en släng av överskottsenergi. Särskilt jag….Sömn kanske är överskattat?

Skojar!

Jag vet att detta är tillfälligt, övergående och liksom ingår i jetlag-paketet så det är bara att hänga med.

Anders är nästan kry men ryggskottet besvärar honom så han tar det lite easy och väljer promenader framför att kuta. Det gör dock inte jag. Hittade nya fina stigar i Kings Park. Tack och lov för Google maps och vattenhål annars hade jag nog irrat runt där fortfarande med väldigt torr strupe.

Vi har testat gymet också. Eller ett av dem. Anytime fitness har massor av gym att välja på. Därför vi valde dem.

Perth är som sagt var en fantastisk stad. Många grönområden, vackert, trevligt, omväxlande, mycket att se och göra och väldigt välorganiserat. Bl.a har man ett buss-system som kallas CAT som gratis tar en genom hela centrala staden. Hur smart som helst och ett vansinnigt bra sätt att få bort en stor del av trafiken på.

Själva shoppingkärnan kallas CBD och är ett myller av gågator och torg. Plus jul-blingbling och julgranar i alla möjliga varianter förstås.

På hemvägen från gymet åt vi på samma hak som i går. Varför liksom ändra på ett vinnande koncept? Lika gott och mättande i dag!

Samma med bassängen. Lika härlig och bra i dag! För ca 40 spänn kan man härja runt hur mycket och hur länge som helst där. Inkl dusch! Någon har fattat att friskvård inte ska kosta dyra skjortan.

I morgon drar vi söderut för vårt första lilla “uppdrag” här. 😄

Kram från Ingmarie

Perthlife

Det bästa ord jag kan komma på hur det är och känns just nu är underbart! Perth är en fantastisk stad! Och hela landet förstås.

Frukost ute, springa barbent, yoga lite i solen, bada i havet, läsa, promenera, få sand mellan tårna och simma i en av Perths finfina utomhuspooler.

Och käka mat så god på Raw + more café att jag inte kunde säga något annat än mmmmmm och åååhhhhh! Då är det gott! Vego såklart.❤️

Vi har t.o.m skaffat gymkort.

Jet lag har sina fördelar för man hinner mycket när man vaknar tidigt. 😜

Kram från Ingmarie

Landat

Hej! Jag heter Ingmarie och jag är en tröttmössa i kubik efter en 28 timmars resa dörr till dörr. Plus tidsomställning på 7 timmar framåt. Dvs värsta sorten. Men även om jag just nu känner mig som en heffaklump med gravidmage, prinskorvsfingrar, påsögon och stockben så vet jag ju att det är värt precis allt detta mekk och ovälmående. Som det där att gå upp i snorottan för att hinna men sen är det ändå förseningar redan från start pga snö och is. Inte blev det bättre av att det skulle göras en “teknisk mellanlandning” i Moskva. Det var… intressant.😳 Eller om vi säger så här. På de få timmarna vi var där fick jag i princip alla mina farhågor besannade om att ryssarna är buttra, oorganiserade och omoderna. Men vi fastnade åtminstone inte där.😜

Förseningarna gjorde att vi missade anslutningsflyget i Singapore men där var det däremot bara leende, service, ordning och reda. Precis när vi kom ut från planet stod personal redo för att ge oss nya boardingkort till ett senare flyg. Hur smidigt som helst. Och jäkligt rolig flygplats. Inkl.mycket bling bling och dyragatan-butiker.

Gjorde mitt bästa för att inte somna. Tur det funkar att yoga överallt. Tror min kropp blev lite gladare i alla fall.

Sitta instängd och inklämd på höghöjd med torr luft och käka skum flygplansmat är garanterat inte bra för någon kropp. Min protesterar som sagt var direkt. Men vi kämpade på. Utsikten var i allafall bedårande emellanåt!

Hann även kolla 3 filmer och läsa en halv bok fram till Singapore. Fråga mig bara inte vad filmerna hette för det har jag redan glömt. De var gulliga och roliga helt enkelt.

Därifrån till Perth sov jag däremot som en medvetslös. Så där så det var sittskavsvarning. Benkramp hade jag liksom redan. Jag får alltid det på långflyg. Som små spastiska ryckningar från tårna upp till rumpan. Ytterst oskönt.

Men det är konstigt hur man sen ändå kan pigga på sig. Hyrbilen, modell stor, hämtad och parkerad på hotellets mini-mini parkering, mat inhandlad och uppäten.

Och här nere kommer jag springa i morgon!😀 Barbent!

Men först ska jag hålla mig vaken längre än till kl 20…

Kram från Ingmarie

På väg!

Har nog aldrig sovit så gott som när klockan ringde kl 05. Visst är det ett märkligt fenomen? Men det var bara att masa sig upp och fixa det sista innan Door to Gate bilen kom på exakt rätt tid. Bor du i 08a land så rekommenderar jag det varmt om du ska till Arlanda. Superbra grej på alla sätt och vis! Inte ens snökaoset försenade oss.

Faktum är att allt flöt på hur fint som helst och vips (nåja) satt vi med en av de dyraste frukostarna ever framför oss. Flygplatser vet verkligen hur man ska ta betalt…

Men det sker så sällan att vi lyxar så här så det kvittar. Och det är ju bara pengar.😜 Är så himla glad att Anders piggnat till sig så vi kan resa tillsammans samtidigt på detta äventyr. Och som vi längtar efter allt och alla Down under!😍

Kram från Ingmarie

Mancold blev ryggskott

Så kom vintern. Vitt och fint!

Och med den även halka och modd.

Kan inte påstå att jag kommer sakna det. Tycker ju vit sand är mycket finare. Och skönare. Och om inget (mer) oförutsett händer är vi båda på väg i morgon till både det plus sol och värme. Anders med förkylning (som nu bara är en mycket svag mancold), ett rejält ryggskott (ska det jäklas så kan det ju lika väl göras ordentligt) och en halvfull väska. Och jag som (fortfarande) är helt frisk med en fullproppad väska som precis gått att stänga. Det där med väskorna är ett ständigt mysterium. Anders är alltid halvfull medan min alltid är överfull. Men jag skyller på alla löpardojjor. Och goggles, baddräkter, våtdräkt, fenor och jag vet inte allt. Vem sa att simning inte är en prylsport…😳 Men rackarns vad jag är redo!

Det enda som egentligen oroar mig just nu är själva resan. Det där med att sitta inklämd är ju inte precis min grej. Inte flygplansmat heller. Tänk om man liksom kunde lagra lite skön träning i kroppen och plocka fram när den behövs. I så fall skulle jag kanske kunna känna av både hot vinyasa-yogan och simningen från i dag.

Samma med maten. Det har faktiskt hänt att jag haft egen mat med men veganmaten brukar faktiskt vara ok. Åtminstone bättre än de andra alternativen. I en drömvärld hade jag haft en egen kock med. Typ hen som gjorde dagens mat. Min numera fd chef Mona bjöd på lunch på Matpoteket. Jag är ingen jätte-fan av rawfood, i alla fall inte vintertid, men då och då funkar fint. Och den i dag var galet god och vansinnigt mättande. För att inte tala om vacker!

Men det ska nog funka denna gången också. Man blir tillknycklad och mår skit ett tag men eftersom minnet är kort, särskilt mitt och särskilt när det gäller jobbiga saker, så kommer jag att ha glömt att jag ens funderade på detta senast torsdag. Om vi inte fastnar i Moskva på den där “tekniska mellanlandningen” vill säga…

Kram från Ingmarie

Halv sjukstuga med viss panik. Och spänning

Det är lite kris i lyan. Ena halvan, och det är alltså inte jag, har däckat i en rejäl mancold. Kanske t.o.m ännu värre så ja du fattar. Det är illa!

I vanliga fall hade det väl inte spelat så stor roll men eftersom vi ska hit på tisdag morgon så brinner det liksom i knutarna. 24 timmars plus-plus-plus resa är ju liksom kämpigt även om man är frisk. Så må friskhetsgudarna vara snälla och göra Anders frisk fortare än kvickt. Och låta mig förbli frisk…

Jag gör i alla fall mitt bästa för att hålla alla läskiga virusar och bacillusker på avstånd. Pillar i mig lite xtra av både det ena och det andra och tänker att de inte kan få fäste på mig. Jag är nämligen inställd på P4 och de på P1.😜 Ännu verkar det funka…😃

Helgen har nämligen innehållit en massa (svettiga) skojigheter.

Först löpintervaller där jag för ovanlighetens skull verkligen gav allt. Brukar ju annars akta mig för att bli för trött. Vill man orka mer än bara en rolighet så får man helt enkelt hushålla med krafterna. Med vissa undantag då. Neverwaste a pair of good legs du vet.

Trodde jag. Men bara lite senare rockade jag loss på gymet och kände mig lika stark som den där Adolf. Så antingen hade jag inbillat mig tröttheten eller så var återhämtningen på topp just i går. Vem vet? Mycket man inte begriper här i livet och kroppen är verkligen ett av de största mysterierna.

Liksom jag trodde jag skulle ha åtminstone lite träningsvärk i dag. Men icke. Funkade lätt och fint med ett 2-timmars löppass i finskogen. Friskt, soligt och lite, lite snö både på marken och i luften.

Och eftersom detta var sista chansen för en Sprada på dessa breddgrader i år så… Ja du fattar! Det var bara jag och några änder som ville vara i (skumt🙄) för kolla så vackert!

Den “riktiga” simningen fick jag dock förlägga inomhus annars lär det i stället bli frostskade-käppar i resehjulet. Och just i dag hade jag sån himla flax att jag både hade supersällskap av Inger och hennes kusin Richard och egen 50 meters-bana. Dessutom funkade alla övningarna riktigt bra.

Fina, snälla Inger gav mig en egengjord makalöst vacker adventsljusstake i julklapp. Blev så himla glad! Snacka om andra advents-Lyx dag!

Spänningen, eller vad man nu ska kalla det hela, kvarstår. Kommer vi iväg samtidigt? Och kommer jag få igen väskan?

Kram från Ingmarie

Tisdag och slutet som närmar sig början

Just denna första tisdag i december 2017 har betytt:

• Löpning tillsammans med solens uppgång. Kallt, friskt och vackert! Och gott om plats i skogen.

• Många timmars tågresa till en stad och tillbaka igen. Allt i jobbets tjänst. Men snart är just denna jobb-era slut och det känns helt rätt! En ny väldigt spännande väntar men först en lång långresa. Less than a week away. Som jag längtar!

• Tisdagssim med Coach Ulf och gänget. Lika skoj varje gång och helt klart en av de (få) saker jag kommer sakna under min “bortavistelse”. Men de finns ju tack och lov kvar.😍 Och simma ska jag oavsett. Massor!

Supermånen är kvar och skiner lika starkt som gatlamporna. Inte ett dugg konstigt att den påverkar mig så förbenat. Kanske den har en stråle med i alla mina beslut. Vad vet jag, vad vet jag?

Kram från Ingmarie

Skaparhelg dag 3

Som också var den sista. Lika sorgligt som alltid när man ska lämna något roligt men du vet min filosofi: Don’t cry because it’s over, smile because it happened.

För så är det. Jag är mest bara jätteglad, och tacksam för att jag har kunnat och fått vara med. Jag är väl medveten om att det har varit och är ett gigantiskt privilegium.

Liksom att jag fick hyra finstugan ännu en gång.😍

Jag var uppe i snorottan för att hinna städa, packa och kuta en sväng.

Men Spradan fick jag skippa för isen hade tagit över och även om den var tunn så kan den skära hemska hål i skör hud. Och riktigt så korkad är inte ens jag.😜

Tja annars har det målats av verklig glädje och lust. Precis som det är meningen. Ibland går det ganska vilt till så tur man inte behöver vara rädd om varken kläder eller golv.😄

En grej som verkligen fascinerar mig, förutom själva skaparäventyret , är hur vansinnigt trött man kan bli av att i princip bara stå och sitta still. Är helt slut och resan hem kändes som arton evigheter. Eller i alla fall över 3 timmar för åka kommunalt är inte det mest smidiga sättet om man säger så… Är evigt tacksam över min Dryrobe när jag stod och väntade på en av bussarna i minusgrader ute i ingenstans.

Men vissa saker är värda att kämpa och “lida” lite för, eller hur? Den 12/12 kommer Skaparladan släppa nästa års kurser och jag ska med på några om jag så måste gå dit. Så kul är det nämligen både att vara där och att ha med en sån här rulle hem. Även om jag vet exakt vad den innehåller så är det som lilla julafton att öppna och hänga upp. Vad det blir sen får tiden utvisa.

Kram från Ingmarie

Skaparhelg dag 2

Det är möjligt att jag skulle tröttna om jag hade det så här typ alltid men jag är mycket tveksam. Jag är så där lycklig att jag måste nypa mig i armen om och om igen för att riktigt begripa att jag inte bara drömmer utan att detta faktiskt är på riktigt.

Tog lite sovmorgon och hann precis lagom med att yoga, käka och ta mig till den gemensamma morgonsamlingen på Skaparladan. Varje dag börjar med meditation och visdomsord så du liksom förstår ribban på detta underbara ställe. Varje dag innehåller också minst en föreläsning, eller kanske snarare inspirationsstund, för de olika grupperna men för övrigt är vi helt fria att göra precis hur och vad vi vill. Lärarna finns där om vi behöver dem men de styr inget.

Jag valde att passa på att kuta en sväng i det fina vädret. Att vistas i naturen är otroligt inspirerande i sig och ett fantastiskt sätt för att starta skaparlusten och för att liksom “känna in” var man är just i dag. Särskilt inspirerande blir det såklart i denna miljön….

Och här. Vem behöver liksom dusch?😜 Fast det är väldigt nära att det snart är is i vägen kan jag berätta.

Sen har jag bara målat, målat, målat, målat. Och lärt mig nya saker både om mig själv och det här med skapande. På något vis önskar jag att alla fick testa en helg. Att under ett par dagar helt få göra saker av glädje och lust är nämligen oerhört livsgivande och livsberikande. Om det “blir” något spelar ingen som helst roll. De få ambitioner jag hade, och det jag trodde jag skulle göra, när jag kom hit förra gången försvann redan första dagen. Precis allt har blivit helt annorlunda men ändå så helt rätt!

Peppe demonstrerar hur man kan spänna en duk.

Min lilla hörna!

Det till höger är ett “riktigt” fönster. Det till vänster en del av en av mina alster.

Kram från Ingmarie